Jan skriver i ”Nytt om elteknikbranschen - Nr 3” att ”kompetensen måste säkerställas genom prov”. Ja, det kan verka rimligt att ”körkort” erhålls efter avlagt prov. Men först måste man besvara frågan om vilka arbeten som framöver ska kräva ett behörighetsbevis?
Läs Jan Siezings artikel ”Kompetensen måste säkerställas genom prov” här
Mats Jonsson
De elinstallationsarbeten som i dag erfordrar behörighet finns inom ett så brett spektra att ett teoretiskt och praktiskt prov inte kan visa på kunskaper inom hela området. Om ett prov ska visa på kompetens måste de elinstallationsarbeten som kräver behörighet starkt begränsas.
Många företag behöver göra en grundlig utvärdering av vad ett beslut om personlig behörighet skulle innebära.
Jag har tidigare tagit upp denna fråga men kan fortfarande se att många, inte minst inom industri- och elnätsföretag, inte riktigt har tagit till sig problemställningen vad som händer om ingen i framtiden kan utföra arbete under överinseende av elinstallatör. Framför allt om grundprincipen som i dag råder även ska gälla framöver, det vill säga att nästan allt installationsarbete som avser starkströmsanläggningar ska omfattas av krav på behörighet. Utredaren har ställt frågan till industrin men svar jag läst visar på viss oförståelse kring frågeställningen. Många företag behöver göra en grundlig utvärdering av vad ett beslut om personlig behörighet skulle innebära. Ska alla de som i dag utför behörighetskrävande elinstallationsarbete klara ett teoretisk och praktiskt prov?
De som utför traditionellt elinstallationsarbete inom bostäder, kontor och likande anläggningar, även kallade installationselektriker kan nog visa sin installationskunskap genom ett prov. Men vad ska gälla för alla de specialister, tekniker, ingenjörer och civilingenjörer som i relativt begränsad omfattning utför elinstallationsarbete i mer komplexa anläggningar? Det kan till exempel gälla ändringar av anläggningen i samband med drifttagning eller reparationsarbete och liknande arbeten? Om dessa personer också ska klara provet så kommer Sverige att få ett problem.
Under de senaste åren har jag i samband med utbildning ställt frågor om just behörighet till flera specialister. Inte minst inom företag såsom ABB, Siemens och Vattenfall finns många specialister som inte är installationselektriker. De flesta har goda, eller mycket goda teoretiska kunskaper men har väldigt liten praktisk erfarenhet av traditionellt elinstallationsarbete. Även så verkar de ha begränsade kunskaper om elinstallationsregler för bostäder och liknade anläggningar. Men de är specialister på en del av en större anläggning, det kan gälla en apparat eller endast en komponent.
De här personerna besitter ofta en spetskompetens inom ett tekniskt svårbemästrat område. De kan kallas ut i samband med drifttagning eller felsökning vilket i sig inte är behörighetskrävande. Men så ska lägesgivaren med spänningen 230 V bytas på högspänningsbrytaren och då utför specialisten detta i dag som ”yrkesman” under överinseende av elinstallatör.
Just denna fråga har Elsäkerhetsverket tagit ställning till i samband med tillsyn och menade att reparera elektrisk materiel som ingår i en anläggning är ett elinstallationsarbete som omfattas av krav på behörighet. Många ”driftsättare” inom konsultbyråerna utför behörighetskrävande elinstallationsarbete när de flyttar ledare från en plint till en annan. Även här har Elsäkerhetsverket konstaterat att detta många gånger är ett behörighetskrävande elinstallationsarbete.
Ska verkligen dessa tekniker, ingenjörer och civilingenjörer behöva göra ett teoretisk och praktiskt prov för att erhålla ”körkort” för elinstallationsarbete? Med den ringa erfarenhet av traditionellt elinstallationsarbete, som de oftast har, så bör de rimligen inte klara provet. Då är provet för enkelt. De är heller inte intresserade av elinstallationsregler, såsom jordfelsbrytare i badrum eller krav på petskyddade uttag. Ska dessa personer behöva extra utbildning i badrumsregler för att senare få arbete med reläskyddssystem på 110 V DC?
Vi får heller inte glömma alla de specialister som tillfälligt besöker Sverige. De som kommer från EU- eller EES-land kan vi kanske hantera, men jag träffar ofta på specialister från till exempel Asien. Länder såsom Indien, Kina och Japan har varje dag ett flertal specialister här och vars kunskap vi inte kan vara utan.
Elsäkerhetsverkets projekt ”Provverksamheten”
Elsäkerhetsverket genomförde under 2013 ett försök med att avlägga teoretiskt och praktiskt prov för att erhålla behörighet. Elsäkerhetsverket gör bedömningen ”att prov kan genomföras under de förutsättningar som har gällt under provverksamheten”.
Det får inte bli med Elsäkerhetsverkets bedömning som i sagan om kejsarens nya kläder. Även om delar av provverksamheten är intressant så var det alltför mycket traditionellt elinstallationsarbete och hela det område som kräver behörighet omfattades inte. Jag har själv talat med personer som deltog i provverksamheten. Följande är närmast ett citat: ”Jag har jobbat som industrielektriker i 17 år och har aldrig behövt välja elmateriel med hänsyn till skydd mot barnolycksfall. Man var tvungen att vara installationselektriker för att klara provet.”
Ja, Jan, jag tror att elinstallationsarbete hos privatpersoner, konsumenter, skulle må bra av en personlig behörighet som utfärdas efter prov. Men för många av de arbeten som i dag omfattas av behörighet måste vi finna en annan lösning.
Mats Jonsson
Eltrygg Miljö