VOLTIMUM 1 • 20206kablar i våra högspända lokalnät. Det är inte detta vi egentligen syftar till när vi använder begreppet i dagligt tal. Ska vi söka efter en defi-nition för det vi menar med jordtag ska vi söka i lista 195 i IEV och här återfinns i dagsläget ingen definition.Det vi syftar till är snarare ett ”tag av jord” och det är då precis vad det låter som! Ett jord-tag är alltså den omkringliggande jordmassa som omger en jordelektrod. En analogi som enklare beskriver det hela vore om vi skulle föreställa oss att stammen från ett träd som går ner en bit i marken är jordelektroden och rotsystemet skulle vara själva jordtaget. Varför omkringliggande jordmassor får en betydelse är för att dessa massor utför ett elektriskt mot-stånd om jag skulle lägga en spänning mel-lan min jordelektrod och sann jordpotential. Med ett elektriskt motstånd får vi också ett spänningsfall om det går en ström genom. Och med detta kan vi lättare definiera jordtaget! Jordtaget är nämligen den massa över vilken jag har ett märkbart spänningsfall mellan elek-troden och jordskorpan.Bilden nedan visar hur ett jordtag principi-ellt fungerar. De röda linjerna symboliserar, de så kallade ekvipotentiallinjerna, alltså en gräns där den elektriska potentialen är densamma längs med hela linjen. Skulle vi lägga en spän-ning på elektroden så skulle utkanten av jord-taget vara den punkt där spänningen i marken skulle vara nära nog lika med ”0”. Varför ett jordtag beter sig på just detta vis kan enklast förklaras med en annan analogi.Föreställ dig att du har en elektrisk ledare genom vilken du ska belasta en ström med hjälp av en spänning på 100 V. Föreställ dig sedan att denna ledare är formad som änden på en solid trumpet, alltså en ledares vars di-mension ökar desto längre ut mot kanten du kommer. Med en ökande dimension så är det också naturligt om dess resistans minskar för varje centimeter. Det krävs alltså en längre och längre sträcka av ledaren för att få lika stort spänningsfall som jag hade i början av min ledare. Till slut är resistansen så låg att spän-ningsfallet längst ut är så litet att det är försum-bart. När jag väl kommit till den punkt då min 0VUU≈UEtt jordtag kan liknas vid ett träds rotsystem