ESA Arbete utan spänning har en betydande skillnad i förhållande till svensk standard. Kan denna skillnad vara en delorsak i några av de allvarliga olyckor som inträffar? När man läser olycksfallsrapporter och tar del av hur de som deltagit i arbetet tillämpar arbetsmetoderna blir skillnaden uppenbar.
Mats Jonsson
Av Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elsäkerhet vid arbete framgår att säkerhetsåtgärder ska vidtas enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att betryggande säkerhet uppnås på arbetsplatsen. Säkerhetsåtgärder som följer svensk standard anses ge en betryggande säkerhet.
Som svensk standard för skötsel av elektriska anläggningar gäller SS-EN 50110-1:2005. Av denna standard framgår att det finns tre olika arbetsmetoder där alla arbetsmetoderna i sig ska ge tillräckligt skydd mot elchock och effekterna av kortslutning och ljusbåge:
- arbete utan spänning,
- arbete med spänning och
- arbete nära spänning.
För arbetsmetoden arbete utan spänning ska följande fem grundläggande åtgärder vidtas i angiven ordning om det inte föreligger väsentliga skäl att göra på annat sätt:
- frånskilj anläggningsdelen
- skydda mot tillkoppling (blockering)
- kontrollera att anläggningen är spänningslös
- jorda och kortslut
- anbringa skydd mot närbelägna spänningsförande delar.
Som framgår ovan ingår skydd mot närbelägna spänningsförande delar i de fem grundläggande säkerhetsåtgärderna som ska vidtas vid tillämpning av arbetsmetoden arbete utan spänning. Det har ibland diskuterats om det endast finns två arbetsmetoder, arbete med spänning respektive arbete utan spänning. Vad är arbete nära spänning om den åtgärden redan ingår i arbetsmetoden arbete utan spänning?
Arbete utan spänning förutsätter som sagt fem säkerhetsåtgärder. Men det finns arbeten då de första åtgärderna inte behöver eller kan vidtas. Det kan till exempel gälla då en utjämningsledare ska inkopplas på en jordskena som är placerad nära spänningsförande del. Varken utjämningsledaren eller jordskenan behöver frånskiljas eller skyddas mot tillkoppling. Då kan man heller inte säga att man tillämpar arbetsmetoden arbete utan spänning. Det är för denna typ av arbete som arbetsmetoden arbete nära spänning ska tillämpas, det vill säga; när man inte utför frånskiljning med mera.
I ESA-AUS:05 har de fem säkerhetsåtgärderna blivit fyra! I och för sig inleds denna skrift med att man även måste beakta risken för arbete nära spänning men i själva metodbeskrivningen saknas anvisning om skydd mot närbelägna spänningsförande delar. Detta gällde även för ESA-99. Jag har många gånger frågat mig varför man har gjort en så betydande avvikelse från svensk standard?
ESA-05 är uppdelat i fyra häften, en Grund och en för varje arbetsmetod. Anvisningar med avstånd för risk- och närområde finns i häftet för arbetsmetoden nära spänning. Varför inte i Grund eller som komplement i häftet arbete utan spänning? Det ligger nära till hands att påstå att ESA-gruppen hanterat arbetsmetoderna på ett närmast vårdslöst sätt! Redan i planeringen av ett arbete, oavsett arbetsmetod, måste man beakta risk- och närområde till andra spänningssatta kretsar.
Vad gäller ESA Industri, delen lågspänning samt ESA ISA Installation har man helt enkelt valt att frångå de erkända arbetsmetoderna och skapat en egen arbetsmetod, spänningsskyddat arbetssätt. Märkligt att några elektriker får lära sig en metod som överhuvudtaget inte har stöd i svensk standard. I ESA-Industri:08, i delen över 1 kV, används dock arbetsmetoderna som följer av svensk standard.
Jag har tagit del av en mängd olycksfallsutredningar och kan konstatera att det i många fall brister i säkerhetsåtgärder mot närbelägna spänningsförande delar. Som två exempel kan nämnas dödsolyckorna i Slottsbron 2003 och Likskär 2010 där det genomgående talas om arbetsmetoden arbete utan spänning men där det inte har vidtagits säkerhetsåtgärder mot närbelägna spänningsförande delar. Inte heller talas det om risk- eller närområde. För båda dessa händelser tillämpades ESA.
Även i samband med repetitionsutbildning märker jag att det finns en oförståelse för risk- och närområde i samband med tillämpning av arbetsmetoden arbete utan spänning. Man kopplar helt enkelt inte ihop dessa avstånd med arbete utan spänning.
Vi får nu hoppas att ESA-gruppen i samband revideringen av ESA tydliggör den femte säkerhetsåtgärden för arbetsmetoden arbete utan spänning så att det tydligt framgår att man måste ta hänsyn till risk- och närområde till andra spänningssatta delar. Men uppenbart måste även utbildningarna bli tydligare vad gäller risk- och närområde vid arbete utan spänning.
Faktum är att de allra flesta olyckor går att förhindra genom rätt kunskap och förståelse för hur säkerhetsåtgärderna ska tillämpas.
Mats Jonsson
Eltrygg Miljö AB