EIO har i flera års tid efterlyst en reformering av dagens behörighetsregelverk och en övergång från behörighet under överinseende till individuell behörighet. En viktig del i arbetet med att se över lagstiftningen blir att tydliggöra vilka arbetsuppgifter som i framtiden ska kräva behörighet.
Jan Siezing
Men att lista alla arbetsuppgifter och ange vilka som ska vara behörighetskrävande är självfallet en närmast omöjlig uppgift. En sådan detaljreglering skulle dessutom snabbt riskera att bli omodern.
Däremot är det fullt rimligt att göra en principbaserad gränsdragning. För oss vore det rimligast om enbart uppgifter som specifikt berör installationer som påverkar elsäkerheten i fortsättningen kräver behörighet:
- Arbeten med anläggningsdelar som ska spänningssättas
- Arbeten med skyddsströmbanan (felströmsavledning) samt
- Arbeten på dold kanalisation.
Utöver de arbeten som enligt Elsäkerhetsverket redan idag får utföras av andra än en elinstallatör eller en yrkesman under överinseende (ELSÄK-FS 2013:1) föreslår vi dessutom att följande arbetsuppgifter fråntas behörighetskravet då de inte direkt påverkar elsäkerheten:
- Arbeten på synlig kanalisation och kanalisation som går att inspektera före den döljs, till exempel kabelstegar, kabelrännor, kabelkanaler och lister respektive rör, dosor och annan dolt förlagd kanalisation i byggnadsdelar eller i marken.
- Anslutning/losskoppling av slutförbrukande anordningar vars sladdar eller flexibla kablar fastansluts till dosa, till exempel tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin, spis, fläktmotor, kanalfläkt och värmepanna.
- Särskilda elarbeten, till exempel grävning och återfyllning av kabelgravar, samt resning av lednings- och belysningsstolpar.
Den förändring vi föreslår skulle göra behörighetsregelverket tydligare och mer lättbegripligt. Det behövs. Undersökningar som EIO låtit Novus göra visar nämligen att det både hos allmänheten och ute på landets elteknikföretag råder osäkerhet om huruvida vissa elarbeten är behörighetskrävande eller inte.
När kunskapen brister är risken stor att det blir fel. Oavsett de felaktiga elinstallationerna utförs av en övermodig hemmafixare eller okvalificerad arbetskraft på ett företag äventyras elsäkerheten och människor och djur utsätts för fara.
Men för elteknikföretagen kan otydligheten om vilka elarbeten som kräver behörighet dessutom innebära onödiga kostnader. Istället för att anlita viss arbetskraft för icke-behörighetskrävande arbetsuppgifter väljer många företag, hellre än att riskera att bryta mot några bestämmelser, att låta elinstallatörer eller yrkesmän som arbetar under överinseende utföra arbetet. Den försiktigheten blir lätt onödigt dyr. När arbetsuppgifterna i ett projekt knyts till en begränsad arbetsstyrka leder det i regel till längre ledtider, vilket i sin tur riskerar att medföra högre kostnader för både företaget och kunden.
Följden av den förändring vi föreslår blir att en del uppgifter som idag kräver behörighet i framtiden istället kommer att kunna utföras av andra yrkesgrupper eller lekmän, förutsatt att utföraren har de kunskaper som behövs för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Detta kan underlätta företagens kompetensförsörjning, men också bidra till att bestämmelserna blir allmänt kända och gränsdragningen tydligare.
Jan Siezing, vd Eio