Nu är elnätet i Sverige bättre rustat för stormar och blåsväder. Eon har sedan 2005 satsat 12 miljarder kronor på att vädersäkra och förstärka eldistributionen till över en kvarts miljon kunder.
– Effekterna av vårt infriade löfte gjorde att nästa beslut var självklart att fatta. Vi fortsätter att vädersäkra, för vi tror på handling, säger Eon Nordics koncernchef Jonas Abrahamsson. I mars 2005 deklarerade Eon, eller Sydkraft som företaget då hette, ett viktigt löfte. Före utgången av 2010 ska vi ha vädersäkrat 17 000 kilometer luftledning i skogsbygd. Vi kallade projektet Krafttag.
Eons löfte och projekt Krafttag var naturligtvis en direkt effekt av orkanen Gudrun som drog in över landet den 8 januari 2005.
Tre månader efter orkanen, när löftet utställdes, hade vår företagsledning fattat beslut om investeringar på 12 miljarder kronor för förbättringar i elnäten fram till och med 2010. Det var en av de enskilt största investeringarna i företagets historia. I dag ser vi effekterna. Avbrotten har minskat med över 60 procent.
– Kronobergs län var ju epicentrum av Gudrun och här har vi lagt ner de största resurserna. Vi har bara i vädersäkring investerat över 2 miljarder i länet. Genom Krafttag har mer än hälften av alla våra kunder där fått tryggare elförsörjning, berättar Per-Olof Lindholm som är vd för Eon Elnät.
Det är särskilt utsatta luftledningar i låg- och mellanspänningsnätet som nu ersatts med markkabel i Krafttag. I mycket glest befolkade områden eller där geografin inte medger nedgrävning som exempelvis i skärgårdar och över bergknallar, används istället isolerad luftledning. Den klarar strömförsörjningen även om grenar eller enstaka träd skulle falla mot ledningen i händelse av storm och blötsnö.
– De största ledningarna grävs generellt inte ner. Luftledningar är faktiskt det tryggaste sättet att transportera el, under förutsättning att ledningarna är trädsäkrade. De skadas inte lika frekvent och skulle olyckan trots allt vara framme, är reparationstiderna kortare än vid jordkabel, säger Per-Olof.
– Projektet är nu i mål, men vi fortsätter naturligtvis det positiva arbetet med att vädersäkra, men nu i en mera normal takt. Däremot hade det inte varit realistiskt att trädsäkra det vi nu grävt ner. Många hundratusentals hektar skog skulle då fått fällas, fortsätter Per-Olof.