Publicerad: 9 oktober 2017
Kategori: Branschnyheter
För programmering och drifttagning av en KNX-anläggning används det standardiserade verktyget ETS. Detta verktyg fungerar för alla fabrikat och säljs bara av KNX Association. Här följer några enkla tips och tillvägagångssätt att skapa ett KNX-projekt.
A: Öppna ETS och skapa ett nytt projekt.
Tänk på att välja önskade gruppadressnivåer (standard 3 nivåer) och kommunikationsmedia (TP) i topologin.

ETS Topologi
B: Öppna Byggnadsvyn och lägg in Byggnad, Våningsplan, Rum och El-centraler. Att börja arbeta i Byggnadsvyn är det allra bästa sättet att komma igång med ett tydligt ETS-projekt. Lägg in apparater i respektive rum och el-centraler så att man tydligt ser var alla KNX-apparater är placerade. Sätt direkt planerad individuell adress på varje apparat.

ETS Byggnadsvy
C: Ställ in apparaternas alla parametrar.

ETS Dimmerparametrar
D: Öppna Gruppadressvyn och skapa gruppadresser.

ETS Gruppadressering
Gruppadressering
Exempel för belysning, klimat och solskydd
Precis som en strukturerad kabelmärkning är viktig i en elanläggning så är strukturerade gruppadresser lika viktiga i ett KNX-projekt.
Nyttja huvud-, mellan- och undergrupper så att det blir enkelt för både dig själv och kollegor som senare ska förstå programmerade funktioner.
Gruppadressnivåerna är fastställda enligt KNX-standarden, men hur de tillämpas är upp till varje programmerare.
I ETS kan man välja att nyttja gruppadresstrukturen med 3 nivåer, 2 nivåer eller 1 nivå (så kallad fri struktur). Vi rekommenderar att i första hand använda 3 nivåer för att bygga sina gruppadresser på ett bra och överskådligt sätt.
Indelning för 3 nivåer är:
Huvudgrupp, adress 0 – 31 (0 – 15 för vissa äldre linjekopplare, kontrollera med tillverkaren).
Mellangrupp, adress 0 – 7.
Undergrupp, adress 0 – 255.
Indelning för 2 nivåer är:
Huvudgrupp, adress 0 – 15 (äldre anläggningar) och 0 – 31 (nya anläggningar).
Undergrupp, adress 0 – 2047.
Indelning för 1 nivå (fri struktur) är:
Huvudgrupp, adress 0-65535.
OBS, den fria strukturen ger vissa begränsningar, exempelvis går det ej att exportera som OPC-fil för exempelvis visualisering.
I exemplen som följer används 3 nivåers gruppadressering.
Det finns som sagt ingen KNX-standard för att skapa sin struktur och det som visas här är endast vår rekommendation. Oavsett om man använder denna struktur eller ej, så är det viktigt att man försöker skapa en hållbar strategi för sin struktur, som gäller allmänt för företaget, ett visst projekt eller kund.
Försök hitta ett arbetssätt och struktur som fungerar för dig och dina projekt. Detta för att kunna arbeta effektivt, spara tid och höja kvalitén på slutresultatet.
I våra exempel använder vi:
Huvudgrupperna (0 – 31) som indikering för våningsplan i fastigheten:
0: Centrala funktioner för fastigheten
1: Våningsplan 1
2: Våningsplan 2
…
31: Våningsplan 31
0: Centrala funktioner för fastigheten
1: Våningsplan 1
2: Våningsplan 2
…
31: Våningsplan 31
Mellangrupper (0 – 7) som indikering för funktioner:
1: Belysning
2: Klimat
3: Solavskärmning
4: Kraft
5: Multimedia
6: …….
7: …….
1: Belysning
2: Klimat
3: Solavskärmning
4: Kraft
5: Multimedia
6: …….
7: …….
Undergrupper (0 – 255) som indikering för detaljerade definitioner med rumsbenämning, armaturbeskrivning och dess funktion (till exempel tänd/släck, dim, ljusvärde etc).
En bra grundregel för att döpa gruppadresser är att fråga sig: Var, vad och hur? (Exempelvis Var=Rum 101, Vad=Takbelysning L12, Hur=T/S).
Här följer några exempel på hur man kan skriva och strukturera sina gruppadresser.
Exempel på adressering av belysningsstyrning:
1/1/0 Rum 101 Takbelysning L12 T/S (1 Bit, för att tända/släcka).
1/1/1 Rum 101 Takbelysning L12 Dim (4 Bit, för att dimra upp/ner).
1/1/2 Rum 101 Takbelysning L12 Ljusvärde (1 Byte, för fast ljusnivå).
1/1/3 Rum 101 Takbelysning L12 Status T/F (1 Bit, för indikering, visualisering etc.).
1/1/4 Rum 101 Takbelysning L12 Status Ljusvärde (1 Byte, för indikering, visualisering etc.).
1/1/5 Rum 101 Takbelysning L13 T/S (1 Bit, för att tända/släcka).
1/1/6 Rum 101 Takbelysning L13 Dim (4 Bit, för att dimra upp/ner).
1/1/7 Rum 101 Takbelysning L13 Ljusvärde (1 Byte, för fast ljusnivå).
1/1/8 Rum 101 Takbelysning L13 Status T/F (1 Bit, för indikering, visualisering etc.).
1/1/9 Rum 101 Takbelysning L13 Status Ljusvärde (1 Byte, för indikering, visualisering etc.).
O.s.v.
1/1/1 Rum 101 Takbelysning L12 Dim (4 Bit, för att dimra upp/ner).
1/1/2 Rum 101 Takbelysning L12 Ljusvärde (1 Byte, för fast ljusnivå).
1/1/3 Rum 101 Takbelysning L12 Status T/F (1 Bit, för indikering, visualisering etc.).
1/1/4 Rum 101 Takbelysning L12 Status Ljusvärde (1 Byte, för indikering, visualisering etc.).
1/1/5 Rum 101 Takbelysning L13 T/S (1 Bit, för att tända/släcka).
1/1/6 Rum 101 Takbelysning L13 Dim (4 Bit, för att dimra upp/ner).
1/1/7 Rum 101 Takbelysning L13 Ljusvärde (1 Byte, för fast ljusnivå).
1/1/8 Rum 101 Takbelysning L13 Status T/F (1 Bit, för indikering, visualisering etc.).
1/1/9 Rum 101 Takbelysning L13 Status Ljusvärde (1 Byte, för indikering, visualisering etc.).
O.s.v.
Detta innebär att all belysningsstyrning tilldelas 5 gruppadresser i detta exempel. Målet är att man enkelt ska minnas gruppadresserna och vad de har för betydelse. Exempelvis så skulle en gruppadress 3/1/15 innebära en belysningsstyrning, tänd/släck, på våning 3. Man kan inte utläsa exakt vilket rum eller armatur i adressen, men med tydliga texter så kommer detta att visas i till exempel gruppövervakaren, då man spelar in telegram. Alla tänd/släck-funktioner kommer med denna struktur sluta med ”0” eller ”5” i gruppadressens undergrupp, ett ljusvärde kommer alltid att sluta på ”2” eller ”7”. Det blir enkelt och man hittar snabbt sina adresser och funktioner.
Skulle man behöva fler gruppadresser för sina belysningar, till exempel driftlarm eller liknande, så kan man lämpligen dela in sin struktur med 10 undergrupper istället för 5. Det är alltid lättare att hålla jämna steg i strukturen för att enklare hitta och skapa nya adresser.
Exempel på adressering av klimatstyrning:
1/2/0 Rum 101 Klimat Ärvärde Temp
1/2/1 Rum 101 Klimat Börvärde Temp(Basbörvärde)
1/2/2 Rum 101 Klimat Status Börvärde Temp
1/2/3 Rum 101 Klimat Styrsignal Värme
1/2/4 Rum 101 Klimat Styrsignal Kyla
1/2/5 Rum 101 Klimat Komfort/Standby
1/2/6 Rum 101 Klimat Nattsänkning
1/2/7 Rum 101 Klimat Fläktsteg
1/2/10 Rum 102 Klimat Ärvärde Temp
1/2/11 Rum 102 Klimat Börvärde Temp (Basbörvärde)
1/2/12 Rum 102 Klimat Status Börvärde Temp
1/2/13 Rum 102 Klimat Styrsignal Värme
1/2/14 Rum 102 Klimat Styrsignal Kyla
1/2/15 Rum 102 Klimat Komfort/Standby
1/2/16 Rum 102 Klimat Nattsänkning
1/2/17 Rum 102 Klimat Fläktsteg
O.s.v.
1/2/0 Rum 101 Klimat Ärvärde Temp
1/2/1 Rum 101 Klimat Börvärde Temp(Basbörvärde)
1/2/2 Rum 101 Klimat Status Börvärde Temp
1/2/3 Rum 101 Klimat Styrsignal Värme
1/2/4 Rum 101 Klimat Styrsignal Kyla
1/2/5 Rum 101 Klimat Komfort/Standby
1/2/6 Rum 101 Klimat Nattsänkning
1/2/7 Rum 101 Klimat Fläktsteg
1/2/10 Rum 102 Klimat Ärvärde Temp
1/2/11 Rum 102 Klimat Börvärde Temp (Basbörvärde)
1/2/12 Rum 102 Klimat Status Börvärde Temp
1/2/13 Rum 102 Klimat Styrsignal Värme
1/2/14 Rum 102 Klimat Styrsignal Kyla
1/2/15 Rum 102 Klimat Komfort/Standby
1/2/16 Rum 102 Klimat Nattsänkning
1/2/17 Rum 102 Klimat Fläktsteg
O.s.v.
Exempel på adressering av solskyddsstyrning:
1/3/0 Rum 101 Persienn Upp/Ner (1 Bit, för att höja/sänka).
1/3/1 Rum 101 Persienn Stopp/Steg (1 Bit, för att stoppa/vinkla).
1/3/2 Rum 101 Persienn Höjdposition (1 Byte, för fast höjdinställning).
1/3/3 Rum 101 Persienn Lamellvinkel (1 Byte, för fast vinkel).
1/3/4 Rum 101 Persienn Höjdposition Status (1 Byte, för visualisering).
1/3/5 Rum 101 Persienn Lamellvinkel Status (1 Byte, för visualisering)
1/3/10 Rum 102 Persienn Upp/Ner (1 Bit, för att höja/sänka).
1/3/11 Rum 102 Persienn Stopp/Steg (1 Bit, för att stoppa/vinkla).
1/3/12 Rum 102 Persienn Höjdposition (1 Byte, för fast höjdinställning).
1/3/13 Rum 102 Persienn Lamellvinkel (1 Byte, för fast vinkel).
1/3/14 Rum 102 Persienn Höjdposition Status (1 Byte, för visualisering).
1/3/15 Rum 102 Persienn Lamellvinkel Status (1 Byte, för visualisering)
O.s.v.
1/3/0 Rum 101 Persienn Upp/Ner (1 Bit, för att höja/sänka).
1/3/1 Rum 101 Persienn Stopp/Steg (1 Bit, för att stoppa/vinkla).
1/3/2 Rum 101 Persienn Höjdposition (1 Byte, för fast höjdinställning).
1/3/3 Rum 101 Persienn Lamellvinkel (1 Byte, för fast vinkel).
1/3/4 Rum 101 Persienn Höjdposition Status (1 Byte, för visualisering).
1/3/5 Rum 101 Persienn Lamellvinkel Status (1 Byte, för visualisering)
1/3/10 Rum 102 Persienn Upp/Ner (1 Bit, för att höja/sänka).
1/3/11 Rum 102 Persienn Stopp/Steg (1 Bit, för att stoppa/vinkla).
1/3/12 Rum 102 Persienn Höjdposition (1 Byte, för fast höjdinställning).
1/3/13 Rum 102 Persienn Lamellvinkel (1 Byte, för fast vinkel).
1/3/14 Rum 102 Persienn Höjdposition Status (1 Byte, för visualisering).
1/3/15 Rum 102 Persienn Lamellvinkel Status (1 Byte, för visualisering)
O.s.v.
Exempel se BILAGA 7 på sidan 48 – ETS GRUPPADRESSVY
Exempel på Scenariestyrning:
För att förtydliga de olika scenarierna kan man använda sig av en matris med de ingående styrda objekten och dess olika nivåer. Detta kan göras som en ”grundinställning” och som beställaren i vissa fall senare kan ändra och ”spara”.

Exempel för scenarier i ett mötesrum.
Källa: KNX Installatörshandboken, skaffa hela på www.knxsweden.se