Miljonprogrammet utgör en stor del av Sveriges alla byggnader. I Västerås visar ABB och Mimer just nu hur man kan göra 1960-talets åldrande lägenheter aktiva och energisnåla. Lösningen är att installera automation som styr belysning, värme/kyla, apparater och ventilation efter användarnas behov.
Ralf Späth
– Fastighetsautomationen finns redan på kontor, hotell, sjukhus och stora arenor – nu flyttar den in i lägenheterna, säger Ralf Späth som är affärsutvecklare på ABB.
105 kvadratmeter framtid
Det första steget i den här utvecklingen visas nu på Vallby i Västerås. Där har det kommunala bostadsbolaget Bostads AB Mimer tillsammans med ABB och ytterligare ett 30-tal företag och organisationer skapat en Framtidslägenhet.
– Hållbarhet, trivsel och energisparande är den gröna tråden i vårt framtida boende, säger Eva Favaro som är marknadschef på Mimer.
En fyra på 105 kvadratmeter har försetts med en rymlig uteplats och växthus, solpaneler, egen tvättstuga, och ett stort allrum där hela familjen kan umgås. Men några av de största nyheterna i lägenheten syns inte för besökarna. De sitter samlade i en elcentral vid ytterdörren.
Tekniken sparar el, pengar och miljö
Här har ABB installerat lägenhetens hjärna: intelligent hemautomation (KNX) som automatiskt kan höja och sänka temperaturen i rummen, tända och släcka belysning, sätta på och stänga av apparater.
Nästa steg blir att koppla upp lägenheterna till intelligenta elnät. Systemet är därför förberett för att ansluta en apparat som kallas Energy Service Interface (ESI). Utåt håller den kontakt med elnätet och följer elpriset. Inåt kommunicerar den med alla delar i bostaden och säger åt fastighetsautomationen att anpassa användningen av el efter priset och med det också miljön.
– Tekniken hjälper de boende att spara el, men framförallt att spara pengar och miljö genom att fördela lasterna så att hushållen använder mest när det är som billigast, säger Ralf.
Ökad trygghet och säkerhet
Fastighetsautomationen med en koppling till en larmcentral ger också ökad trygghet och säkerhet i boendet. Förutom inbrottslarm kan hyresgästerna få sina hem utrustade med sensorer som varnar för till exempel brand och vattenläckor.
Dessutom kan till exempel äldre eller människor med rörelsehinder använda systemet för att meddela personal om de vill få hjälp, eller med automatik larma om någon har skadat sig och inte rör sig i lägenheten.
Bättre komfort för de boende
Hjärtat i lägenheten är allrummet, där familjen kan äta tillsammans, umgås, se på TV, surfa på nätet eller jobba i en ljudisolerad hörna. Rummet har direktkontakt med en rymlig uteplats med växthus och ett tak som utgörs av solcellspaneler.
– När vi började samla idéer till lägenheten visade det sig att samtalen kom att handla mer om hur man vill leva och umgås än vilken teknik vi skulle installera. Tekniken ska ge bättre komfort för de boende, men den ska märkas så lite som möjligt och kunna styras med ett enkelt knapptryck, avslutar Eva.