I många år har de som vill ha allmän behörighet och inte har högskoleutbildning eller motsvarande fått genomgå en så kallad påbyggnadsutbildning på 400 timmar som följt en utbildningsplan som fastställts av Skolverket (PUN001). För några år sedan lät Skolverket meddela att de inom sitt uppdrag inte längre kunde förvalta utbildningsplanen för allmän behörighet. Här berättar Örjan Borgström på EUU vad som är på gång.
Örjan Borgström
Elsäkerhetsverket såg en chans att fräscha upp planen och överlåta förvaltningen på till exempel Yrkeshögskolemyndigheten. Men inte heller här kunde Elsäkerhetsverket hitta en förvaltare till den nu uppfräschade kursplanen utan var tvungna att ta till nya grepp.
Vid årsskiftet kom det ut en remiss till en ny behörighetsföreskrift. Då inte Elsäkerhetsverket har rätten att själva upprätta och förvalta utbildningsplaner så har den istället omformats till kunskaps- och färdighetskrav. Så att istället som i tidigare föreskrifter hänvisa till en påbyggnadsutbildning så förutsätts att de som i framtiden ansöker om behörighet, oavsett vilken utbildningsbakgrund man har, uppfyller de kunskaps- och färdighetskrav som finns i bilagor till den nya föreskriften. Praktikkraven är dock än så länge oförändrade.
Kunskaps- och färdighetskrav
Kunskaps- och färdighetskraven är ganska runt skrivna och det blir upp till varje utbildningsanordnare att tolka in vad som faktiskt ska ingå. Till exempel är kraven för kunskapsområdet elinstallationer i byggnader utformat på följande vis:
Kunskapsområde elinstallationer i byggnader
Den sökande ska ha följande kunskaper och färdigheter.
- Kan dimensionera kraft- och belysningsanläggningar
- Kan utföra enklare mekaniska konstruktionsberäkningar
- Kan rita schema med tillhörande dokumentation
- Vet hur olika materiel- eller materialval kan påverka elanläggningar från säkerhetssynpunkt
- Kan utföra kontroll före ibruktagning
Exakt vad för mekaniska konstruktionsberäkningar eller hur schema och dokumentation ska se ut är upp till utbildningsanordnaren att tolka. Nu är många av rubrikerna lika från den gamla utbildningsplanen så att det går att söka stöd där, men den finns ju egentligen inte längre. Här finns det en risk för att vi får en olikhet i olika utbildningsanordnares krav.
Några stora skillnader i kraven är dels, som vi förväntat, skärpta krav på kontroll före idrifttagning. Från att i den gamla kursplanen ”förstå vikten av att kontrollera installationsarbeten och känna till hur kontrollen skall utföras” ska den sökande nu kunna utföra kontrollen, vilket känns fullt rimligt.
Sedan finns liknande kunskapskrav för kunskapsområdena elnät för produktion och distribution av el samt industriella anläggningar, elmaskiner och kunskapsområde regler och standarder.
Högspänning egen modul
En stor skillnad är också att utbildningen för att få behörighet för högspän-ningsinstallationer har lagts som en egen modul. Idag är cirka 85 procent av de som går utbildning för allmän behörighet bara intresserade av behörighet för lågspänning. Det har varit en stor utmaning för utbildningsanordnarna att deltagarna ska uppfylla de teoretiska kraven även på högspänningssidan, eftersom deltagarna varken har praktiska erfarenheter eller motivation att lära sig detta.
Kraven för högspänningsbehörighet ligger nu i en egen bilaga, vilket gör att det är möjligt att läsa in och få godkänt för en lågspänningsbehörighet utan att behöva läsa in teorin för högspänning. Det blir också fullt möjligt att komplettera med denna del vid ett senare tillfälle om behovet uppstår genom till exempel ändrade yrkesförhållanden.
Kurslängd
Rikttiderna för utbildningen är förlängd på så sätt att den fortfarande ska motsvara 400 timmar, men då innefattande bara kraven för lågspänning. Högspänningsmodulen ska motsvara ytterligare 80 timmar.
Elsäkerhetsverket har lagt in en brasklapp i föreskriften om de misstänker att en utbildningsanordnare inte ser till att deltagarna uppfyller de tänkta kunskaps- och färdighetskraven. Då Elsäkerhetsverket inte har juridisk möjlighet att kontrollera utbildningsanordnare så får de istället ge sig på den sökande och utsätta den för ”ett prov som omfattar kunskap som är väsentliga för den sökta behörigheten”.
Det finns också en egen bilaga för de som vill ha begränsad behörighet BB1 där utbildningen ska motsvara minst 200 timmar.
Som utbildningsanordnare ser vi på EUU positivt på det nya förslaget som ger oss både nya möjligheter och utmaningar. Vi hoppas bara att Elsäkerhetsverket ska ge de som just nu går under utbildning möjlighet att avsluta den i det gamla systemet och inte behöva byta fot under pågående utbildning. Något som det i remissförslaget inte finns stöd för idag.
Från hösten 2013 räknar vi med att starta upp utbildning enligt det nya systemet, under förutsättning att föreskriften godkänns.