Det finns ett antal olika slag av fördelningssystem. Beteckningarna för dessa är: TN-C, TN S, TN-C-S, IT och TT.
TN-systemet har en punkt direkt jordad, och utsatta delar i installationen är anslutna till denna punkt med skyddsledare eller PEN-ledare. De tre TN-systemen definieras med hänsyn till hur neutralledare och skyddsledare är anordnade.
Lågspänningsdistribution med 230/400 V sker normalt i TN-C-system (fyrledarsystem), där neutral- och skyddsledarfunktionen är kombinerad i en gemensam ledare.
TN-S-system (femledarsystem), där neutral- och skyddsledare är åtskilda, används normalt inom byggnader men även allt mer i serviser och i nya distributionsnät. Med detta system minskar risken för vagabonderande strömmar och det orsakar därmed mindre magnetiska fält och störningar (EMI, elektromagnetisk interferens) än motsvarande TN-C-system.
TN-C-S-system (neutral- och skyddsledarfunktionen kombinerad i en ledare i en del av systemet) är vanligt förekommande i allmänna anläggningar.
I IT-systemet är neutralpunkten isolerad från jord eller förbunden med jord via ett högohmigt motstånd. IT-systemet används inom framförallt processindustrier, men även inom sjukhus etc. Systemet medger att driften kan fortsätta även vid ett första jordfel i anläggningen.
I TT-systemet är utsatta delar lokalt jordade (särjordade). TT-system är normalt inte tillåtet i Sverige men förekommer i flera andra länder.
Femledarsystem, TN-S
Ökad användning av elektronik, som till exempel styrsystem och instrumentsystem, medför ökade krav på elektrisk störningsfri miljö. Nya forskningsresultat utesluter inte ett eventuellt samband mellan elektriska och magnetiska fält och viss ohälsa i form av elöverkänslighet och i en del fall till och med ökad cancerrisk. Med ett riktigt uppbyggt TN-S system kan man eliminera flera av de faktorer som orsakar dålig elmiljö.
TN-S har, till skillnad mot TN-C, neutralledare(N) och skyddsledare (PE) åtskilda eller separerade från varandra förutom i en punkt, det vill säga vid punkten där systemets jordförbindning sker eller där TN-C övergår till TN-S.
Krav på införande av kraftfördelningssystemet TN-S ställs i ökande omfattning. SEK handbok 427 ställer till exempel krav på TN-S i utrymmen där man hanterar brandfarliga eller explosiva varor (ex-utrymmen). TN-S krävs dessutom enligt ett antal standarder, exempelvis SS 437 10 02 - Elinstallationer i byggnader, rum för medicinskt bruk, eller i SS EN 60 204 - Elektrisk utrustning på industrimaskiner, eller i SEK Handbok 415 - Tillfälliga elanläggningar, planering och utförande.
Andra krav på god elmiljö och EMC påverkar också valet av system för kraftfördelning. Elektriska utrustningar med elektronik riskerar att störas av dålig elmiljö. Den mänskliga organismen antas också påverkas negativt. Funktioner hos elektriskt drivna apparater och system påverkas av dålig elmiljö.
TN-S-systemets fördelar
Med TN-S-system erhålls en rad fördelar för en god elmiljö. Den induktion från kraftkablar som beskrivs ovan reduceras genom att nollföljdsströmmen enbart flyter i neutralledaren vilken ligger tillsammans med fasledarna innanför den skyddsjordade koncentriska ledaren, som skärmar elektriska fält.
Inga vagabonderande strömmar kan uppstå i värmeledningssystem, byggnadsarmering eller liknande eftersom dessa är isolerade från neutralledaren. Övertonsströmmarna håller sig till neutralledarna. Inga potentialskillnader uppstår mellan skyddsjordade utsatta delar, utom vid jordfel.