Klimatpåverkan och framförallt höga energikostnader har blivit en viktig fråga som berör alla delar av samhället och som kan besvaras med en effektivare energianvändning. Med tanke på att byggnaderna står för 40 procent av den totala energianvändningen erbjuder de en stor besparingspotential.
Centralstationen i Malmö
Ur ett livscykelperspektiv är det intressant att se vilka fördelar en energieffektivisering ger på sikt i relation till de investeringar du gör idag. Framsynta fastighetsägare och förvaltare tar därför hänsyn till driftfrågorna redan under projekteringen. Livstidskostnaden för en byggnad fördelas på 25 procent investering och 75 procent drift.
Ett resultat av sänkta energikostnader är att driftnettot blir högre. Driftnettot utgörs av hyresintäkter minus fastighetens drift- och underhållskostnader, fastighetsskatt och tomträttsavgäld. Driftnettot har stor påverkan på fastighetens värde. Det blir allt vanligare att värdet på fastigheten påverkas av hur klimatanpassad den är. Miljöklassificeringar som GreenBuilding, BREEAM och LEED bidrar till att fastigheten blir attraktivare för hyresgästerna. Och genom att försäkringspremierna blir lägre tar du en mindre risk vid belåningen.
Miljöklassning av byggnader är ett starkt incitament för många byggherrar, fastighetsägare, fastighetsförvaltare och hyresgäster att påskynda utvecklingen mot en mer miljöanpassad och hälsoinriktad byggsektor. Det finns flera olika miljöklassningssystem och miljöbedömningsmetoder för byggnader men med hjälp av KNX kan man enkelt uppnå kraven på energieffektiva lösningar.
I standarden SS/EN 15232 ingår en klassificering i fyra steg av byggnader (såväl bostäder som kommersiella byggnader) enligt kylskåpsmodellen och ur den får man nyckeltal på hur mycket energibesparing man får kopplat till graden av automatisering av byggnadens funktioner och i jämförelse med en standardinstallation. Den visar också vilka funktioner (för värme/kyla, ventilation/luftkvalité, belysning och solavskärmning) som krävs för att uppnå de olika klasserna.
Den högsta energieffektiviseringsfaktorn uppnår man med ett bussystem med integrerad rumsstyrning utifrån aktuellt behov. Behovsstyrning är en nyckelfaktor i denna lösning. KNX uppfyller kraven i den högsta energieffektivitetsklassen för fastighetsautomation enligt Svensk Standard SS/EN 15232 och därmed de allt strängare kraven på byggnadernas energianvändning.
Klassificering av fastigheter enligt SS/EN 15232
Klassificering av fastigheter enligt ”kylskåpsmodellen”
Klass A
Motsvarar mycket hög grad av energieffektivisering och mycket hög funktionsintegrering med BACS och BMS (helintegrerad och automatiserad behovsstyrning av värme, kyla, ventilation och belysning)
Klass B
Motsvarar hög integrering/energieffektivisering med BACS och BMS (delvis integrerad och automatiserad styrning av värme, kyla, ventilation och belysning)
Klass C
Motsvarar standard BAC (konventionella system typ: PIR, dimmer, timer mm)
Klass D
Motsvarar inte någon energieffektivisering vilket gör det svårt att uppnå Boverkets Byggregler. Med hjälp av funktionsintegrering via ett KNX-bussystem kan man uppnå en mycket hög grad av energieffektivisering och A-klass för byggnaden. De allra flesta byggnaderna som byggs idag är fortfarande C- och D-klass.
Källa: KNX Konsulthandboken, skaffa hela på www.knxsweden.se