Nya laddregelverk har trätt i kraft, Boverkets föreskrifter gäller sedan 1 juli och fler fastighetsägare kommer att fråga dig om råd. Här är det viktigaste att känna till, och råden du kan ge dina kunder.
Därför det här berör dig
Laddning har gått från att vara ett enskilt tillval till att bli en del av fastighetens grundinfrastruktur. Det märks redan ute i projekten. Fastighetsägare, BRF:er och företag frågar inte längre bara vilken laddbox de ska köpa, de vill veta hur anläggningen ska dimensioneras, styras och byggas ut över tid.
För dig som är installatör eller elkonsult betyder det både fler möjligheter och ett större rådgivningsansvar. Det är ofta du som blir den första rådgivaren när en fastighetsägare ska ta steget, och den som hjälper kunden att undvika lösningar som blir dyra att ändra senare.
En insikt som satte sig under Almedalen i somras och som bara känts mer relevant sedan dess: kapacitetsbristen är oftast en styrningsfråga, inte en utbyggnadsfråga. Bilarna står parkerade mer än 90 procent av tiden, vilket ger gott om utrymme att fördela laddningen smart över dygnet i stället för att toppa nätet klockan fem på eftermiddagen.
Regelverket i korthet
Datumen blandas lätt ihop, både av kunder och i branschen. Det här är den viktiga uppdelningen att kunna förklara.
Rätt att ladda, sedan 29 maj 2026
Boende i hyresrätt och bostadsrätt har fått en starkare rätt att begära installation av laddpunkt vid sin parkeringsplats, normalt på egen bekostnad. Föreningen eller fastighetsägaren får bara neka om det finns befogad anledning. Det är en individuell rättighet, inte ett generellt utbyggnadskrav. Räkna med fler enskilda förfrågningar till dina kunder. Bygger på prop. 2025/26:148 om ökade möjligheter till hemmaladdning.
Hållbar mobilitet i PBL, sedan 1 juli 2026
Genomförandet av EU:s energiprestandadirektiv (prop. 2025/26:159) innebär att det tekniska egenskapskravet på laddning av elfordon breddats till hållbar mobilitet i plan- och bygglagstiftningen. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet (BFS 2026:4) trädde i kraft samtidigt, den 1 juli, och innehåller de exakta kravnivåerna för antal laddpunkter, kabeldragning och tekniska krav. Reglerna gäller vid nybyggnation och vissa ombyggnader, och i förlängningen även för vissa befintliga byggnader, för byggnader där bygglov eller anmälan sker efter den 1 juli. Det är alltså inte längre något som är på gång, det gäller nu.
Redan gällande sedan 1 januari 2025
Befintliga lokalbyggnader med fler än 20 parkeringsplatser ska ha minst en laddpunkt.
Från 2027 och framåt
Ytterligare krav väntas via EPBD och AFIR, bland annat kring smart laddning, öppna protokoll som OCPP och förberedelse för dubbelriktad laddning. Kort om de två: EPBD är EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (2024/1275/EU), som styr kraven på laddinfrastruktur i och vid byggnader och som genomförs i svensk rätt via PBL. AFIR är EU:s förordning om infrastruktur för alternativa drivmedel (2023/1804), som bland annat ställer krav på publik laddning, betalning, transparens och tekniska standarder som ISO 15118. Tillsammans pekar de mot att laddning ska vara uppkopplad, styrbar och byggd på öppna standarder.
Poängen: flera regelspår löper ihop samtidigt, och flera av dem gäller redan. För dina kunder är frågan inte längre om de ska agera, utan hur de gör det utan att bygga fast sig. Och eftersom den här typen av projekt tar månader från beslut till driftsatt anläggning ligger den som väntar redan efter.
Tre vanliga tankefällor
1. Att sätta upp en laddbox i taget utan gemensam plan. Stöd och regelverk riskerar att träffa fel när pengar går till enskilda laddpunkter i stället för till grunden. När allt fler boende åberopar sin rätt att ladda kan resultatet bli ett lapptäcke av laddare och system som inte fungerar ihop. Din roll blir att hjälpa kunden se helheten: en anläggning som bär hundra laddpunkter lika enkelt som tio, snarare än tio separata installationer.
2. Att planera laddning isolerat. Solceller, batterier, värmepump, ventilation och laddning konkurrerar om samma effekt. Den kund som upphandlar laddning för sig, utan att se fastighetens övriga system, riskerar att betala för samma sak två gånger. Här kan du tillföra stort värde genom att lyfta blicken tidigt i projektet.
3. Att utgå från att effekten är slut. "Vi har inte effekt" stämmer sällan. De flesta fastigheter har mer kapacitet än man tror, den är bara dåligt utnyttjad. Med smart styrning, lastbalansering och fasbalansering går det att få in betydligt fler laddpunkter utan att röra huvudsäkringen eller dra igång en dyr nätförstärkning. Och på sikt, när V2X mognar i AC-laddning, kan bilen till och med ge tillbaka till fastigheten.
Så vägleder du kunden rätt
Det här är budskap som lyftes i en panel på Business Arena under Almedalen, med temat hur man investerar när innovation blir infrastruktur. Där möttes Zaptec, KTH Dig-IT Lab, Tyréns och Svevr Nordic för att diskutera laddinfrastruktur och datadriven förvaltning. Budskapen nedan funkar lika bra som checklista i dina kunddialoger i höst.
Börja med systemet, inte boxen. Den billigaste kilowatten är ofta den man slipper köpa. Hjälp kunden att handla laddning som ett system, inte som lös hårdvara.
Låt kunden ta kommandot över arkitekturen. Om fastighetsägaren inte bestämmer den tekniska principen gör någon annan det, en boende, en enskild installatör eller en lågprisupphandling. Då tappar kunden kontrollen över sin egen infrastruktur.
Framtidssäkra utan att överinvestera. Förbered el, kanalisation, kommunikation och systemarkitektur för många laddpunkter, men installera dem i takt med behovet. Tio laddpunkter i dag och femtio om fem år ska vara samma system, inte två olika.
Undvik inlåsning, men kom ihåg att det är kombinationen som gör jobbet. Öppna standarder som OCPP ger trygghet, det gör det möjligt att byta operatör utan att byta hårdvara. Men öppenhet i sig är inte det som avgör kvaliteten. Det är samspelet mellan robust hårdvara och en kapabel mjukvara som bestämmer vad anläggningen faktiskt klarar över tid. En bra laddare utan ett bra moln blir en dum ändpunkt, och ett bra moln utan pålitlig hårdvara blir aldrig driftsäkert. Här ligger Zaptec långt fram, och är enligt LCP Delta en av de ledande aktörerna på den europeiska AC-laddmarknaden, just för att hårdvara och mjukvara är byggda för att spela ihop. Det du bör väga in är helheten: vilka funktioner molnet ger, hur enkelt det är att byta operatör, och att det finns en trygg fallback mot tillverkaren om behovet skulle uppstå längre fram. Säkerhet, funktion och fortsatt utveckling i flera led. Poängen är att kunden inte väljer en laddbox, kunden väljer ett system, hårdvara och mjukvara i kombination, och en leverantör som fortsätter utveckla helheten. Det största inlåsningsproblemet är sällan tekniskt, det handlar om kortsiktiga beslut och en plattform som stannar i utvecklingen.
Ett konkret första steg att föreslå kunden
Inventera parkeringsbeståndet och elanläggningen, bestäm en teknisk princip för hela beståndet i stället för fastighet för fastighet, och börja i liten skala på en plattform som kan växa. Kort sagt: gör inte den första laddpunkten till ett undantag, gör den till början på ett system. Nu när regelverket är på plats sedan 1 juli är det ett bra läge att lägga grunden.
Slutord
Kunskapsnivån hos många kunder är lägre än vi i branschen tror. Det är inte deras fel, det är vårt. Vi som är närmast tekniken har ett ansvar att göra den begriplig och hjälpa fastighetsägare att ställa rätt krav. Det handlar inte bara om att sätta upp laddboxar, utan om beslut som påverkar fastighetens infrastruktur i många år framåt. Tekniken finns redan. Frågan är om vi vågar ställa kraven som matchar omställningen.
Referenser och fördjupning
Rätt att ladda (hemmaladdning): Prop. 2025/26:148 "Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon", i kraft 29 maj 2026. regeringen.se
Hållbar mobilitet i PBL: Prop. 2025/26:159 "Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda", i kraft 1 juli 2026. regeringen.se Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hållbar mobilitet (BFS 2026:4) samt vägledning finns hos Boverket. boverket.se
EPBD (energiprestandadirektivet): EU-direktiv 2024/1275 om byggnaders energiprestanda. Ligger till grund för både PBL-ändringen och rätten att ladda. Skulle vara genomfört i nationell rätt senast 29 maj 2026. eur-lex.europa.eu
AFIR (infrastruktur för alternativa drivmedel): EU-förordning 2023/1804. Ställer krav på bland annat smart laddning, öppna standarder och tekniska funktioner för laddinfrastruktur, med krav som fasas in mot 2027 och framåt. eur-lex.europa.eu
Marknadsdata AC-laddning: LCP Delta, som rankar de ledande aktörerna på den europeiska AC-laddmarknaden. evboosters.com