Publicerad: 13 februari 2018
Kategori: Branschnyheter
Det har nu gått 20 år sedan Elsäkerhetsverket införde rekommendationer om att elsäkerhetsutbildningarna för elyrkesmän regelbundet skulle repeteras med ett tidsintervall om högst tre år. Har detta då haft någon mätbar effekt?
Mats Jonsson
För egen del kan jag bara konstatera att under mina första 15 år som montör, i slutet av 70- och hela 80-talet, diskuterades inte repetitiva elsäkerhetsutbildningar och begrepp som ”instrueras om innebörden av föreskrifterna” var nog för många montörer okänt. Det är först från slutet av 1990-talet som elsäkerhetsutbildningarna blir mer allmänna inom hela branschen och utbildningarna börjar repeteras regelbundet.
Genom ELSÄK-FS 1997:9 införde Elsäkerhetsverket ett råd i föreskrifterna om anläggningars skötsel med innebörden att instruktionerna om föreskrifterna skulle repeteras för berörda personer. Föreskrifterna trädde ikraft våren 1998, för 20 år sedan.
Råd: … Instruktionen om innebörden bör repeteras regelbundet, dock minst vart tredje år.
Även om det exakta tidsintervallet numer har tagits bort från föreskrifternas tillämpningsråd, så håller nog fortfarande många företag fast vid principen att repetitionsutbildning bör ske inom cirka tre år.
Vad gäller utbildningarnas innehåll så kan jag se från kursbeskrivningar att utbildningarna ändrat karaktär. På 90-talet handlade utbildningarna till stora delar om att informera om föreskrifternas tekniska innehåll. Numer ligger ett allt större fokus på kunskaper om de elektriska riskkällorna, riskhantering, beteenden och säkerhetskultur. Men frågan är vad utbildningarna ger för effekter på olyckorna hos elyrkesmän?
För att kunna göra en mer omfattande analys krävs betydligt mer uppgifter än vad jag har tillgång till. Viktiga parametrar som jag saknar uppgift om är antalet aktiva elyrkesmän över perioden. En annan viktig faktor är vår benägenhet att rapportera elolyckor.
Trots avsaknad av dessa tycker jag mig ändå se en mycket positiv bild över olycksfallsutvecklingen bland yrkesmän. Jag har försökt att ta del av Elsäkerhetsverkets statistik över elolyckor för elyrkesmän exklusive omkomna.
Antalet elolyckor bland elyrkesmän har sedan av mitten 90-talet minskat med över 60 procent!
För 1994 finns totalt 90 elolyckor angivna för gruppen elyrkesmän. Av dessa har 65 fall medfört sjukfrånvaro. För 25 fall av den totala mängden anges att olyckan inte medfört någon frånvaro. Det var nog så då att de allra, allra flesta inte rapporterade en olycka som inte medförde frånvaro.
Hur ser det då ut 2016? För 2016 finner jag totalt 171 rapporter om elolyckor bland yrkesmän. Av dessa har 27 medfört sjukfrånvaro.
Även om den totala mängden rapporterade elolyckor närmast har fördubblats på 22 år så kan man konstatera att 144 av olyckorna 2016 inte föranledde någon sjukfrånvaro. Jag vill ju tro att detta visar att vi i dag är betydligt bättre på att anmäla och rapportera mindre allvarliga händelser än vad vi var på 90-talet.
Men det verkligt positiva är att de allvarliga olyckorna, de som medfört sjukfrånvaro, minskat från 65 till 27 stycken. Lägger vi till åren 1995 och 2015 ser vi att de allvarliga olyckorna var 75 respektive 25 stycken. Jämför vi 1994 och 1995 med 2015 och 2016 ser vi att mängden rapporterade allvarliga olyckor minskat med över 60 procent!
Detta utan hänsyn taget till antalet aktiva elyrkesmän som enligt min bedömning är betydligt fler i dag än för drygt 20 år sedan vilket skulle kunna visa på en ännu bättre utveckling.
Nu har jag tittat på olyckor inom gruppen som föranlett sjukfrånvaro. Men även inom denna grupp misstänker jag att vi har blivit bättre på rapporteringen. Olyckor i denna grupp kan ha stor spridning i antalet frånvarodagar. Och kanske var det så att på 90-talet rapporterades inte alltid olyckor med enstaka eller få frånvarodagar till myndigheterna.
När det specifikt gäller olyckor med brännskador på grund av ljusbåge så kan man konstatera att vi nästan helt lyckats får bort denna olyckstyp. Från nära 140 brännskadade personer i mitten på 80-talet till fyra skadade 2016!
Ljusbågsolyckorna har minskat från nära 140 skadade personer 1985 till fyra personer 2016.
Jag nöjer mig med att konstatera att de allvarliga eloyckorna bland yrkesmän de senaste 20 åren har minskat i en betydande grad. Den exakta minskningen med hänsyn till utförda arbetstimmar med mera och orsakerna till detta är inte möjligt för mig att fastställa.
Mats Jonsson, Eltrygg Miljö
