Elsäkerhetsverkets kundtidning Aktuellt nummer 1, 2014

GD har ordet TEL 0550-851 00  |  [email protected]  |  WWW.ELSAKERHETSVERKET.SE A K T U E L LT   | E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S   N Y H E T S B R E V   #1 | 2014 REDAKTÖR | Sandra Hjelm | [email protected] UTGIVARE | Elisabet Falemo | [email protected] & PRODUKTION | Whiter Shade AB Nyligen har de Olympiska vinter­spelen i Sotji avslutats, med stora svenska framgångar inte minst för längdskidlandslaget.   Medaljerna är ett resultat av ut­hålligt, hårt och strategiskt arbete inte bara av skidåkarna utan också av ungdomstränare, elittränare, ser­vice team,  lä kare,  forskare,  innova tö­rer,  ut veck   lare  och  så  vidare.   Vi gläds alla över framgången, men vet också att planering och träning in för kommande mästerskap måste fort sätta eftersom framgången inte kommer av sig själv.   PÅ SAMMA SÄTT  kan vi glädjas åt  fram gången på elsäkerhetsområdet, där vi för första gången i mannaminne kan se tillbaka på ett år utan dödsfall i Sve­rige på grund av elskada.  Detta är också ett resultat av mål­ medvetet och uthålligt arbete av många involverade. Och arbetet med att minska risker måste gå vidare med oför minskad kraft.  Elsäkerhetsarbetet är som ett jätte­ stort pussel, där många är beroende av  gemensamma insatser. Som en ram finns föreskrifter och in om ramen är många företag och orga nisationer verksamma. Vi vet att el   olyckor sker varje vecka, och därför be hövs ett ständigt arbete med kunskapsinhämtning, förbättring av ma­te riel, underhåll och rutiner för att ris ken för olyckor ska minska.  ÄVEN INOM  arbetsmiljölagstiftningen  finns ett omfattande regelverk som måste följas. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för en god arbetsmiljö. Det  finns  en  rad  allmänna  skyldigheter för arbetsgivare som naturligtvis även gäller för arbete med el, oavsett om det är arbete som kräver behörighet eller ej.  Elsäkerhetsverkets tillsyn, marknads­ kontroll och informationsverksamhet är viktiga bitar i det stora elsäkerhetspusslet. Vår ambition är att få så stor utväxling som möjligt av de resurser vi har, och vår viktigaste resurs är våra knappt 50 medarbetare. Aktiv tillsyn kan bidra till erfarenheter och kunskap och ligger till grund för andra åtgärder, och på så sätt kan vi nå många fler än dem som vi besöker vid tillsyn.  Vad kan vi bidra med för att du ska kunna ha ett bra underlag för ökad elsäkerhet? Hör gärna av dig till oss med förslag. Behörighetssystemet med sina anor  är en annan pusselbit som Elsäker hets­verket hanterar. Många har sedan länge sett att det här fattas viktiga pussel­bitar i dagens samhälle, och därför är vi mycket förhoppningsfulla inför Elbe hö­rig hetsutredningen fortsatta arbete och kommande förslag.  I väntan på ett reformerat behörig­ hets system fortsätter vi på Elsäker hets ­verket att öka kunskapen hos all män ­heten om krav på behörighet för el in­stallationer, och kommer under våren att ha en dialog med dem som säljer el  installationsmateriel om detta. Kun­ skap om och respekt för gällande regler är jätteviktigt. Stort tack till Elsäkerhetsrådet och till  alla våra samarbetsparter för ett bra år. Nu fortsätter vi för att bli ännu bättre. Vilka är dina pusselbitar? ELISABET FALEMO  |   GENERALDIREKTÖR Det stora elsäkerhetspusslet

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  3 Mycket har hänt med nyhetsbrevet under 20 år, inte bara innehållsmässigt utan även med färg, form och frekvens. Syftet med nyhetsbrevet – att verka för högre elsäkerhet – är detsamma men läsarna består sedan några år inte bara av exempelvis elinstallatörer och andra invigda utan också av privatpersoner utanför elbranschen.   STÖRSTA DELEN  av de 6 000 pre­ numeranter som vi har idag kan kopplas till elbranschen men vi ser ett ökat intresse även bland allmänheten. Detta kan bland annat bero på att ett ökat fokus kring marknadskontroll och att belysa farliga elektriska produkter. Idag arbetar myndigheten också med  information på ett annorlunda sätt med medborgaren i fokus. Myndigheter ar­be tar också i stort med att vara mer lätt  ill  gängliga och med övergripande  re gel förenklingsarbete. Kort sagt, inne­hållsmässigt är Aktuellt bredare idag än för 20 år sedan och texterna är skrivna för att passa såväl proffesionella som pri­vat  personer. AKTUELLT  – en viktig kanal EMC – nytt som begreppI det allra första numret av Aktuellt, som gavs ut 1994, kan vi bland annat läsa om ”EMC ett nytt begrepp och en uppgift för Elsäkerhetsverket”.  I artikeln går det att läsa om oro för till  exempel elektriska rullstolar som störs av EMC och slutar fungera, robotar som kan löpa amok och skenande skogsmaskiner. Idag ser bilden av EMC­ problem inte lika dramatisk ut, men är ett viktigt område för såväl marknadskontroll som tillsyns  och regelarbete. 20   år Aktuellt i framtidenÄr det viktigt med ett nyhetsbrev? Ja, det tycker vi på Elsäkerhetsverket. Det visar också ökningen av prenumeranter med 38 procent under 2013.  Aktuellt är ett bra forum att nå ut med  lite djupare information kring exempelvis nya föreskrifter, pågående samarbeten och nyheter inom elbranschen. Här kan vi också lyfta fram personreportage som inte passar på vår webbplats, och annat smått och gott som kan vara intressant läsning vid skärmen eller fikabordet. – Jag ser en stor utvecklingspotential  av vårt nyhetsbrev, dels att vi numera försöker styra innehållet till att också beröra allmänheten mer, men också i formatet. Vi arbetar hela tiden med att utveckla vår kommunikation och under 2014 kommer vi att se över form och lay­out för nyhetsbrevet. Aktuellt kommer att  finnas  med  oss  in  i  framtiden  med allt vad det innebär, teknik som innehåll, säger Cia Edlund, informationschef vid Elsäkerhetsverket. text:  SANDRA HJELM   Vad vill du läsa om i kommande Aktuellt?  Gå in på vår webbplats och tipsa oss » TIPSA  OSS! 

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  4 forts sid 5 Hon är född och uppvuxen i värmländska Degerfors och  drömmer om att arbeta som elinstallatör efter gymnasiet.  Julia Valek Warnqvist är 17 år och går andra året vid  el­ och energiprogrammet i Karlskoga.  Julias drömyrke är  elinstallatör

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  5  forts från sid 4   IDÉN OM ATT ARBETA SOM ELINSTALLATÖR  föddes när det  var dags att välja program inför gymnasiet.  – Jag var säker på att jag ville läsa en praktisk linje, att det  just blev elprogrammet kan jag tacka min pappa för. Det var han som föreslog att jag kunde läsa el, han funderade själv på det när han var i min ålder, säger Julia.   Vi sitter vid ett litet bord alldeles utanför verkstadsdelen på skolan. På andra sidan glasrutan ser vi Julias klasskompisar avsluta sina uppgifter innan lunchen. Jag frågar om hur om­givningen reagerat på hennes val av utbildning:  – Både familjen och kompisar tycker att det är coolt, säger  Julia och ler. Hon fortsätter:  – Jag har en lillasyster som också valt en praktisk linje, hon  börjar på industriprogrammet nu i höst. Även om gamla normer alltmer suddas ut, som att  exempelvis tekniker är ett mansyrke och sjuksköterska ett kvinnoyrke, så visar statistiken kalla fakta. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är endast några procent tjejer av de elever som går ut med slutbetyg från el­ och energiprogrammet. Vid Möckelngymnasiet i Karlskoga går det för närvarande två tjejer men Julia är ensam tjej i sin klass.  – Jag var lite nervös innan vi började skolan. Mest för om  jag skulle träffa nya vänner och vad vi skulle prata om ifall det bara var killar. Men nu tänker jag inte på det längre, vi fungerar väldigt bra ihop i vår klass, säger Julia. Två dagar i veckan är det verkstad på schemat. Då får  eleverna möjlighet att praktisera de teoretiska kunskaperna.  – Jag tycker bäst om när vi får vara i verkstaden, ibland är  det först när vi arbetar praktiskt som jag verkligen förstår hur det hänger ihop. Jag får en helhetsbild och då är det lättare att ta till sig teorin sen också, säger Julia. Utöver praktiken i skolans egen verkstadsdel får eleverna också någon gång per år prova på det riktiga arbetslivet. Julia  beskriver  entusiastiskt  hur  hon  fick  praktik  på  Bravida  i Karlskoga.  Under  fem  veckor  fick  hon  bland  annat  montera vägguttag och strömbrytare samt koppla in en jordfelsbrytare i en elcentral.  – Jag hade tur att få en mycket bra handledare, han var mycket noggrann och jag lärde mig mycket, säger Julia och hoppas att hon ska få lika bra praktik nästa år.  – Efter min praktik är jag helt säker på att jag vill jobba med  elinstallationer när jag är färdig med min utbildning, säger Julia. På min fråga om hon vill läsa vidare efter gymnasiet svarar  hon snabbt och bestämt nej. Men enligt statistiken från SCB så är möjligheten stor att hon ändrar uppfattning om ett par år. Hela 40 procent av de tjejer som går ut elprogrammet läser vidare inom tre år. Av killarna läser bara var femte vidare inom samma tidsspann.  Vad är svårast med din utbildning?– Jag vet inte riktigt, allt är ju intressant men ellära kan vara tufft ibland. Vissa uträkningar är komplicerade och det är inte alltid lätt att koppla det till hur det fungerar i verkligheten. Jag vill gärna förstå med en gång det som jag sitter och räknar på eller läser om. Vad är det bästa med din utbildning?– Det praktiska arbetet, både i skolans verkstad och när vi får vara ute på praktik. Jag har inte för en sekund funderat på att byta program eller så, jag känner att jag hamnat rätt. Det är precis det här som jag vill jobba med.Hur ser framtiden ut för dig?– Då kommer jag att arbeta inom elbranschen på något vis, kanske vid ett företag här i Karlskoga. Eller så kanske det finns möjlighet att få åka till Norge och arbeta med elinstallationer.Vad gör du när du inte är i skolan?– Då är jag med min familj och mina vänner. Tidigare spelade jag fotboll och åkte cross, men nu är det bara träning på gym som gäller.  text:  SANDRA HJELM  foto:  ELSÄKERHETSVERKET ”Jag har inte för en sekund  funderat på att byta program  eller så... ” Julia Valek Warnqvist, elev vid el- och energiprogrammet vid  Möckeln gymna-siet i Karlskoga.

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  6 aktuellt   # 1   |   2 0 1 3 I N F O R M A T I O N   F R Å N   E L S Ä K E R H E T S V E R K E T tillsyn hos   bostadsbolag   – så här går det till   » sid 6 vissa brister vid  småbåtshamnar » sid 12 elfack 2013. Testa din elkunskap och vinn en ipad !  Välkommen till vår monter  h04:19  på Svenska Mässan 13-17 maj. vi ses väl? » sid 5 Som ett led i ett allt mer miljömedvetet samhälle påverkas även tekniken och strukturen. Elbilar blir allt mer populära och därmed ökar antalet laddstationer runtom i landet. Elsäkerhetsverket har fått i uppdrag från regeringen att titta närmare på säker­heten kring laddning av elfordon.   ANTALET ELFORDON  förväntas öka  i trafiken de kommande åren, och då är det viktigt att försöka bemöta den här förändringen. Elsäkerhetsverket ska där­för utreda informationsbehovet om och innebörden av kraven på elsäkerhet vid laddning av elfordon och vilka stan dar­der som gäller.  Allt fler laddstationer anläggs runtom i  landet och det är viktigt att allmänheten är trygg i användandet av dessa.  – Vi har fått i uppdrag från regeringen  att bland annat se över vilka krav på el säkerhet som ska ställas kring ladd­sta tionerna. Vi ska också titta på vilka  standarder som kommer att gälla, säger Per Höjevik, teknisk expert på El­säkerhetsverket som har fått upp dra get på sitt bord.  En rapport ska redovisas den 1 okto­ ber i år till rege ringen.  – Vi räknar med att resultatet ska bidra  till att öka kunskapen om vilka tekniska lösningar som är lämpliga för laddning av elfordon, säger Elisabet Falemo, ge­ne raldirektör vid Elsäkerhetsverket. text:  SANDRA HJELM foto:  ISTOCKPHOTO Fler miljöbilar  kräver säkra laddstationer 5 603  PRENUMERERAR PÅ AKTUELLT De senaste tre månaderna har vi ökat antal prenumerationer på Aktuellt med 276 personer. Prenumerera du också! Här fyller du i din prenumeration » REGERINGUPPDRAG

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  7   ELSÄKERHETSVERKET HAR IDAG  ett register över alla el­ installatörer, cirka 41 000, men det finns ingen information om var  personerna  är  verksamma.  Därtill  finns  uppskattningsvis enligt rapporten cirka 55 000 personer verksamma, som yrkesmässigt arbetar med el och som inte finns registrerade. Det finns heller ingen information om i vilket företag eller inom vilken bransch som elinstallatörer utövar sitt överinseende över yrkesmän.  Värdefullt underlagPer Höjevik, teknisk expert på Elsäkerhetsverket, har under hösten jobbat med en kartläggning som ska bidra till den pågående Elbehörighetsutredningen. Rapporten är en kart­lägg ning över elinstallatörer och de yrkesmän som el in stalla­törer har överinseende över. Den beskriver också inom vilka före tag och verksamheter i Sverige som yrkesmässiga elin­stalla tionsarbeten  görs. – Idag kan vi bara göra en uppskattning av hur många som  arbetar i elnätet vilket helt klart markerar en brist, säger han. Det försvårar kunskapsuppbyggnad och det stöd som vi skulle behöva nå ut med för att främja elsäkerheten i samhället. Behörighetssystemet har rötter i 1920­talet och den verklighet  Idag finns inget säkert sätt att identifiera var elinstallatörer och yrkesmän arbetar. Nu har ett första steg mot att identifiera yrkesgrupperna tagits genom Elsäkerhetsverkets översiktliga kartläggning av personer som arbetar med elinstallationer. som vi idag reglerar är en helt annan än för 100 år sedan, säger Per Höjevik. Krångligt för konsumentenAv de cirka 41 000 elinstallatörerna är, enligt uppgifter från SCB, cirka 33 000 sysselsatta på arbetsmarknaden. Baserat på branschtillhörighet uppskattas i rapporten att cirka 25 000 av dessa arbetar aktivt som elinstallatörer. Ett stort antal av personerna arbetar i branscher som normalt inte kräver be­hörig het.  Det är endast elinstallatörer och yrkesmän, under över in se­ ende av en elinstallatör som får utföra elinstallationsarbeten. Merparten av elinstallationsarbetet utförs idag av yrkesmän och inte av en elinstallatör.  Att elinstallatören har överinseende över yrkesmannen  innebär inte nödvändigtvis att det är elinstallatören som utför kontrollen över elanläggningen innan den tas i bruk. Det kan i praktiken vara yrkesmannen själv som gör det. Elinstallatören bär ansvaret för att kontrollen gjorts men en person kan ha överinseende över flera hundra yrkesmän som kan vara spridda över hela landet vilket försvårar det hela. forts sid 8 Elinstallatörer  och yrkesmän– en kartläggning

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  8   SOM MÅNGA  inom elbranschen  kän ner till pågår det för närvarande en om fattande utredning kring elbe­hörig het. Bland annat kommer regel­verken att ses över och vad som fak­tiskt ska krävas för att få utföra en elektrisk  in stallation.  – Hur och om vi går vidare med ut­ vecklingen av prov i samband med an sökan om behörighet får vi ta ställ­ning till när vi ser resultatet av El  be­hörighetsutredningen.  Den  be räk nas  klar vid årets slut säger Kim Ree naas, verksjurist  vid  El säker hets verket. Provdeltagarnas resultatGemensamt för alla som del  tog i  provet var att de av olika anledningar inte upp fyllde de formella kraven som ställs.  Exempel på det var att ut bildningen  av slutades för mer än 15 år sedan, att de inte hade den utbildning som krävs eller att praktik inte kunde styrkas.  Något som rapporten visar på är att 5 av 22 deltagare klarade provet med god  känt resultat. Av dessa fem har fyra nå  gon form av relevant efter­ gym nasial  ut  bildning.  För  övrigt  no te­rades att kun ska perna om regler och standarder  ge nom  gående  var  god. text:  SANDRA HJELM  foto:  ISTOCKPHOTO Rapporten hittar du på Elsäker hets­verkets webbplats » Rapport  kring prov för  behörighet klar Under hösten 2013 genomfördes ett projekt med syftet att utvärdera om prov kan vara ett alternativ till an sökan om ABL­behörighet. I mitten på december kom slutrapporten för projektet som visar på att det är möjligt att använda prov. – Det är inte lätt för en enskild konsument att förstå vad de olika behörigheterna eller begreppet yrkesman innebär, säger Per Höjevik. Dagens gällande el säker hets­lagstiftning är väldigt flexibel men tar då­lig hänsyn till att göra det enkelt och tyd­ligt för konsumenter som ska beställa el­arbeten. Snårig verksamhetRegelverket avseende Elinstallationsarbete är komplext. Det finns flera olika be hörig­hetstyper och en del har upphört att gälla (äldre övergångsbehörigheter).  El in stallatören  kan  ha  flera  olika  roller  och det kan finnas olika behörighetstyper  på samma arbetsplats, med eller utan an­svar för överinseende.  Sverige lyder under direktivet om er kän­ nande av yrkes kvalifikationer. Efter som det idag  inte  finns  några  re gle rade  for mella krav på en yrkesman kan det vara svårt för yrkesmän från Sverige, som vill jobba utomlands inom EU/EES­området, att få sina yrkeskvalifikationer godkända.  – Regelverket behöver bli tydligare både  för den som jobbar med elinstallationer och för alla som ska anlita en elinstallatörer eller yrkesmän. Min förhoppning är att innehållet i rapporten ska kunna användas för vidare diskussioner och utgöra ett värdefullt un­der lag i Elbehörighetsutredningen, säger Per Höjevik. text:  CIA EDLUND  foto:  SHUTTERSTOCK  forts från sid 7 DEFINITION AV YRKESROLLER • ELINSTALLATÖR Person som av Elsäkerhets­verket meddelats behörighet att utföra elinstallationsarbete i angiven omfattning. •  YRKESMAN INOM ELPerson som arbetar med el installationer under över­inseende av en elinstallatör. Här kan du läsa hela rapporten » 

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  9   FLERA PRODUKTER  för hemelektronik  inom EU, exempelvis nätaggregat till datorer, surfplattor och liknande appa ra­ter uppfyller inte ställda krav för elek tro­magnetisk kompatibilitet (EMC). Detta visar en färsk EU­rapport som pub li ce­rades den 24 janu ari.  Endast en av fem produkter uppfyller kravenUndersökningen, som påbörjades våren 2013, visar att majoriteten av alla kon­trollerade elektriska produkter inom EU är CE­märkta men att det finns ett stort förbättringsområde med produkter som saknar korrekta dokument.  Det finns ett klart samband mellan att  alla administrativa rutiner är korrekta och att den elektriska produkten uppfyller de tekniska kraven beträffande störningar.  Endast 23 procent av alla kontrollerade  produkter uppfyllde de krav som ställs en ligt EMC­direktivet, vilket är en myc­ket låg siffra. Något mer än hälften av pro  dukterna uppfyllde de tekniska kra­ven  men  flera  av  dessa  saknade  då  re­gel  rätt  dokumentation.  Ökad marknadskontroll– Nätaggregat och då framför allt er sätt­ningsaggregat till datorer, surf  plattor  och liknande produkter har visat sig vara särskilt bristfälliga och eftersom pro­duktgruppen ökar i mycket snabb takt har det varit särskilt angeläget att också öka marknadskontrollen av des sa, säger Ulf Johansson vid Elsäker hets  verket och fortsätter:  – Det här är något som vi kommer att  titta närmare på i vår marknadskontroll  under året. Vi kommer också att granska ut rust ning som innehåller switchade nät­ag gre  gat  såsom  växelriktare  för  sol cells­an lägg ningar. Förbättrad information för tillverkareUndersökningen  visar  att  det  finns stora brister bland produkter för hem­elektronik. I många fall har inte gällande skyddskrav uppfyllts.  – Varför det ser ut på det här viset  inom EU är svårt att säga. Det kan bero på en ovilja att följa de regler som ställs men också på att informationen om reg lerna är svåra att förstå, säger Ulf Johansson.  Med anledning av detta har nu den  grupp inom EU­kommissionen (EMC­ADCO) som står bakom rapporten ar­betat med att föra ut mer lätt förståelig information. Inte bara med till  verkare  som målgrupp utan även för kon su men­ter. Förbättrat samarbeteUndersökningen visar tydligt att sam­arbetet inom EU måste förbättras för att regelverket ska följas.  Flera län der håller på att bygga upp  den orga nisation som behövs för en väl fun ge rande  mark nadskontroll  och  det finns  tydliga  in di ka tioner  på  att  sam ­arbetet bi  drar till och underlättar ar­ be tet med detta. Sam tidigt som också tolk    ningar av regler och metoder för  mark  nads kontrollen  för bättras  när  myn­dig heternas  gemen samma  enga ge mang ökar. – Ett gott samarbete mellan de myn­ dig  heter som utför marknadskontroll är  en plattform, men det är viktigt att det också följs upp kontinuerligt med ge ­men  samma kampanjer, menar Ulf Jo­ hans son och tillägger:  – Undersökningen har också visat på att  allt fler av EU:s marknadskontrollerande myndigheter engagerar sig i kontrollen av apparater på EU:s inre marknad, vil­ket är viktigt eftersom vi strävar efter fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Vikten av informationResultatet visar på att vi även i kom man­de  mark nads kontrollplaner  måste   in klu­dera en om fat tande kontroll av hem­elek tronik.  – Två viktiga syften med under sök­ ningen har varit dels att få en samsyn kring de krav som EMC­direktivet ställer, men också att föra ut informationen vidare till konsumenter av elektriska pro­dukter och tillverkare inom elbranschen, säger Ulf Johansson. Ökad och mer lättillgänglig infor ma­    tion  gentemot  tillverkare  leder  för    hopp­ningsvis till att de apparater som sätts på marknaden uppfyller de skydds   krav som ställs. Uppfylls kraven så minskar också störningarna på och mel  lan elektrisk  materiel  och  elektronisk  ut   rustning. text:  SANDRA HJELM foto:  STOCK.XCHNG Rapporten  på  EU­kommis sio nens hemsida »  NÄTAGGREGAT TILL DATORER UPPFYLLER INTE EMC-KRAV AV 4  5

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  10   MEDIERAPPORTEN  baseras på 4 214 nyhetskällor i Sverige  inom dagstidningar, fackpress, radio och TV (webbsidor), myn­digheter,  regering  och  branschspecifika  webbplatser.  Under 2013 har Elsäkerhetsverket omnämnts i 1 626 artiklar vilket är 786 fler än föregående år (820 stycken 2012). Ungefär hälften av artiklarna kan relateras från Elsäkerhetsverkets press  med­delanden. 14 av totalt 22 pressmeddelanden handlar om elektriska  produkter. Martin Gustafsson, inspektör vid Avdelningen för produkter, är en av de medarbetare inom Elsäkerhetsverket som förekommit mest som talesperson. Hur kommer det sig att ni får så mycket publicitet för era frågor?  – Våra pressmeddelanden handlar nästan uteslutande om  kon  sumentrelaterade produkter, säger Martin Gustafsson.  Exem pelvis undersökte vi 50 USB­laddare och nästan hälften  fick försäljningsförbud. USB­laddare är en produkt som i stort sett alla människor har och när vi upptäcker brister i så stora volymer blir det intressant för medierna att skriva om.  En annan fråga där Elsäkerhetsverket synts mer under 2013  är behörighetsfrågan. Totalt har det publicerats 187 artiklar som berör det ämnet (133 artiklar 2012) vilket är en ökning av genomslaget med 40 procent.  Några av de nyhetsmedier som ligger i topp med att publicera  om Elsäkerhetsverket har exempelvis varit Aftonbladet, branschtidningarna Voltimum och Elinstallatören, NSD Norr­ländska Socialdemokraten, Metro och Göteborgsposten. text:  CIA EDLUND foto:  ELSÄKERHETSVERKET Stort  mediegenomslag 2013 94 procents ökning av genomslaget i medierna. Medverkan i TV4:s morgonsoffa och radioprogram. 2013 blev ett positivt år för Elsäkerhetsverket visar den årliga medierapporten.  Vi har 630 följare på Facebook. De får bland annat se vilka försäljningsförbud vi beslutar om. Du behöver inte ha ett konto för att följa oss. På Facebook hittar du också nyheter och pressmeddelanden från Elsäkerhetsverket.  Följ oss på Facebook frågor  fick  vi  av  er  under  november 2013 på webben. Det är rekord!   Vi är glada åt att få svara på era frågor för att göra ett elsäkrare Sverige. 286

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  11 Jordfels- brytare.   ELSÄKERHETSVERKET  är en av 16  cen trala myndigheter som har fått ett re­ge ringsuppdrag som kommer att på gå mellan åren 2014­2021.  Det övergripande målet handlar om  att regeringen vill förenkla vardagen för entreprenörer och företagare i landet. Där för ska de 16 myndigheterna be skri­va hur man ska öka servicen och bli mer effektiva.  – Vårt arbete ska rapporteras varje  år till Tillväxtverket som är den sam­man hållande  länken  mot  rege rin gen, säger Ingrid Öhlén, admi ni stra tiv chef på Elsäkerhetsverket. I rappor terna ska vi bland annat beskriva hur vi gör för att för bättra  service  och  hand lägg nings ti­der. Men också hur vi skapar bättre för­stå else och bemötande för före tagens vill kor genom dialog. Bakgrunden till förenklingsuppdraget  är den budgetproposition för 2013  (prop. 2012/2013:1 utg.omr. 24) om sju mål för arbetet att förenkla för företag.  – Uppdraget innebär en ökad drivkraft  i vår verksamhetsutveckling som vi re­dan har påbörjat och det rimmar väl med vårt Lean­arbete i organisationen, säger Ingrid Öhlén. ANDRA MYNDIGHETER  som också fått  re  geringsuppdraget  förutom  Till växt ver    ­ket  och  El säker hets  verket  är  Ar bets      miljö­  verket,  Post­  och  tele styrelsen,  Bo lags­ver ket,  Tran sport  styrelsen,  Energi mark­nads        in spek tio nen,  Strål  sä ker      hets  myndig ­heten,  Natur vårds ver ket,  Skogs  sty rel   sen,Sta     tens  jordbruksverk,  Sta  tistiska  cen  t ral  ­byrån,  Boverket,  Myn dig heten  för  sam    ­hälls skydd,  Ke  mi  ka lie inspektionen  och be red skap  och  Sty rel sen  för  ackre di  te­ring och tek nisk kon troll. text:  CIA EDLUND foto:  MARIA OBED Regeringsuppdrag om ökad service Hur långa handläggningstider har myndigheter egentligen? Hur mycket lyssnar myndigheter på sina kunder? Elsäkerhetsverket har fått ett regeringsuppdrag som handlar om att öka servicen, minska handläggningstider och öka förståelsen för företagens villkor. Ta en titt i vår  publikations shop  på webben! Här kan du enkelt läsa våra broschyrer i pdf­format. Du kan också beställa de flesta publikationerna i tryckt format utan kostnad. » Elsäkerhet   för elektrisk materiel Elsäkrar e  hem.

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  12   I SAMTLIGA FALL  har det handlat om  att låsning som sköts med fjärrkontroll inte fungerat. Fjärrstyrningen av låsen kommunicerar till bilen via radiosignaler, det vill säga en sändare i nyckeln och en mottagare i bilen. Tre vanliga problem med radio­störningarVårt radiospektrum är en viktig na tur­till  gång som vi, precis som annat i mil­jön, måste vårda med omsorg. Där för är det styrt av regler hur fre kven ser na ska an vändas på bästa sätt för att und vika ra diostörningar.  De  tre  van li gas te  or sa­ker na till störningar är:•  Trängsel på frekvenserna. Billåsen an­vänder frekvenser som är fria att använda utan kostnader eller tillståndskrav, vilket gör användningen smidig och fri från by­rå krati.  Nackdelen är att dessa fria frekvenser  delas med många andra (andra bilar, tråd lösa produkter med mera) och det kan därför bli trängsel på frekvenserna. Träng seln får vi acceptera vilket i de fles­ta fall fungerar bra.•  Störande signaler. Elektriska pro duk­ter kan också lämna ifrån sig oav siktliga ra diosignaler, trots att de inte innehåller ra diosändare – signalerna är här en bi­produkt till det som händer inne i pro­dukten.  Det  finns  krav  på  CE­märkning  av  elek  triska apparater som kan orsaka  stör  ningar. För att undvika störproblem an  ger kraven vissa gränsvärden som inte får överskridas.•  Avsiktlig störning. Detta kan inne­ bä  ra att någon avsiktligt aktiverar en  ra dio sändare som överröstar den öns­kade signalen som mottagaren i bilen då inte kan uppfatta. Det är troligtvis det vanligaste pro blemet och sker då högst troligt i kri mi nellt syfte.  En fullt legal radiosändare som an­ vänds på ett olämpligt sätt kan i sin tur  orsaka  störningar.  Det  finns  också spe    ciella störsändare men sådana får  bara användas av vissa myndigheter. Trots det säljs de öppet via bland annat internetbutiker. Kontrollera alltid låsningen Kontrollera alltid att bilen reagerar på  fjärrlåset innan du lämnar den. Om den inte gör det så kan det vara batteriet som behöver bytas ut i nyckeln.  Har du problem med låsningen så  kolla  med  fler  i  närheten  om  de  har sam ma problem. Då kan du ha råkat ut för en störning. Om problemet finns kvar en längre tid kan det anmälas till Elsäkerhetsverket eller Post­ och Telestyrelsen för utred ning. Man får vara införstådd med att vissa störningar kan förekomma  tem porärt.  text:  HENRIK OLSSON ,  elinspektör vid Elsäkerhetsverket foto:  ISTOCKPHOTO Har du problem med att låsa bilen? Störsändare kan vara orsaken Vi har kunnat läsa många larmrapporter i media de senaste månaderna kring bilägare som haft problem med att låsa sina bilar. Låset fungerar som det ska på en del platser medan det på andra platser inte alls går i lås. Vad är det som händer egentligen? Här kan du läsa mer om problemet på Post och Telestyrelsens webbplats »Läs Totalförsvarets Forskningsinstituts rapport »

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  13   MED TILLSYNSMYNDIGHET  menas  att det finns ett uppdrag om att granska vissa områden med stöd av lagen. I El­säker hetsverkets fall görs tillsynen med stöd  av  flera  olika  lagar.  Tillsynsarbetet de las in i två grenar som i sin tur delas in i flera områden.  Den ena grenen handlar  om till syn av elanläggningar och  elin stal la törer  och  den andra grenen om tillsyn av elektrisk  ma te riel. Tillsyn av elanläggningar och elinstallatörerDen här grenen inom vårt tillsynsarbete styrs av ellagen samt lagen om elek­tro magnetisk  kompatibilitet och delas in i tre områden; lägesbildtillsyn, tematisk till­syn och indikationsstyrd till­syn. Läges  bildtillsynen och  den tematiska tillsynen är plan lagda.  Med  läges bild till syn  me­ nas att ett visst antal till  ­ synsbesök ute vid landets elan  lägg­ ningar ska ge en tillräcklig bild för hur det generellt ser ut kring elsäkerhet och el  ektromagnetisk kompatibilitet  (EMC). EMC innebär att olika elektriska apparater ska fungera tillsammans. Om lägesbildtillsynen visar på brister  inom något område kan det resultera i att en tematisk tillsyn genom förs.  Med tematisk tillsyn menas att vi gran­ skar ett avgränsat område, som ex em­pelvis elsäkerhet i utbildnings  lo  kaler.  Tematisk tillsyn kan också hand  la om  att titta närmare på utförda el in stal la­tionsarbeten.  Den indikationsstyrda tillsynen på ver kas av händelser i omvärlden, som el olycks­fall och elbränder.  – Den största utmaningen för till syns­ verksamheten i år är några områden där vi tidigare haft få tillsynsaktiviteter. Projekten det gäller är ”Mindre sol cells ­ anläggningar” och ”El­   och energi pro­grammet  inom  gym na  sie skolan”. Ut  maningen ligger i att det är relativt  nya områden för vårt till syns   arbete och hur vi prövar detta mot lag   stiftningen, säger  Anders  Petersson,  av   delningschef för anläggningar och in      stallatörer vid  Elsäkerhetsverket. Tillsyn av elektrisk materielInom ramarna för myndighetens mark­nadskontroll köps cirka 350 elprodukter in varje år, som exempelvis lampor, mo­biltelefonladdare och brödrostar. Dessa skickas vidare till ett oberoende  provföretag. Av dessa får runt 100 för­säljningsförbud i någon form.  Den här tillsynsgrenen stöds inte bara  av ellagen, utan också av EMC­lagen och produktsäkerhetslagen. Elsäkerhetsverket är också en mark­ nads kontrollmyndighet i det av seendet  att vi sedan 2011 även kon­trollerar att leksaker på marknaden är säkra när det gäller elektriska egenskaper.  Förutom att en elpro­ dukt ska uppfylla de sä ker­hetskrav som ställs så får den heller inte inbjuda till lek, en brödrost som uppenbart ser ut som en leksak riskerar att inte få säljas i Sverige.  Något som våra in  spek­ törer också tittar på ute i bu­tikerna är att varje el produkt har rätt märkning och doku­mentation. Det ska bland gå att se vem som har tillverkat produkten. Tillsynsprojekt under året Inom Avdelningen för anläggningar och installatörer kommer det under 2014 att genomföras tio projekt inom lägesbild­ och den tematiska tillsynen.  Avdelningen för Produkter kommer  ut  över ett projekt kring elstängsel aggre­gat att delta i ett flertal EU­projekt.  Tillsynsprojekt 2014 Som tillsynsmyndighet granskar Elsäkerhetsverket omkring tusen tillsynsärenden varje år. Det kan handla om en stor industri, en skola, en behörighet, ett utfört elinstallationsarbete, en lampa eller en brödrost. Utöver dessa ärenden pågår också tillsynsarbete inom olika projekt, där ett visst område ges extra fokus. forts sid 14

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  14 – Det europeiska samarbetet är oer­hört viktigt för oss, då marknaden i regel inte känner av nationella gränser. Vi har många gemensamma nämnare med våra europeiska kollegor gällande marknadskontroll. Så samarbetet inom EU är ett effektivt sätt att arbeta på och vi ser att andelen EU­pro jekt på pro­duktsidan kommer att fort  sätta fram­ över, säger Karl­Hugo Hult, av del nings­chef för produkter vid Elsäker hets verket, och fortsätter:  – Med en rimlig insats från vår sida  kontrollerar vi tillsammans med övriga län der i EU­projekten betydligt fler pro  ­dukter på marknaden och kan då ge­mensamt agera om vi ser att pro duk­ter inte uppfyller kraven. Vidare får vi möjlighet att utbyta erfarenheter med andra marknadskontrollerande myn dig­heter om hur arbetet bedrivs och ut­veckla samarbete och metoder för en ef fek tivare  kontroll.  text:  SANDRA HJELM foto:  STOCK.XCNG LÄS MER  om vårt tillsynsarbete på  vår webbplats » LISTA ÖVER TILLSYNSPROJEKT 2014 AVDELNINGEN FÖR ANLÄGGNINGAR OCH INSTALLATÖRER •  BYGGVERKSAMHET  – syftet är att kontrollera säkerheten vid  större arbetsplatser. •  MINDRE INDUSTRIER INOM TILLVERKNINGSSEKTORN    – med fokus på kontroll av innehavarens ansvar. •  GÄSTHAMNAR FÖR SMÅBÅTAR I KOMMERSIELLT SYFTE   – där inriktningen är att tydliggöra innehavarens ansvar. •  BENSINSTATIONER  – med fokus på elsäkerhet inom de all­ männa delarna samt innehavaransvaret. •  MINDRE RESTAURANGER  – med fokus på utrymmen som är  tillgängliga för allmänheten. •  ELINSTALLATÖRSKONTROLL  – på vilket sätt elinstallatören ut­ övar sitt överinseende, hur kontroll före ibruktagning genomförs och hur elinstallatören dokumenterar eventuella undantag från anställningsförhållande. Tillsyn av vissa arbeten som ibland kan tolkas som icke behörighetskrävande. •  MINDRE SOLCELLSANLÄGGNINGAR  – med fokus på det totala  utförandet från montage av solpanel till anslutning till elnätet. •  ELNÄTFÖRETAG  – med inriktning på jordningskontroll enligt  ELSÄK­FS 2008:3.  •  ARBETE PÅ JÄRNVÄG OCH ELNÄT SAMT ARBETEN UTFÖRDA  AV MINDRE ELSERVICE- OCH ENTREPRENADBOLAG  – aktiviteten  är grundad på analys av indikationsstyrd tillsyn under 2013. •  EL- OCH ENERGIPROGRAMMET   –  med  syftet  att  identifiera  eventuella brister gällande utbildningens praktiska del.  AVDELNINGEN FÖR PRODUKTER •  ELSTÄNGSEL  – en uppföljning av hur ELSÄK­FS 2011:2 har  tagits emot och använts. •  ENERGISPARLAMPOR  – marknaden för nya typer av energi­ sparlampor (exempelvis CFL och LED) har ökat kraftigt under senaste åren efter kraven att ersätta glödtrådslamporna. EU­projekt. •  MARKNADSKONTROLL OCH METODIK  – ett samarbete mellan  marknadskontrollerande myndigheter inom EU med avsikt att förbättra rutiner och metoder för arbetet med marknadskontroll.  •  VÄXELRIKTARE FÖR SOLCELLSANLÄGGNINGAR  – ett sam­ arbete inom EMC­ADCO om marknadskontroll. EU­projekt. •  DOKUMENTATION FÖR ATEX-PRODUKTER   – avdelningen kommer inom ramen för marknadskontroll att granska do ku mentation och andra tekniska beskrivningar för ATEX­pro dukter (elprodukter som används i explosiv miljö).  forts från sid 13

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  15 Obehörigt elinstallationsarbete sker på många ställen i samhället. Eftersom vem som helst kan köpa elmateriel, behöver kunden därför information om vad som kräver behörighet för att få installeras.    OBEHÖRIGT ELINSTALLATIONSARBETE  förekommer både  yrkesmässigt och privat. Det kan ofta innebära stora faror för både person och egendom. Både i olika ”byggprogram” i TV som i diskussionsforum i sociala medier tipsas om hur man kan göra sin egen elinstallation – ofta på ett farligt sätt.  En förstudie som myndigheten genomfört ingår i det under­ lag som ska förbättra arbetet kring fortsatta åtgärder mot o  behörigt elinstallationsarbete. Förstudien tar också upp  att det bara är installationen av elmateriel som är behörig­hets krävande. Vem som helst har rätt att köpa materiel och att inskränka tillgången skulle strida mot EU­rättens grund­läggande regler om fri rörlighet för varor och tjänster. För att förbättra informationen till köparna och vad som kräver  behörighet för att få installeras, kommer Elsäkerhetsverket i samarbete med branschen undersöka om det finns ytterligare  informationsåtgärder som skulle kunna bidra till att obehörigt elinstallationsarbete minskar. Elsäkerhetsverket kommer att arbeta ännu mer målinriktat  med information för att minska förekomsten av obehörigt elinstallatörsarbete. Idag har myndigheten befogenheter att besluta om och genomföra sanktioner mot elinstallatörer. Däremot finns inga motsvarande möjligheter för hur obehörigt elinstallationsarbete ska förhindras.  Den som utför behörighetskrävande elinstallationer utan  att själv vara elinstallatör och heller inte arbetar under över­inseende av en elinstallatör, begår ett brott mot ellagen. text:  PER HELLSTRÖM Elsäkerhetsverket vill minska förekomsten av obehörigt elinstallationsarbete FAKTA  Elsäkerhetsverket utövar idag tillsyn över anläggnings­innehavares skyldigheter enligt Starkströmsförordningen (2009:22), elinstallatörers skyldigheter enligt Elinstalla törs­förordningen (1990:806) samt marknadskontrollerar bland annat elektrisk materiel enligt Förordning (1993:1068) om elektrisk materiel. Elsäkerhetsverkets årsredo­vis ning för 2013 visar ett historiskt år och en tillsynsverksamhet som i kombination med information och dialog bidrar till större tydlighet och öppenhet kring elsäkerhetsfrågor.    EN MYCKET INTENSIV  tillsynsverksamhet  som skapar en tydligare lägesbild över el sä­ker het  och  elektromagnetisk  kom pa tibilitet (EMC),  har  präglat  El säker hets verkets  re sul­tat under året som gått.  Myndigheten har också tagit fram en ny  behörighetsföreskrift och deltagit i arbetet med Elbehörighetsutredningen.  I samband med att bristfälliga elprodukter  upptäckts vid marknadskontroller, testats och sedan fått försäljningsförbud, sprids en  större  medvetenhet  bland  kon su men terna.  – Vi kan också konstatera att 2013 blev  ett historiskt år då det är första gången som ingen person avlidit på grund av elolycksfall, säger Elisabet Falemo, generaldirektör för Elsäkerhetsverket.  Att informationsbehovet är ständigt  växande ser myndigheten bevis på genom ökat antal frågor som kommer in, fler som besöker webbplatsen och ett stort intresse från medierna där genomslaget ökat med 94 procent under 2013.  En kampanj för att nå landets 40 000  elinstallatörer visade också ett positivt resultat som verksamheten nu jobbar vidare med. HÄR KAN DU LÄSA  om myndighetens verk­ samhet och om vad som hänt under året som gått i Årsredovisning 2013 »  text:  CIA EDLUND Året som gått i Årsredovisning 2013 Årsredovisnin g   2013

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  16   DEN SNABBA TEKNISKA  utveck­ lingen, ökad användning av el, nya pro  ­dukter i samhället och Sveriges med  ­lemskap i EU ställer nya krav på re   gel­ver ken  kring  elsäkerhet.  De  nu va ran  de be  stämmelserna, som nästan är 100 år gamla, är krångliga för både kon  su men ­ter och de som jobbar med el in stal la tio­ner och elarbeten. Därför tillsatte regeringen i augusti  2013 en utredning om hur elektrikers kompetens ska bli tydligare och hur el­säkerheten därmed kan bli ännu bättre. Elbehörighetsutredningen ska ock  så  un dersöka om det är lämpligt att in föra en ny elsäkerhetslag. Sekretariatet som bistår utredningen består av Annika At­ter wall och Cecilia Ljung vilka båda är er­farna kommittésekreterare. Verksjurist, Kim Reenaas, kommer att företräda El­sä kerhetsverket i utredningen.  Tidplanen  för  Elbehörighetsutred ning ­ en är ganska tuff, betänkandet ska vara klart den 31 december, och i slu tet av ja nuari hölls det första mötet i ex pert­grup  pen. – Det är en väldigt bra bredd och kun­ skap i expertgruppen som kommer att vara värdefull för utredningen, säger Elisabet Falemo, generaldirektör vid El­säkerhetsverket, som deltog i det första mötet.  Under mötet fick alla presentera sina  tankar om hur man ser på uppdraget.  Den kartläggning som Per Höjevik,  tek  nisk expert vid Elsäkerhetsverket,  gjort gällande elinstallatörer och yrkes­män, har skickats till utredningen och förväntas bli ett värdefullt bidrag. Under hösten 2013 undersökte myn­ digheten också om prov kan användas för  att  verifiera  kunskap  hos  den  som sö ker behörighet, men som saknar kom­p    lett dokumentation av praktisk och  teo retisk kunskap. Rapporten från prov­verk samheten som Kim Reenaas sam­man ställt har också skickats till El be hö­rig  hetsutredningen. SENASTE MÖTET HÖLLS  den 6 mars och  på följande hemsida kan du följa El be hö­rig hetsutredningen tillsvidare » text:  CIA EDLUND Elbehörighetsutredningen  igång I slutet av januari träffades den grupp som ska jobba med att utreda regelverken kring elsäkerhet och installationsbehörighet. Arbetet är igång under ledning av Bo Diczfalusy och i expertgruppen finns en bred representation från olika intressenter. UTREDNINGENS EXPERTGRUPP BESTÅR AV: PAULA STARBÄCK    Undervisningsråd, Skolverket  JAN SIEZING    VD, Elektriska installatörsorganisationen (EIO)  TINA NORDLING    Regionombudsman, Elektrikerförbundet  MATZ TAPPER    Civilingenjör, Svensk Energi  JOHAN SMEDS    Civilingenjör, Villaägarna  BJÖRN NYBERG    VD, representerar Teknikföretagen  JOHNNY JANSSON   Projektledare, SSG  ANNA CARLSSON    Departementssekreterare, Näringsdepartementet  JOHAN LUNDBERG   Rättssakkunnig, Näringsdepartementet  KIM REENAAS    Verksjurist, Elsäkerhetsverket

A K T U E L L T   # 1   M A R S   2 0 1 4   |  17 TILL SIST... Nästa nummer av  Aktuellt kommer i  juni 2014. Här fyller du i din prenumeration På   www.elsakerhetsverket.se  kan du ställa frågor direkt till någon  av våra experter i vår frågebank. I frågebanken kan du själv söka bland inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här kan du läsa några av de frågor som kommit in till myndigheten.  FRÅGOR & SVAR  Så många fler prenumeranter på våra försäljningsförbud har vi fått sedan december 2013. Prenumerera du också. »För elsäkerheten! 622   Ny medarbetare EMANUEL ALDÉN  började den 1 januari i år som elinspektör vid Avdelningen för an lägg­ningar och installatörer. Tidigare har Emanuel drivit eget företag, Aldéns EL AB, sedan 1985. Emanuel kommer att arbeta utifrån vårt kontor i Stockholm. ATT FÖRLÄGGA KABEL I MARK Får en anställd som inte har be hö rig­het som elinstallatör förlägga kabel i mark? SVAR:  Att förlägga kabel i mark eller  för lägga markrör för kabel är ett el in­stallationsarbete som det krävs be hö­rig het för att få utföra.  Den lägsta behörighet för denna typ  av elinstallationsarbete är begränsad be ­hörighet för ”Kabelförläggning i mark”, begränsad behörighet BB3. ANSVAR FÖR UTFÖRDA ELARBETEN Vi utför elstambyte i en hyresfastighet. Vi  flyttar  mätartavlor  och  drar  in  ny huvudledning till lägenheterna. Har vi ansvaret även för resterande gamla installationer i fastigheten? SVAR:  Det är alltid anläggningens inne­ havare  som  är  ansvarig  för  den  be fint­liga, ibruktagna elanläggningen. El  in­ stal la tören har ansvar för att den el in­stal lation han eller hon utfört uppfyller ut  förandeföreskrifternas  krav. HÖJD PÅ LUFTLEDNING ÖVER INFART  Finns det regler för lägsta höjd på luftledning över en infart till bostad? SVAR:  Reglerna om detta hittar du i  Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK­FS 2008:1.  Lägsta höjd över mark för en luft led­ ning lägre än 1 000 volt är 4,5 meter ovan mark.