I förra VoltiNEWS skrev jag en artikel med rubriken Vem är yrkesman och vem är elinstallatör? Artikeln har medfört många följdfrågor, framför allt om hur och när undantag från anställningsförhållande kan ske. Nedan följer några exempel på hur jag har uppfattat förordningen, föreskrifterna och Elsäkerhetsverkets föreskrivna undantag från anställningsförhållande mellan elinstallatör och yrkesman.
Mats Jonsson
De grundläggande principerna om vem som får utföra elinstallationsarbete framgår av regeringens föreskrifter, § 6, elinstallatörsförordning (1990:806).
Elinstallationsarbete får utföras av elinstallatör, det vill säga en person som av Elsäkerhetsverket eller tidigare myndigheter, meddelats behörighet för elinstallationsarbete. Av behörighetsbeviset framgår vilka arbeten som behörigheten omfattar och behörigheten är personlig och inte på något sätt knuten till det företag eller den arbetsgivare som man för tillfället är anställd hos. Elsäkerhetsverkets tolkning av förordning är att en elinstallatör aldrig kan, för de arbeten som denne har behörighet för, utföra arbete under överinseende av annan elinstallatör, det vill säga en elinstallatör kan aldrig uppträda som yrkesman inom sin egen behörighetsnivå. En elinstallatör är självständigt ansvarig för de skyldigheter som elinstallatören har enligt förordningen och kan aldrig skylla på företagets policy och rutiner.
Eftersom att elinstallatören inom sin egen behörighetsnivå alltid jobbar på sin egen behörighet blir det aldrig aktuellt att göra undantag från anställningsförhållandet när elinstallatören är utlånad till annan verksamhet. En elinstallatör kan lånas ut till vilken verksamhet som helst, med eller utan andra elinstallatörer och ellagstiftningen kräver ingen särskild dokumentation av arbetets omfattning.
Av förordningen framgår att även yrkesman får utföra elinstallationsarbete. Med yrkesman avses en person som under överinseende av elinstallatör utför elinstallationsarbete. Yrkesmannen ska vara anställd i ett företag där det finns minst en elinstallatör. Av Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer, ELSÄK-FS 2007:2 framgår att elinstallatören ska ha en sådan organisatorisk placering att elinstallatören kan utöva föreskriven kontroll över de yrkesmän som denne har överinseende över (14 §, 1 kap). Elsäkerhetsverket har tolkat begreppet yrkesman så att yrkesman uppstår först då denna person är anställd i ett företag där det finns en elinstallatör. En yrkesman saknar formell kompetens för att självständigt utföra elinstallationsarbete och kan därför aldrig utföra sådant arbete utanför anställningen. Men vad händer om yrkesmannen lånas ut till annan organisation?
Här ska man inte blanda ihop utlåning av yrkesman med vanligt entreprenörsarbete. I många fall så utför yrkesmannen arbeten hos kund och företaget där yrkesmannen är anställd utövar arbetsledning och yrkesmannen är under överinseende av företagets elinstallatör. Det är nog vanligt att kunden beställer arbeten direkt av yrkesmannen men fortfarande utövas arbetsledning av yrkesmannens arbetsgivare och dess elinstallatör förväntas utföra föreskriven kontroll över yrkesmannen. Arbetet faller sålunda inom grundregeln om anställningsförhållande.
Men som exempel kan ett elinstallationsföretag tillfälligt behöva förstärka sin organisation genom att låna in yrkesman från annat elinstallationsföretag. Den yrkesman som lånas ut är ju i och för sig fortfarande anställd i ett företag där det finns en elinstallatör men denna elinstallatör kan endast svårligen utöva föreskriven kontroll över sin yrkesman när annan organisation utövar arbetsledning. Beslut om tekniska lösningar, val av personal för de olika arbetsmomenten och beslut om kontrollens omfattning sker normalt i det inlånande företaget. När yrkesmannens elinstallatör inte längre kan utöva föreskriven kontroll blir det naturligt att yrkesmannen istället är under överinseende av det inlånande företagets elinstallatör. Därmed måste man göra ett undantag från grundregeln om att yrkesmannen ska utföra arbetet under överinseende av elinstallatör som är anställd i samma företag som yrkesmannen. Elsäkerhetsverket har genom föreskrifter medgivit tre möjliga undantag och dessa framgår av § 13, 1 kap i ELSÄK-FS 2007:2. Gemensamt för dessa undantag är att arbetet ska vara tillfälligt och arbetets omfattning ska vara dokumenterat.
Elinstallationsarbetets utförande
13 § Bestämmelser om anställningsförhållande finns i 6 § elinstallatörsförordningen (1990:806). Undantag från anställningsförhållandet föreligger i följande fall.
- När en elinstallatör eller yrkesman inte är anställd i det företag hos vilket elinstallationsarbete tillfälligt skall utföras och arbetets omfattning är klarlagd innan det påbörjas.
- När ett elinstallationsföretag tillfälligt eller för ett visst projekt anlitar en yrkesman från ett annat elinstallationsföretag,
- När en nätägare tillfälligt eller för jourtjänst anlitar en yrkesman från en annan nätägare.
Omfattningen av arbete som sker med stöd av undantagen i första stycket 1-3 skall dokumenteras för att ansvarsförhållandet skall kunna klarläggas.
Tyvärr så är orden elinstallationsföretag och nätföretag inte definierade. Men det måste väl ändå ha funnits något skäl till varför man valde just dessa ord? Som jag skrev i föregående artikel så verkar det finnas en uppfattning att ett elinstallationsföretag är ett företag där det finns en elinstallatör. Men är det verkligen så enkelt? Varför finns då undantag 1 och 3?
Följande exempel är min bedömning av hur ellagstiftningen kan tillämpas med utgångspunkt från Elsäkerhetsverkets tolkning av yrkesman och de undantag från anställningsförhållande som ges i föreskrifterna. Exemplen utgår även från att elinstallationsföretag är ett företag där det bedrivs elinstallationsverksamhet och nätföretag är ett företag som bedriver nätverksamhet enligt ellagen. Bedömningen grundas endast på ellagstiftningen.
Exempel 1
Kalle har egen behörighet ABL och är anställd som montör i företag A. Företag B vill låna in Kalle för att utföra arbeten som ryms inom ABL och samtidigt utöva arbetsledning över Kalle. Då Kalle inte är yrkesman i lagstiftarens mening ryms arbetet inom grundregeln och något undantag är inte nödvändigt. Arbetets omfattning behöver inte dokumenteras och arbetet behöver heller inte vara tidsbegränsat. Företaget B:s verksamhet är utan betydelse.
Exempel 2
Lisa har egen behörighet BB1 och är anställd som montör i företag A. Företaget B vill låna in Lisa för att utföra såväl arbeten som ryms inom BB1, som för arbeten vilka det krävs ABL. Först måste man undersöka om de arbeten som kräver ABL ryms inom något av de tre undantag som ges i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Arbetet måste falla inom begreppet tillfälligt och vara dokumenterat. Men såväl företag A som B måste ha en elinstallatör med lägst nivå ABL för att Lisa ska kunna agera som yrkesman för de arbeten som kräver ABL. Om företaget A saknar elinstallatör med ABL kan inte Lisa betraktas som yrkesman för de arbeten som kräver ABL och kan då följaktligen inte lånas ut för arbeten som kräver ABL. För de arbeten som ryms inom BB1 agerar Lisa som elinstallatör och dessa arbetens omfattning behöver inte dokumenteras och behöver heller inte vara tillfälliga.
Exempel 3
Bengt saknar behörighet och är anställd i företag A som yrkesman och arbetar normalt under överinseende av elinstallatör med behörighet ABL. Företaget B har en elinstallatör med behörighet ABL och vill låna in Bengt för att utföra elinstallationsarbete som ryms inom ABL. Först måste man undersöka om något av de tre undantag som ges i Elsäkerhetsverkets föreskrifter är tillämpbara. Om företaget A är ett nätföretag och företaget B är ett elinstallationsföretag verkar det inte finnas något tillämpbart undantag. Om såväl företag A som B är elinstallationsföretag kan undantag från kravet på anställningsförhållande göras om arbetet är tillfälligt och omfattningen är dokumenterad.
Exempel 4
Stina är utbildad elektriker och har tidigare arbetat som yrkesman under överinseende av elinstallatör i ca 15 år. Sedan en tid tillbaka är Stina egenföretagare och utför endast arbete på svagströmsanläggningar. Stinas förre arbetsgivare vill nu hyra in Stina för förläggning av kabel som ska komma att ingå i starkströmsanläggning. Arbetet bedöms kräva lägst ABL. Då Stina inte har någon elinstallatör anställd i sitt företag kan Stina heller inte betraktas som yrkesman och då kan heller inte något av Elsäkerhetsverkets tre undantag nyttjas. Stina får sålunda inte utföra arbetet med kabelförläggning.
Exempel 5
Sven är elinstallatör med behörighet ABL och är anställd inom kommunen. Kommunen avser att byta ledningar och armaturer i kommunens sporthall. Sven anser sig inte klara uppdraget på egen hand varför han vill hyra in yrkesmannen Ola som är anställd i ett elinstallationsföretag. Uppdraget verkar rymmas inom Elsäkerhetsverkets första undantag. Ola är inte anställd inom det företag där arbetet där arbetet ska utföras men då Sven är anställd av kommunen och då arbetet är tidsbegränsat så nyttjar man första undantaget och dokumenterar arbetets omfattning. Arbetet utfaller till kommunens belåtenhet och man föreslår att Sven och Ola även ska byta armaturer inom ortens ishall. Ishallen ägs av ett bolag där kommunen är delägare. Då varken Sven eller Ola är anställda i det bolag där elinstallationsarbetet tillfälligt ska utföras kan första undantaget från grundkravet på anställningsförhållande inte nyttjas.
Dessa fem exempel är så som jag har uppfattat ellagstiftning och visar i mitt tycke på vissa orimligheter i nuvarande lagstiftning. Framför allt gäller det Elsäkerhetsverkets tolkningar över yrkesman och elinstallatör. Såvitt jag kan se så har Elsäkerhetsverkets tillsyn mot behörighetsreglerna riktats just mot dessa tolkningar, i första hand mot elinstallatör. Jag får känslan av att Elsäkerhetsverket vill tvinga fram ett nytt behörighetssystem. Inte minst med hänsyn till svårigheterna att tillämpa undantagen på ett rättssäkert sätt.
Mats Jonsson
Eltrygg Miljö AB