Valet på teknisk linje kom också redan i sjätte klass, då man skulle välja särskild matte för högstadiet. På teknisk linje krävdes också teknisk sommarpraktik. Då min far jobbade på Köpingebro socker bruk fick jag möjlighet att jobba på sockerbrukets elavdelning två somrar, till att börja med. Jag hade ju förmånen att få gå den gamla fyraåriga teknisk linje med inriktning elkraft det fjärde året i Hässleholm. Detta blev mitt absolut bästa studieår där vi redan då 1990 fick programmera PLC och rita i en tidig version av elprocad.
Till er som är intresserade av el och spännande utmaningar kan jag varmt rekommendera industrin som arbetsplats.
På sockerbruket fick jag vara med om allt från enkla installationer till elkonstruktion, PLC-programmering, HSP-fördelning med fjärrkontroll, Scada för elnät. Så tidigt insåg jag att det är här det händer. Industrin blev mitt val på olika sätt som jag aldrig ångrat. Vill man vara på olika industrier så kan man till exempel jobba på en elfirma med inriktning mot industrin, eller som elkonsult mot industrin vilket jag har valt. Känslan att få vara med om både elkonstruktion, PLC-programmering, installationssamordning och sedan idrifttagning slår det mesta.
Efter utbildning till elkraftsingenjör på Mitthögskolan i Härnösand och 24 år på Rejlers i olika roller och befattningar tog jag steget att starta egen firma, MPEL Konsult, för snart fem år sedan. Jag har också alltid brunnit för säker heten så det är mycket fokus på elsäkerhet och maskinsäkerhet.
Inom industrin finns dock ett antal utmaningar gällande arbetsmiljön kring elsäkerhet. När man jobbar med felsökning och idrifttagning med mera är det inte alltid självklart att man kan bryta för arbete utan spänning. Så det är extra viktigt att tänka före, planera och göra riskbedömningar. Det ska sitta i ryggmärgen att man stannar upp vid till exempel felsökning och bedömer både elektriska och mekaniska risker, vilket kan behövas flera gånger om dagen beroende på uppdraget. Tulla inte på säkerheten även om någon jagar på att maskinen måste igång. Planera i förväg så att ni har utbildning och utrustning för arbete nära, eller i värsta fall med, spänning när så krävs. Men oftast kan man bryta och arbeta utan spänning när felet ska åtgärdas. Detta ska alltid vara första-handsalternativet.
Som innehavare av en elanläggning följer också ett stort ansvar. Innehavaren ska fortlöpande kontrollera att anläggningen är säker och göra de åtgärder som behövs. På större industrier finns det fortfarande elavdelningar med kompetens att sköta sin anläggning. Men på mindre industrier saknas oftast detta och en teknisk chef ska också säkra kontroll och underhåll på elanläggningen. Här gäller det att hitta en bra balans så att man köper den hjälp som behövs, men att man också själv är insatt i vad som gäller, och säkerställer interna rutiner.
Industrin är en blandning av elanläggningar och CE-märkta maskiner. Elanläggningen består av en fast del som omfattas av Elsäkerhetsverkets föreskrifter och i förlängningen Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, samt olika CE-märkta maskiner som normalt följer SS-EN 60204-1:2018. I den fasta delen finns ofta en HSP-fördelning och denna följer alltid föreskrifter och i praktiken HSP-handboken.
Man behöver inte något egenkontrollprogram och auktoriserad elinstallatör för att äga anläggningen, men man måste säkerställa att endast godkända elinstallationsfirmor gör arbete på den fasta installationen. När vi sen kommer till maskiner brukar det ofta bli diskussioner om gränser och vad man får göra själv utan ha ett egenkontrollprogram.
En CE-märkt maskin med tydligt gränssnitt, egna kabelstegar med mera följer normalt SS-EN 60204-1:2018 som är en harmoniserad standard till maskindirektivet. Det förutsätter dock att tillverkaren hänvisat till denna standard i försäkran om överensstämmelse. Vid upphandling bör ni kolla upp eller kräva detta. En viktig detalj i maskindirektivet är en riskanalys för att bedöma och åtgärda risker. Vid flera olika maskiner blir det en sammansatt maskin och då måste någon titta på helheten och bedöma övergripande risker, och ta hänsyn till gemensamt nödstopp och liknande.Ibland har vi kanske många små maskiner som pumpar och fläktar. Då kan elinstallationen hamna på samma kabelstegar som till exempel belysning. Då blir gränsen mer oviss mellan maskin och fast elinstallation. I de fall är det lämpligt att se det som en fast elinstallation fram till motorns säkerhetsbrytare.
Om man själv står för konstruktionen väljer man hur man CE-märker de olika delarna och vilken standard man följer. Men om man lägger kablar för olika maskiner och övrig fast installation på samma stege ska ni se det som en elinstallation och följa Elinstallationsreglerna SS 436 40 00.
Största skillnaden mellan de två nämnda standarderna är:1. SS 436 40 00 kräver 0,4 sekunders utlösningstid vid jordfel för grupper upp till 32 A (samt uttag till 63 A). Endast främmande ledande delar behöver skyddsutjämning.2. SS-EN 60204-1 kräver endast 5 sekund ers utlösningstid vid jord-fel för fast installerad utrustning. (Handhållen utrustning och uttag kräver 0,4 sekunder). Alla ledande delar behöver skyddsutjämning.
Främmande ledande delar är till exempel ett metallrör som kommer utifrån in i byggnaden. Så en tumregel kan vara att vid tydligt avgränsade CE-märkta maskiner gäller SS-EN 60204-1:2018 och då kan tillverkaren göra hela installationen samt service utan att vara ett svenskt elinstallationsföretag med ett egenkontrollprogram.
Kraftmatningen till maskinen ska dock göras av ett godkänt elinstallationsföretag. Men självklart måste även maskinleverantören ha rätt kompetens och göra alla kontroller enligt SS-EN 60204-1.
Men om man är tveksam så är det bättre att betrakta all elinstallation som en elanläggning och följa SS 436 40 00. Sen måste man hantera nödstopp och skyddsfunktioner enligt SS-EN 60 204-1 och i förlängningen SS-EN ISO 13849-1/2 eller SS-EN 62061.
Det är mycket att hålla koll på, och viktigast av allt är riskbedömningar som ska ligga till grund för olika beslut.
Det behövs fler personer som vill jobba med elkraft, el och automation inom svensk industri. Jag hoppas att vi ses där ute!
Magnus Persson driver MPEL Konsult AB. Han är också styrelseledamot i FIE-Föreningen för svensk industri, samt medlemi TK44 – Maskiners elutrustning
