Dvärgbrytare

Publicerad: 1 juni 2009 Kategori: Elordlistan

En dvärgbrytare eller automatsäkring är en automatisk elektrisk strömbrytare som ska skydda en elektrisk krets från skador som orsakas av överström och kortslutning. Till skillnad från en säkring, som utlöses en gång och sedan måste ersättas, kan en dvärgbrytare återställas för att återuppta normal drift.

Dvärgbrytare

Exempel på dvärgbrytare

Några av de största tillverkarna av dvärgbrytare är ABB och Schneider Electric.

 

Dvärgbrytare från ABB
Dvärgbrytaren S200 från ABB

Dvärgbrytare från Schneider Electric
Dvärgbrytaren C60 från Schneider Electric

Fler dvärgbrytare från ABB
Fler dvärgbrytare från Scheider Electric

Karakteristik

Dvärgbrytare i karakteristiker B, C och D tillverkas enligt SS-EN 60898.

Vid 1,45 gånger märkströmmen ska brytaren lösa inom provtiden som för mindre brytare är en timme. Faktorn 1,45 kan användas vid bestämning av gränsutlösningsströmmen, I2 som erfordras för samordning av strömvärdet hos ledare och överlastskydd.

Se SS 436 40 00; 433.1. I2 ≤1,45 X IZ

Användningsområde

Dvärgbrytaren ska skydda anslutna ledningar och beroende på belastningens inkopplingsström väljs lämplig karakteristik.

B Låga inkopplingsströmmar, resistiva laster och för uttag i bostäder

C Måttliga inkopplingsströmmar, till exempel mikrovågsugn, lysrör m.m. mindre motorer, uttag på industri

D Stora inkopplingsströmmar, transformatorer, vissa typer av motordrifter

Kortslutningsbrytförmåga

Kortslutningsskyddet ska kunna bryta förekommande kortslutningsströmmar i den punkt där skyddet installeras. Smältsäkringar har oftast mycket stor brytförmåga, 50 kA eller mer är vanligt. När det gäller mekaniskt brytande skydd kan brytförmågan vara betydligt lägre. Dvärgbrytare tillverkas med brytförmåga från 3 kA och uppåt.

För dvärgbrytare definieras två brytförmågor.

Märkkortslutningsbrytförmågan, Icn, som ska anges av tillverkaren. Den anger maximal brytförmåga varvid skyddet ska fullfölja brytningen utan skador på omgivningen. Efter fullföljd brytning vid denna ström kan skyddet nu ha begränsad funktionsduglighet.

Den andra brytförmågan är brytarens nominella brytförmåga, Ics eller märkdriftkortslutningsbrytförmåga (SEK handbok 414). När skyddet brutit en ström lika med servicebrytförmågan ska skyddet fortfarande fungera på godtagbart sätt.

Lågspänningsskolan

Se utbildningsfilmen Lågspänningsskolan som bland annat behandlar dvärgbrytare.

Säkringar, dvärgbrytare och effektbrytare är exempel på skyddsapparater som använder överström för att lösa ut. Dessa överströmsskydd kan kräva en ström som är många gånger högre än dess märkström för att automatiskt frånkoppla överströmmen. Jordfelsbrytarens funktion bygger däremot inte på överström utan på obalans mellan tillförd och återförd ström i kretsen.