Målet med skyddsutjämningen är att främmande ledande delar ska ha ungefär samma potential som byggnadens huvudjordningsskena, såväl vid normal drift som vid fel.
Ett fel utanför byggnaden kan orsaka farlig spänningsskillnad inne i byggnaden. Främst är det risken för kontakt med jordpotential som kan orsaka fara.
Potentialutjämning är ett allmänt uttryck för en elektrisk förbindning mellan ledande delar i syfte att utjämna potentialskillnader. Potentialutjämning i elinstallationer kan vara en åtgärd för att begränsa elektromagnetiska störningar eller vara en åtgärd för skydd mot elchock. I elinstallationsreglerna används termen skyddsutjämning när potentialutjämning utförs som en åtgärd för skydd mot elchock och funktionsjordning eller funktionsutjämning när åtgärden uteslutande är nödvändig för att tillgodose en riktig funktion.
Regler för skyddsutjämning finns i kapitel 41 i SS 4364000:2009 vilken vanligen benämns elinstallationsreglerna. Skyddsutjämning är normalt förutsättning för skyddet mot elchock och ska därför i tillämpliga delar alltid vara utfört. Rekommendationer om potentialutjämning för att åstadkomma en säker funktion finns i kapitel 44. Dessa rekommendationer har mer en karaktär av upplysning och behovet och det eventuella utförandet av utjämningssystemet måste bestämmas från fall till fall. Därför är det väsentligt att i samband med elinstallationsarbete, till exempel vid upprättande av avtal eller besiktningar, skilja på skyddsutjämning som är en förutsättning i elinstallationsreglerna och annan potentialutjämning, till exempel funktionsutjämning, som blir beroende på användarens krav på tillgänglighet och behovet av skydd mot störningar.
Utjämningsledare
En ledare som används för att åstadkomma skyddsutjämning benämns skyddsutjämningsledare. Denna ledare är en typ av skyddsledare och ska därför märkas i färgkombinationen grönt och gult.
Det finns tre olika användningsområden för skyddsutjämningsledare, nämligen:
- Skyddsutjämningsledare som ska anslutas till byggnadens huvudjordningsskena
- Skyddsutjämningsledare som ska användas för kompletterande skyddsutjämning av två utsatta delar
- Skyddsutjämningsledare som ska användas för kompletterande skyddsutjämning av utsatt del och främmande ledande del.
Skyddsutjämningsledare som ska anslutas till huvudjordningsskenan ska dimensioneras i enlighet med reglerna för skyddsledare men får inte vara mindre än 6mm2. Den behöver dock inte vara grövre än 25 mm2 koppar.
Det finns ingen särskild färgmärkning angiven för funktionsjordsledare men färgkombinationen grönt och gult får inte användas. För rekommenderas att dessa ledare färgmärks på ett enhetligt sätt inom hela installationen. Funktionsutjämningsledares längd bör vara så kort som möjligt, framför allt vid höga frekvenser och i övrigt ska arean bestämmas med hänsyn till dess avsedda funktion.
Skyddsutjämning
I elinstallationsreglerna omnämns tre typer av skyddsutjämning:
- skyddsutjämning som är en förutsättning till skyddsåtgärden skydd mot elchock genom automatisk frånkoppling av matningen
- kompletterande skyddsutjämning som är ett tilläggsskydd för särskilda slag av installationer eller utrymmen. Kompletterande skyddsutjämning kan även vara en ”nödlösning” om frånkopplingstiderna inte kan uppnås
- jordfri lokal skyddsutjämning som är en skyddsåtgärd som endast får endast tillämpas då elinstallationen övervakas av fackkunniga eller instruerade personer.
I varje byggnad där skyddsåtgärden skydd genom automatisk frånkoppling av matningen tillämpas ska det utföras en skyddsutjämning. Syftet med skyddsutjämningen är att undvika överföring av potentialer från byggnadens utsida, via metallrör eller andra försörjningssystem, in till byggnadens ledande delar. Därför ska alla främmande ledande delar förbindas med skyddsjord i den punkt där systemen förs in i byggnaden.
Huvudjordningsskena
Huvudjordningsskenan utgör stommen i byggnadens skyddsutjämning. Till huvudjordningsskenan ska följande ledande delar anslutas:
- jordtagsledare
- elinstallationens skyddsledare
- rörledningar av metall som förs in i byggnaden, till exempel gas- och vattenledningar
- främmande ledande delar som är del av byggnaden och som är åtkomliga under normala förhållanden, metalliska delar av centralvärmeanläggningen och luftkonditioneringssystemet,
- armeringsjärn i betong, där armeringen är berörbar och tillförlitligt sammankopplad.
En byggnad kan ha flera skenor för potentialutjämning, ofta kallade PUS-skenor. Men i varje byggnad finns det bara en huvudjordningsskena. Det bör tydligt framgå vilken skena som är byggnadens huvudjordningsskena.
Armeringsjärn och fundamentjordelektrod
Armeringsjärn inbäddad betong utgör i sig ingen direkt fara för elchock i normala miljöer. Som framgår så är skyldigheten att ansluta armeringsjärn villkorat till två förutsättningar. Dels ska armeringsjärnen vara berörbara, dels ska de vara tillförlitligt sammankopplade. Med berörbar avses att armeringsjärnen antingen är direkt berörbar eller i galvanisk kontakt med andra ledande delar som är en del av byggnaden. Om armeringsjärnen inte är berörbara behöver de sålunda inte anslutas till skyddsutjämningen. I mindre byggnader, till exempel ett villagarage, är armeringsjärnen vanligtvis vare sig berörbara eller tillförlitligt sammankopplade varför det inte föreligger något krav på anslutning.
För vissa slag av elinstallationer eller inom vissa utrymmen kan, med hänsyn till yttre påverkan, armeringsjärn inbäddad i betong behöva vara anslutna till skyddsutjämningen. Detta kan till exempel gälla i utrymmen för husdjur där metallnät förlagt i golvet ska anslutas till utrymmets kompletterande skyddsutjämning. Se avsnitt 705 i elinstallationsreglerna för ytterligare detaljer och förutsättningar. Av elinstallationsreglernas del 7 framgår när kompletterande skyddsutjämning ska utföras.
Även om det i normalfallet inte erfordras att armeringsjärn ansluts till skyddsutjämningen för att tillgodose kravet på skydd mot elchock kan det finnas andra skäl till att ansluta armeringsjärnen. I nya byggnader rekommenderas att en fundamentjordelektrod anordnas. Rekommendationen grundas inte på skydd mot elchock utan är i första hand avsedd att skapa förutsättningar för en god elmiljö, inte minst kan en fundamentjordelektrod utgöra en del av skyddet mot åsköverspänningar. I byggnader som kan komma att innehålla informationsteknisk utrustning torde kostnaden för en fundamentjordelektrod vara underordnad möjligheten att förebygga risken för skador på utrustningen och medföljande kostnader. Om elektroden till exempel utgörs av stålvajer i betong ska denna vara tillförlitligt sammankopplad med eventuella armeringsjärn i betongen. Stålvajern, och därmed armeringsjärnen, ska anslutas till huvudjordningsskenan som därmed ingår i byggnadens skyddsutjämning.
Fråga:
Hur ska man hantera en betongplatta som saknar armeringsjärn när det gäller skyddsutjämning?
Svar:
Finns det inga armeringsjärn så finns det inget att utjämna. Det är inte betongplattan i sig som ska utjämnas, det är endast armeringsjärn som är tillförlitligt sammankopplade och berörbara som ska anslutas till skyddsutjämningen
På webbsidan www.skyddsutjämning.se kan du lära dig mer om skyddsutjämning.
