Sveriges ekonomi tappar fart. Efter att länge ha framstått som ett undantag i krisens Europa viker tillväxten kraftigt nedåt under 2013, enligt en rad bedömare. När industriföretagen exporterar mindre och byggandet avtar påverkar det hela den svenska ekonomin. Det gäller även landets elteknikföretag. 60 procent av branschens årliga omsättning på 28 miljarder kronor kommer från uppdrag i industrin och byggsektorn. Under det här året räknar EIO med att den svenska marknaden för elinstallationer minskar med fem procent.
Åsa Kjellberg Kahn
Att i ett sådant allvarligt läge kräva höga löneökningar är oroväckande. De 2,8 procent i högre lön som LO krävt och Svenska Elektrikerförbundet ställt sig bakom är mer än företagen kan klara av. Skulle det nya Installationsavtalet landa på en så hög nivå skulle det ge kraftiga kostnadsökningar för våra medlemsföretag. Det skulle i sin tur riskera att leda till nya varsel och uppsägningar. Faktum är att LO:s lönekrav på 2,8 procent ligger på en högre nivå än de löneökningar som beslutades om i det nuvarande avtalet, trots att det förhandlades fram när svensk konjunktur var mycket starkare.
Men de kommande förhandlingarna handlar även om andra saker än lönenivåer. Hur Installationsavtalet ser ut påverkar också elteknikbranschens förutsättningar att utvecklas och ge tillväxt framöver. Det nuvarande Installationsavtalet, som skrevs under första gången 1908 långt innan både första och andra världskriget, är en dålig vägvisare för framtiden. Därför vill EIO nu se reformer på flera områden.
Öppna upp fler vägar in i yrket
Trots att det var länge sedan elteknikbranschen var ensidigt inriktad mot ett specialområde, kan arbetsgivaren inte välja vilken kompetens som ska anställas utifrån verksamhetens behov. Istället förutsätts företaget anställa personal med den utbildning som föreskrivs i kollektivavtalet. Det är en gammaldags syn som inte speglar den bredd företagen har idag.
Visstidsanställning av lärlingar
Nuvarande krav på fast anställning av lärlingar skapar också hinder för unga, särskilt i tider av ekonomisk osäkerhet. För att få in fler unga i branschen behöver företagen kunna visstidsanställa lärlingar. Arbetsgivaren måste också kunna belöna dem som utmärker sig och tar ansvar. Installationsavtalet behöver därför ge bättre utrymme för individuell lönesättning.
Ny syn på turordningsreglerna
För att undvika att elteknikföretagen dukar under när konjunkturen viker efterlyser vi även en ny syn på turordningsreglerna. Dagens regler är förödande och innebär att ett företag kan tvingas säga upp personal i en del av verksamheten som visar goda resultat, samtidigt som mindre effektiva eller av sviktande konjunktur drabbade enheter lämnas orörda. Det gör det svårt att locka personer med specialkompetens, att bygga upp nya avdelningar och växa på nya marknader.
Årets förhandlingar om ett nytt Installationsavtal inleds i ett läge när svensk ekonomi har problem. Flera oberoende bedömare spår att BNP-tillväxten 2013 blir rekordlåg, däribland Konjunkturinstitutet, Svenskt Näringsliv, LO och finansminister Anders Borg. Både industrin och byggsektorn, som är en mycket viktig uppdragsgivare för elteknikföretagen, räknar med en osäker utveckling framöver.
I det läget finns inget utrymme för kraftiga löneökningar. Istället bör lågkonjunkturen användas till att rusta elteknikbranschen för framtiden. Vi behöver ett modernt Installationsavtal som välkomnar förändring och utveckling, inte stoppar den.
Åsa Kjellberg Kahn
Vvd och förhandlingschef
Elektriska Installatörsorganisationen