Övergång till individuell behörighet

Publicerad: 18 augusti 2014 Kategori: Branschnyheter

Det måste bli mycket tydligare vilka elarbeten som ska kräva behörighet. Så långt är jag och Mats Jonsson (11/8) överens. Men tydligare avgränsning är inte som han påstår en förutsättning för införandet av personlig elektrikerlegitimation.


Jan Siezing

Mats Jonsson kommentar till Jan Siezings artikel ”Kompetensen måste säkerställas genom prov”

Jan Siezings tidigare artikel "Kompetensen måste säkerställas genom prov"

Trots att all hantering av elektricitet kräver försiktighet är alla elarbeten som bekant inte behörighetskrävande. Elsäkerhetsverket har i sina föreskrifter sammanställt en lista över arbeten som får utföras av andra än en elinstallatör eller en yrkesman under överinseende, till exempel att byta ljusarmatur, vissa apparater samt förlägga värmekabel för skyddsklenspänning med nominell spänning om högst 50 V.

Men regelverken är inte alltid lätta att förstå. Undersökningar som opinionsinstitutet Novus gjort för Eios räkning tyder på en utbredd osäkerhet, både bland allmänhet och bland elteknikföretag, om vilka elarbeten som kan utföras av lekman och vilka som alltid kräver att man anlitar professionell hjälp.

För att komma tillrätta med denna osäkerhet vill Eio att bestämmelserna förtydligas. Att lista alla arbetsuppgifter och ange vilka som ska vara behörighetskrävande låter sig dock inte göras. En sådan detaljreglering skulle inte bara bli lång utan också snabbt riskera att bli omodern.

Därför förordar Eio en principiell gränsdragning. Jag tycker att det vore rimligt om enbart uppgifter som specifikt berör installationer som påverkar elsäkerheten i fortsättningen kräver behörighet, det vill säga arbeten med anläggningsdelar som ska spänningssättas, arbeten med skyddsströmbanan (felströmsavledning) samt arbeten på dold kanalisation. Det kompetensprov vi föreslår ska följaktligen enbart pröva provtagarens kunskaper och färdigheter inom detta område.

Utöver de arbeten som enligt Elsäkerhetsverket redan idag får utföras av andra än en elinstallatör eller en yrkesman under överinseende ser vi dessutom att arbeten på synlig kanalisation och kanalisation som går att inspektera före den döljs, anslutning/losskoppling av slutförbrukande anordningar vars sladdar eller flexibla kablar fastansluts till dosa och särskilda elarbeten, till exempel grävning och återfyllning av kabelgravar, samt resning av lednings- och belysningsstolpar, bör kunna fråntas behörighetskravet. Detta eftersom de inte direkt påverkar elsäkerheten. Något behov av att kräva behörighet för utförande av idag behörighetsfria arbetsuppgifter ser jag inte.

Med dessa ändringar är vi övertygade om att förståelsen för reglerna skulle öka. Genom att frånta vissa elarbeten från behörighetskravet skulle vi dessutom öppna upp för nya yrkesgrupper och branschöverskridande samarbeten.

Däremot bedömer jag inte att tydligare definitioner är en förutsättning för övergången till individuell behörighet och införandet av en personlig elektrikerlegitimation. Åtgärderna har trots allt delvis olika syften.

Medan en avgränsning i första hand handlar om att identifiera potentiellt farliga elinstallationer syftar legitimationen till att stärka köparens möjligheter att säkerställa utförarens kompetens. Det bör med andra ord vara fullt möjligt för den pågående utredningen att föreslå en övergång från behörighet under överinseende till individuell behörighet och samtidigt överlåta åt Elsäkerhetsverket att närmare definiera vilka elarbeten som framöver enbart ska kunna utföras av en behörig elektriker.

Man bör givetvis vara medveten om att en övergång till individuell behörighet inte kommer att gå obemärkt förbi. Både beställare och utförare påverkas och får anpassa sig. Men förändring är också själva poängen med att reformera. Elteknikbranschen står inför stora utmaningar och införandet av elektrikerlegitimation är enligt Eio ett mycket viktigt steg i att säkerställa kompetensen hos de som utför elinstallationer i Sverige. Om enskilda sektorer ska undantas permanent från legitimationskravet får utredningen avgöra. Jag är för min del övertygad om att tänkbar negativ påverkan på enskilda kan förhindras med generösa övergångsbestämmelser.

Jan Siezing
Vd, Eio