I N F O R M AT I O N F R Å N E U R O PA S S T Ö R S TA E L P O RTA L magazine Potentialutjämning och skyddsutjämning Elite PlazaHotel bytte till LED Så styrs energin och klimatet i Emporia Åtgärder för energieffektivi-sering av miljonprogrammet Smidiga multimediecentraler De första gemensamma europeiska standardena för elinstallationer Så energieffektiviserar du hotell och restauranger Behörighetskravet – en av elsäkerhetens hörnstenar Var inte LEDsen för att glödlampan försvinner
Optotronic Easy 60, kombinationsdon(EAN 4008321187796, E-nr 79 801 83). prismatiskt LINEARlight Track(EAN 4008321239587, E-nr 75 501 72) och Belysningen hos Eton består avLINEARlight-DRAGON ® Colormix (EAN 4008321248572), www.osram.se Inbjudande färgväxling ger nöjda kunder. I skjortbutiken Eton i Sollentuna Centrum satsade man på belysningen när den nya butiken byggdes. Med en enkel fjärrkontroll och DALI EASY Color Control styrs LED-belysningen och skapar vackra, inbjudande miljöer som framställer butikens produkter i bästa läge. ”Vi är mycket nöjda med belysningen i butiken. Varorna syns bra och vi kan skifta färg beroende på säsong eller högtid”, säger Zack Pinteric på Eton. ”Många kunder har dessutom påtalat att de tycker om vår butiksmiljö.” Eton har samarbetat med OSRAM och Masterlite för att få fram den vackra belysningen i butikens taknisch. För ljusdesignen stod Mikael Settergren på Seydon. För mer information om produkterna, eller om du vill veta hur vi kan hjälpa dig att få en bättre butiksmiljö, kontakta oss på info@osram.se alternativt ring 08-707 44 00.
Webbplatser www.voltimum.se www.elseminarium.se Ansvarig utgivare Lars Sandén Upplaga 10 000 ex Registrera dig för gratis nyhetsbrev på www.voltinews.se Voltimum grundades år 2000. Grundare: ABB, Schneider Electric, Osram, Philips, Legrand, Nexans och Prysmian. Portaler finns i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Portugal, Österrike, England, Irland, Sverige, Schweiz, Brasilien, Turkiet och Marocko. Fler länder står på tur. Grafisk produktion Bri reklam, Upplands Väsby Denna tidning är producerad på miljömärkt papper och tryckt av Litografia Alfaprint som är miljöcerti-fierade enligt ISO 14001. QR-code till Voltimum 3 N är man får möjlighet att inleda en broschyr, vara först ut på en hemsida eller som här skriva något på sid 3 i en tidning ska man ju skriva något lite klurigt eller kanske sam-manfattande om vad som finns inne i tidningen. Man kan också försöka vara allmänt trevlig och skriva att man hoppas att kon-junkturen pekar uppåt och att affärerna går bra bla, bla bla. Jag tänkte ta tillfället i akt att informera, eller sälja om ni vill – även om det jag ska sälja är gratis. Det handlar om att an-vända smarta hjälpmedel i jobbet. Det tror jag att du redan gör i form av verktyg eller mjukvaror men hur gör du för att få upp-daterad produktinformation om ditt arbete inte medger att du sitter framför en dator hela dagarna? Du som är installatör och kanske egenföretagare har väl några kataloger i bilen du kan bläddra i eller ringer du runt för att få ett mått eller en uppgift du måste ha för att komma vidare? Vi räknade lite här på jobbet och testade hur många katalogsidor det går in i en iPad. Tro det eller ej men 1,5 miljoner uppdaterade katalogsidor kan finnas tillgängliga i bilen, portföljen eller verktygslådan! Men du kan-ske inte behöver uppgifter på så många produkter men skulle tycka det vore kanon med några installationsvideos som visar de rätta handgreppen? Ingen mottagning där du jobbar? OK, då måste du ladda ner de produktkataloger på de märken du job-bar med innan eller åka ner till närmaste hamburgerrestaurang, hotell eller liknande där det finns WiFi – eller ha en iPad med 3G förstås. Du kanske redan har laddat ner den – Voltimums App alltså. Där finns det redan tusentals katalogsidor, lite film, bransch-nyheter, utbildningstips, platsannonser mm. Du hittar Appen gratis på App Store att ladda ner och den finns för både iPad och iPhone. En version för Android är också på gång. Som sagt – trevlig läsning! Lars Sandén VD Voltimum Trevligläsning eller… Potentialutjämningochskyddsutjämning Sid 4
44 Potentialutjämning och skyddsutjämning Potentialutjämning är ett allmänt uttryck för en elektrisk förbindning mellan ledande delar i syfte att utjämna potentialskillnader. Potentialutjämning i elinstallationer kan vara en åtgärd för att begränsa elektromagnetiska störningar eller vara en åtgärd för skydd mot elchock. I elinstallationsreglerna används termen skyddsutjämning när potentialutjämning utförs som en åtgärd för skydd mot elchock och funktionsjordning eller funktionsutjämning när åtgärden uteslutande är nödvändig för att tillgodose en riktig funktion.
5 Utsatt del Jordfel i yttre n�t U ≈ 0 V Byggnad med skyddsutj�mning M�let med skyddsutj�mningen �r att fr�mmande ledande delar ska ha ungef�r samma potential som byggnadens huvudjordningsskena, s�v�l vid normal drift som vid fel. 1 Fr�mmande ledande del PE/PEN-ledare U = I jf x Z PE U ≈ 90 � 160 V Huvudjordningsskena HJS Jordfel i yttre n�t Potentialskillnad i byggnad Ett fel utanf�r byggnaden kan orsaka farlig sp�nningsskillnad inne i byggnaden. Fr�mst �r det risken f�r kontakt med jordpotential som kan orsaka fara. 2 PE/PEN-ledare Jordpotential U = I jf x Z PE U ≈ 90 � 160 V Utsatt del U ≈ 90 � 160 V Fr�mmande ledande del Målet med skyddsutjämningen är att främmande ledande delar ska ha ungefär samma potential som byggnades huvudjord-ningsskena, såväl vid normal drift som vid fel. Ett fel utanför byggnaden kan orsaka farlig spänningsskillnad inne i byggnaden. Främst är det risken för kontakt med jord-potential som kan orsaka fara. R egler för skyddsutjämning finns i kapitel 41 i SS 4364000:2009 vilken vanligen benämns elinstal-lationsreglerna. Skyddsutjämning är normalt förutsättning för skyd-det mot elchock och ska därför i tillämpliga delar alltid vara utfört. Rekommendationer om potential-utjämning för att åstadkomma en säker funktion finns i kapitel 44. Dessa rekommendationer har mer en karaktär av upplysning och behovet och det eventuella utföran-det av utjämningssystemet måste bestämmas från fall till fall. Därför är det väsentligt att i samband med elinstallationsarbete, till exempel vid upprättande av avtal eller besikt-ningar, skilja på skyddsutjämning som är en förutsättning i elinstal-lationsreglerna och annan potenti-alutjämning, till exempel funktions-utjämning, som blir beroende på användarens krav på tillgänglighet och behovet av skydd mot stör-ningar. Utjämningsledare En ledare som används för att åstadkomma skyddsutjämning benämns skyddsutjämningsledare. Denna ledare är en typ av skydds-ledare och ska därför märkas i färgkombinationen grönt och gult. Det finns tre olika användnings-områden för skyddsutjämningsle-dare, nämligen:• Skyddsutjämningsledare som ska anslutas till byggnadens huvud- jordningsskena. • Skyddsutjämningsledare som ska användas för kompletterande skyddsutjämning av två utsatta delar.• Skyddsutjämningsledare som ska användas för kompletterande skyddsutjämning av utsatt del och främmande ledande del. Skyddsutjämningsledare som ska anslutas till huvudjordningsskenan ska dimensioneras i enlighet med reglerna för skyddsledare men får inte vara mindre än 6 mm 2 . Den behöver dock inte vara grövre än 25 mm 2 koppar. Det finns ingen särskild färgmärk-ning angiven för funktionsjordsle-dare men färgkombinationen grönt och gult får inte användas. Förr rekommenderades att dessa ledare färgmärktes på ett enhetligt sätt inom hela installationen. Funktions-utjämningsledares längd bör vara så kort som möjligt, framför allt vid höga frekvenser och i övrigt ska arean bestämmas med hänsyn till dess avsedda funktion. SkyddsutjämningI elinstallationsreglerna omnämns tre typer av skyddsutjämning:• Skyddsutjämning som är en förut- sättning till skyddsåtgärden skydd mot elchock genom automatisk frånkoppling av matningen.• Kompletterande skyddsutjämning som är ett tilläggsskydd för särskilda slag av installationer eller utrymmen. Kompletterande skyddsutjämning kan även vara en ”nödlösning” om frånkopp- lingstiderna inte kan uppnås. • Jordfri lokal skyddsutjämning som är en skyddsåtgärd som endast får endast tillämpas då elinstallationen övervakas av fackkunniga eller instruerade personer. I varje byggnad där skyddsåtgär-den skydd genom automatisk från-koppling av matningen tillämpas ska det utföras en skyddsutjämning. Mats Jonsson från Eltrygg Miljö håller bland annat webbkurser i skyddsutjämning påwww.skyddsutjamning.se. Här går han igenom det viktigaste när det gäller potential- och skydds-utjämning. Byggnad med skyddsutjämning Jordfel i yttre nät Utsatt del Främmande ledande del Jordfel i yttre nät Utsatt del Främmande ledande del Potentialskillnad i byggnaden – – Jordpotential –
Syftet med skyddsutjämningen är att undvika överföring av potentialer från byggnadens utsida, via metall-rör eller andra försörjningssystem, in till byggnadens ledande delar. Därför ska alla främmande ledande delar förbindas med skyddsjord i den punkt där systemen förs in i byggnaden. HuvudjordningsskenaHuvudjordningsskenan utgör stom-men i byggnadens skyddsutjäm-ning. Till huvudjordningsskenan ska följande ledande delar anslutas:• Jordtagsledare.• Elinstallationens skyddsledare.• Rörledningar av metall som förs in i byggnaden, till exempel gas- och vattenledningar.• Främmande ledande delar som är del av byggnaden och som är åtkomliga under normala förhållanden, metalliska delar av centralvärmeanläggningen och luftkonditionerings- systemet.• armeringsjärn i betong, där arme- ringen är berörbar och tillförlitligt sammankopplad. En byggnad kan ha flera skenor för potentialutjämning, ofta kallade PUS-skenor. Men i varje byggnad finns det bara en huvudjordnings-skena. Det bör tydligt framgå vilken skena som är byggnadens huvudj-ordningsskena. Armeringsjärn och fundamentjordelektrodArmeringsjärn inbäddad betong utgör i sig ingen direkt fara för elchock i normala miljöer. Som framgår så är skyldigheten att an-sluta armeringsjärn villkorat till två förutsättningar. Dels ska armerings-järnen vara berörbara, dels ska de vara tillförlitligt sammankopplade. Med berörbar avses att armerings- järnen antingen är direkt berörbar eller i galvanisk kontakt med andra ledande delar som är en del av bygg-naden. Om armeringsjärnen inte är berörbara behöver de sålunda inte anslutas till skyddsutjämningen. I mindre byggnader, till exempel ett villagarage, är armeringsjärnen vanligtvis vare sig berörbara eller tillförlitligt sammankopplade varför det inte föreligger något krav på anslutning. För vissa slag av elinstallationer eller inom vissa utrymmen kan, med hänsyn till yttre påverkan, armeringsjärn inbäddad i betong behöva vara anslutna till skyddsut-jämningen. Detta kan till exempel gälla i utrymmen för husdjur där metallnät förlagt i golvet ska anslu-tas till utrymmets kompletterande skyddsutjämning. Se avsnitt 705 i elinstallationsreglerna för ytterli-gare detaljer och förutsättningar. Av elinstallationsreglernas del 7 fram- 6
7 HÖSTENS BÄSTA UTBILDNINGAR INOM EL Sedan 90 år tillbaka erbjuds företag och individer kvalificerad vidareutbild- ning inom teknik. Nedan visas ett urval kurser inom elområdet från Nordens största utbildningsföretag. UTBILDNINGAR INOM EL UTBILDNINGAR INOM EL UTBILDNINGAR INOM EL UTBILDNINGAR INOM EL UTBILDNINGAR INOM EL ∙ Grundkurs, 4420 ∙ Fortsättningskurser, 7422, 7421 ∙ Motorstyrning/maskinsäkerhet, 4425 ∙ Industriell IT/kommunikation, 4426 ∙ Elunderhåll för mekaniker, 4137 ∙ Elteknik för ventilationstekniker, 9113 ∙ Praktisk elteknik för fastighetstekniker, 4135 ∙ VA-maskinister, 9619 ∙ Grunder gas och damm, 4314 ∙ ATEX-direktiven, 4332 ∙ ATEX-uppdatering, 4333 ∙ Elteknik för VA-maskinister, 7114 ∙ Begränsad Behörighet, BB1, 4315 ∙ Allmän Behörighet, AB, ABL, 4136 ∙ Begränsad Behörighet, BB3, 4116 PLC EX UTBILDNINGAR ELBEHÖRIGHET Information & bokning Hitta din kurs genom att söka på kurstitel alt. kursnummer www.tiutbildning.se 031- 350 55 00 ELTEKNIK Boka nu! går när kompletterande skyddsut-jämning ska utföras. Även om det i normalfallet inte erfordras att armeringsjärn an-sluts till skyddsutjämningen för att tillgodose kravet på skydd mot elchock kan det finnas andra skäl till att ansluta armeringsjärnen. I nya byggnader rekommenderas att en fundamentjordelektrod anordnas. Rekommendationen grundas inte på skydd mot elchock utan är i första hand avsedd att skapa förutsättning-ar för en god elmiljö, inte minst kan en fundamentjordelektrod utgöra en del av skyddet mot åsköverspän-ningar. I byggnader som kan komma att innehålla informationsteknisk utrustning torde kostnaden för en fundamentjordelektrod vara under-ordnad möjligheten att förebygga risken för skador på utrustningen och medföljande kostnader. Om elektroden till exempel utgörs av stålvajer i betong ska denna vara tillförlitligt sammankopplad med eventuella armeringsjärn i betongen. Stålvajern, och därmed armerings-järnen, ska anslutas till huvudjord-ningsskenan som därmed ingår i byggnadens skyddsutjämning. Fråga:Hur ska man hantera en betong-platta som saknar armeringsjärn när det gäller skyddsutjämning? Svar:Finns det inga armeringsjärn så finns det inget att utjämna. Det är inte betongplattan i sig som ska utjämnas, det är endast armeringsjärn som är tillförlitligt sammankopplade och berörbara som ska anslutas till skyddsut-jämningen På webbsidanskyddsutjämning.se kan du lära dig mer om skyddsutjämning.
8 Elite PlazaHotel bytte till LED
9 – Jag bor ofta på hotellet och re-flekterade över att det var mycket ljus överallt och att en stor del av belysningen – som bestod av glöd-ljus- och halogenlampor – var tänd dygnet runt, berättar Robert Olsson på JR El. Därför skrev jag ett brev till hotelldirektören Carlo Mandini och presenterade ett förslag på hur hotellet skulle kunna spara både pengar och miljön genom att minska energiförbrukningen. Carlo Mandini blev intresserad, ringde mig och ville ha ett möte. Genom att sätta in en totalmätare som mätte hela hotel-lets energiförbrukning fick vi en bra bild av energiförbrukningen. Mel-lan klockan 6 och 8 på morgonen samt på kvällen mellan klockan 17 och 18 var elförbrukningen högst. Hotellet förbrukade 100 000 kW i månaden. – Därefter gjorde vi ett provmon-tage med Philips LED-lampor på två av hotellets fem våningar. På de provmätta våningarna kunde vi se en minskad energiförbrukning på 8 000 till 10 000 kW per månad. Om all glödljus- och halogenbelys-ning i hela hotellet byttes ut mot LED-belysning skulle det vara möj-ligt att spara mellan 20 000 och 30 000 kW i månaden. Det var viktigt för Elite Plaza Hotel att ljuskvaliteten och ljus-miljön inte försämrades vid bytet och att gästerna fortfarande skulle uppleva hotellet som varmt och inbjudande. Investeringen i energieffektiv LED-belysning på hela hotellet finansierades med Philips finansie-ringslösning Pay what you save. I 130 hotellrum, restaurangen Swea Hof, reception och korridorer byttes alla glöd- och halogenlampor ut och istället installerades LED-lampor överallt. – Vi installerade 2 200 av LED-lampor och 350 LED-transforma- torer. Energi-, drifts- och under-hållskostnaderna sänktes drastiskt. Genom att byta ut glödljus- och halogenbelysningen till LED-be-lysning överallt sparar Elite Plaza Hotel mellan 300 000 och 350 000 kr per år. Energibesparingen ligger på mellan 20 000 och 30 000 kW eller kronor per månad. Underhålls-kostnaderna har minskat med36 000 kronor per år. Den belysning som är tänd 24 timmar om dygnet behöver inte underhållas på 5 år och i de armaturer som lyser 4–10 tim-mar per dygn behöver ljuskällorna inte bytas på 10–15 år, avslutar Robert. Följande LED-lampor ersatte halogenlampor:• I infällda spotar i alla rum och korridorer installerades 1 300 MASTER LED 4 W GU 5.3.• I infällda spotar i Plaza Baren, restaurang Swea Hof och i konferensrum installerades 200 MASTER LED 7 W GU 5.3.• I infällda spotar i Plaza Baren samt i vissa hotellrum installerades 100 MASTER LED 7 W GU 10. Följande LED-lampor ersatte glödlampor:• I infällda armaturer i korridorerna och i armaturer på sängborden i hotellrummen installerades 500 MASTER LED 6 W E27.• I fyra kristallkronor ersattes 200 kronljuslampor 15 W E14 av Novallure 2 W och 3 W E14. Genom att byta till LED sparar hotellet både energi och miljönsamtidigt som den varma och inbjudande miljön behålls.Elite Plaza Hotel i centrala Göteborg ligger i en palatsliknande byggnad från 1889 med gamla stuckaturtak, mosaikgolv, modern konst och design. Det är ett varmt och inbjudande hotell.
10 10 Nexans kablar finns i alla människors liv – i infrastruktur, byggnader och industriella produkter, från vindkraftverk till fartyg, i flygplan och tåg. De banar vägen för problemfri funktion, hög säkerhet och hållbar verksamhet. Du tänker bara inte på det – eftersom de inte syns. SÅ MYCKET VERKSAMHET BEROR PÅ KABLAR A t th e c o re o f p e rf o rm a n c e A t th e c o re o f p e rf o rm a n c e www.nexans.se
Så styrs energin och klimatet i Emporia 11
12 12 – Emporia ska erbjuda en spektaku-lär shoppingupplevelse och vi har höga ambitioner för både minime-rad miljöpåverkan, optimalt shop-pingklimat och resurseffektiv drift, säger Christer Arnesson som är Property Management Director på Steen & Ström. En avgörande faktor i valet av Schneider Electric som samarbetspartner var deras engage-mang och långsiktiga perspektiv i kombination med deras stora erfa-renhet av att skapa bra inomhuskli-mat i krävande miljöer. Schneider Electric ska instal-lera fastighetsautomationssystemet Vista+ och integrera det med system för värme, kyla, ventilation, belys-ning, elförsörjning och säkerhet. På så sätt kommer Emporias drifts-personal kunna övervaka och styra inomhusklimatet, få larm i realtid om avvikelser och snabbt kunna åtgärda problem eller finjustera inställningar. – Det är ett prestigeuppdrag och jätteförtroende att få bygga hjärtat i ett så unikt shoppingcentrum, säger Mattias Fredriksson på Schneider Electric. Det är extra spännande eftersom vi dessutom delar samma höga ambitionsnivå för både mil-jöpåverkan, inomhusklimat och resurseffektivitet. Dessutom kommer systemet att vara uppkopplat dygnet runt mot Schneider Electrics nationella driftcentral och Schneider Electrics energiexperter kommer att leda månatliga energi- och driftsmöten med Emporia för att stötta driftsper- sonalen i att utveckla sitt arbete och effektivisera energiförbrukningen. – De senaste två åren har vi mer än dubblat antalet fastigheter som är anslutna till vår nationella driftcentral. Avtalet med Emporia är ännu ett exempel på en växande efterfrågan på avancerade, pro-aktiva drifttjänster, vilket drivs av ökade krav på både inomhusmiljö och energieffektivisering, fortsätter Mattias. Shoppingcentret Emporia byggs i Hyllie, Malmö, alldeles vid Öresundsbron, och beräknas stå färdigt i slutet av 2012. Det kommer då att ha över 200 butiker och res-tauranger, tre våningar, fem torg och en total yta på 93 000 kvadratmeter. Bland Schneider Electrics tidigare uppdrag för Steen & Ström ingår bland annat Sollentuna Centrum och Skandinaviens största shopping-center Fields i Köpenhamn. Steen & Ström har anlitat Schneider Electric som energi- och drifts-partner för Emporia, ett av Skandinaviens största shoppingcentrum, som byggs i Malmö. Uppdraget innefattar både installation av fast-ighetsautomationssystem och långsiktigt rådgivningsarbete. Det är Schneider Electrics största fastighetsautomationsaffär någonsin i södra Sverige.
13 Hoppsan, det blev visst fel… Ibland blir det fel i samband med elinstallationer också. Men om man bara vet vem som ansvarar för vad kan misstagen undvikas. Under kursen Elansvar – organisera verksamheten på ett elsäkert sätt reder vi ut ansvars- frågan med hjälp av verkliga exempel. Kursen vänder sig till dig som utför själva installationen, men också dig som innehar fastigheter och därmed beställer installationer. Höstens sista utbildningstillfälle är den 6 oktober i Stockholm. Läs mer och anmäl dig på sis.se/utbildning. PS. Om inte datumet passar så kan du alltid lära dig på egen hand med hjälp av boken Elansvar – en fyrklöver. SIS AD Elansvar 210x297_0829.indd 1 2011-08-31 12:45:02
14 ” Tyvärr finns det många faktorer som motverkar energief-fektiviseringsarbetet. De främsta hindren är otydliga regler, otillräckliga ekono-miska incitament för fastighetsägarna samt brist på energi-kompetens i alla led i byggprocessen. ”
15 – Detta är ett ypperligt tillfälle att energieffektivisera, säger Maria Bro-gren som är energiexpert på Sveriges Byggindustrier. Riksdagens beslut om 20 procent minskad energianvändning i bygg-nader till år 2020 och halverad en-ergianvändning till år 2050 innebär både utmaningar och möjligheter för byggbranschen. Dubbelt så mycket energiRenoveringsbehovet i flerbostads-husen från rekordåren och miljon-programmet är akut. Husen är slitna och ibland på gränsen till förfallna. De byggdes i en tid när energin var billig och framstod som obegränsad. Många av husen använder dubbelt så mycket energi som de flerfamiljs-hus som byggs idag. Renoveringsarbetet innebär en stor utmaning såväl ekonomiskt som logistiskt, men det finns en mycket stor potential för energief- fektivisering som borde tas tillvara i samband med de nödvändiga renoveringarna. Det finns dock en del hinder. De främsta hindren är otydliga regler– Tyvärr finns det många faktorer som motverkar energieffektivise-ringsarbetet, fortsätter Maria. De främsta hindren är otydliga regler, otillräckliga ekonomiska incitament för fastighetsägarna samt brist på energikompetens i alla led i bygg-processen. Visst finns det goda exempel på hållbar renovering, men utvecklingen går för långsamt. Staten och samhällsbyggnadssek-torn har ett gemensamt ansvar att åtgärda detta. För att försöka undanröja dessa hinder har fyra organisationer inom samhällsbyggnadssektorn, Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna, Svenska Teknik & Desigföretagen och Byggmaterialindustrierna, till-sammans tagit fram 15 förslag till åtgärder för att få fart på energief-fektiviseringen av befintliga flerbo-stadshus. Mer fokus på energi-effektiviseringBranschens aktörer behöver lägga mer fokus på energieffektivisering i driftfasen och öka kompetensen. Staten å sin sida behöver slå fast vad som är viktigast när miljonpro-gramsbostäderna renoveras – ener-gieffektivisering, tillgänglighet eller bevarandeaspekter. – Man kan inte få allt för en begränsad påse pengar. Vi föreslår också att staten och kommunerna ska skapa incitament för energief-fektivisering genom att fastighets-avgiften kopplas till energianvänd-ningen så att en byggnad med bra energiprestanda får en lägre avgift, avslutar Maria. Idag har bygg- och fastighetsbranschen presenterat ett förslag med 15 punkter om hur branschen och staten tillsammans ska få fart på energieffektiviseringen av flerbostadshus. Renoveringsbehovet är akut för miljonprogrammets 800 000 lägenheter som förfaller och slukar energi. Åtgärder för energieffektivisering miljonprogrammet av
16 Smidiga multimediecentraler Infrastruktur för multimedia är i dag ett måste i de flesta fastigheter. Ett exempel är byggnationen av 255 lägenheter vid Telefonplan i Stockholm som utrustas med moderna mediacentraler.
17 – Det är kombimodul för media och el vilket gör att installationen blir smidig och snabb, säger Bengt-Åke Rosengren som är platsansvarig på Bravida. I kvarteret Tvålflingan i Hägersten finns gamla industrilokaler från den tid då telekomjätten Ericsson var ett tillverkande företag. Efter att ha stått tomt i många år bygger PEAB-företaget Kungsfiskaren 255 små bostadsrätter på uppdrag av ALM Equity. Bravida ansvarar för för ventilation, rörmokeri samt drag-ning av el och multimedia. Projektet är färdigställt i mars 2012. Elcentral är en självklarhet de flesta fastigheter, men på senare år ha multimedia blivit allt viktigare. Därför har ABB tagit fram en kom-binerad modul för el och media som både är säker, trygg och med hög kvalité. Bengt-Åke Rosengren säger att det inte är kabeldragningen som är det besvärliga med multimedia utan att det finns så många olika bred-bandsleverantörer som alla har egna lösningar vid driftsättning. – Montage av kombimodulen ska förstås gå snabbt och enkelt, men mediecentralen ska också var lätt att anpassa till bredbandet. I kvarteret Tvålflingan är det Telia som levere-rar innehållet, berättar Bengt-Åke. – Mediecentralen är framtidssäk-rad då utvecklingen är snabb på om-rådet, förklarar Patrik Wik på ABB. Vår central gör det enklare både för entreprenören och för innehållsleve-rantören. Det tycker även Anders Jansson som är installatör på Bravida och en av de som monterat mediecentralerna. – Det har gått smidigare än väntat och centralerna går snabbt att skruva upp, säger han. Mediecentralen ingår i ABB:s nya kapslingsprogram för centrala lösningar inom för el och media och är anpassad för de flesta innehållsle-verantörer. Modulen finns både för infällt och utanpåliggande montage och är tillverkad i plåt. – I fallet med Tvålflingan var det viktigt att ha en mediecentral för ut-anpåliggande, horisontellt montage då lägenheterna är små. Det kunde ABB leverera samtidigt som centra-len är snygg att se på, säger Bengt-Åke och får medhåll av Patrik.– Kapslingen har en elegant design som är framtagen i samarbete med projekteringsbyråer och entreprenö-rer, säger han. Fakta – Multimediacentral för renovering och nybyggnation• Programmet för multimediacentral omfattar centraler för utanpå- liggande montage avsedda för renovering och för infällt montage avsedda för nybyggnation.• Sortimentet omfattar normkapslingar, mediekapslingar och kombi- kapslingar (norm- och mediekomponenter i samma kapsling).• Kapslingarna är anpassade till ABB:s komponentprogram system proM compact, vilket ger en säker och tillförlitlig kombination av produkter från en och samma leverantör.• Förutom leverans av tomma kapslingar kan ABB även sköta leveranser av färdigmonterade centraler.
18 De första gemensammaeuropeiska standarderna för elinstallationer Nu är de klara SS-EN 50522 Jordningssystem för starkströmsanlägg-ningar med nominell spänning överstigande 1 kV AC och SS-EN 61936 Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kV AC som ersätter den tidigare gällande standarden SS 421 01 01. Kenth Ryeskog på STF ingenjörsutbildning är ledamot i TK 99. Här går han igenom vad som gäller.
19 F ör första gången i Europa har man varit i stånd till att enas om gemensamma standarder inom ett elinstallationsområde, högspän-ningsanläggningar över 1 kV. De säkerhetsbestämmelser som gäller för starkströmsanläggningar har vi tidigare funnit i Elsäkerhets-verkets starkströmsföreskrifter, som alltsedan 1904 getts ut i många olika utgåvor. Den så kallade Blå boken, ELSÄK-FS 1999:5, är den sista utgåva som innehållit detalje-rade regler. Från och med utgåvan ELSÄK-FS 2004:1 innehåller före-skrifterna enbart grundläggande be-stämmelser och föreskrifterna måste därför vanligen användas tillsam-mans med gällande svensk standard som anger detaljerade fordringar. Från den 1 oktober 2008 gäller tre nya föreskrifter som är aktuella för utförande och kontroll av såväl hög- som lågspänningsanläggningar:• ELSÄK-FS 2008:1 Elsäkerhets- verkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska stark- strömsanläggningar ska vara utförda, med ändringsföreskrift ELSÄK-FS 2010:1• ELSÄK-FS 2008:2 Elsäkerhets- verkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elek- triska starkströmsanläggningar, med ändringsföreskrift ELSÄK-FS 2010:2• ELSÄK-FS 2008:3 Elsäkerhets- verkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanlägg- ningar och elektriska anordningar, med ändringsföreskrift ELSÄK-FS 2010:3 I ELSÄK-FS 2008:1; 2010:1 ingår nu också föreskrifter för elektriska järnvägsanläggningar, som i huvud-sak hämtats från Blå boken. Föreskrifterna säger att en stark-strömsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på grund av el. Om svensk standard tilläm- pats som komplement till föreskrif-terna anses normalt anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. Avviker däremot utförandet från svensk standard, till exempel genom att man använder internatio-nell standard eller följer en beprövad branschpraxis, ska man dokumen-tera de bedömningar som ligger till grund för utförandet. I det fall inte gällande standarder eller föreskrifter behandlar en fråga som reglerats i tidigare föreskrifter kan man efter en riskbedömning baserad på den aktuella situationen överväga att tillämpa tidigare regler med åberopande av ”god elsäker-hetsteknisk praxis”. För lågspänningsanläggningar är den standard som i första hand är aktuell de så kallade Elinstalla-tionsreglerna, SS 436 40 00 Elinstal-lationer i byggnader – Utförande av elinstalla-tioner för lågspänning. Utg. 2, för bland annat. luftled-ningar måste man dock anlita andra standarder. För högspänningsanläggningar gäller främst SS-EN 61936-1 ”Stark-strömsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kV AC” samt SS-EN 50522 ”Jordningssys-tem överstigande 1kV AC. Den tidigare gällande SS 421 01 01 baserades på HD 637 S1, vilket i sin tur till både struktur och innehåll till stora delar svarade mot den tidi-gare utgåva 1 av IEC 61936-1. Vid läsning av SS-EN 61936-1 kommer läsaren att känna igen sig, eftersom den påminner i sin struktur om SS 210101. En väsentlig skillnad är ”Avsnitt 9, Jordningssystem”, i SS 421 01 01, detta avsnitt har förändrats i SS-EN 61936-1 vilket här endast lämnar allmänna fordringar. Däremot är standarden SS-EN 50522 en helt ny standard som saknar motsvarighet på IEC-nivå. SS-EN 50522 har ut-arbetas inom Europa av CENELEC för att närmare lämna fordringar för jordningssystem för högspänning Dessa två standarder omfattar regler för utförandet av de flesta typer av elektriska högspänningsan-läggningar, till exempel kraft- och transformatorstationer, industri, anläggningar, jordbruk och offent-liga byggnader. Ett viktigt undantag är luftledningar och kablar som är dragna mellan olika, inte samman-hörande, anläggningar, till exempel mellan ett yttre matande ställverk och en industrianläggning. Sådana ledningar behandlas inte i SS-EN 61936-1. Däremot behandlas de kortfattat senare i detta dokument. Andra undantag är järnvägar och fabrikstillverkad, typprovad kopp-lingsutrustning. För dessa fall får man gå till de särskilda standarder som beskriver respektive utrustning. Högspänningsstandard SS-EN 50522 och SS-EN 61936-1, kom-mer att ges ut som en del av SEK Handbok 438, som även kommer att innehålla en guide med nyttiga kommentarer till dessa två standar-der. För luftledningar har några av de viktigaste kraven från tidigare föreskrifter, såsom minsta höjd över mark, minsta avstånd till byggnad förts in i ELSÄK FS 2008:1. Kom-pletterande fordringar för luftled-ningar och ledningskorsningar, markförlagda kablar etc. finns i svensk standard. Förteckning över tillämpliga standarder kan erhållas från SEK. www.elstandard.se
20 Förutom svensk standard finns en mängd olika branschstandarder, till exempel IBH som gäller för anslut-ning av högspänningsanläggningar och som ges ut av Svensk Energi. Branschstandarder äger giltighet i den mån respektive parter kommit överens om det. Allmänna fordringar på högspänningsanläggningarVid ombyggnad eller utvidgning av en anläggning ska, oavsett när anläggningen ursprungligen togs i bruk, de nya bestämmelserna tillämpas på ombyggnaden eller utvidgningen. (ELSÄK-FS 2008:1, Ikraftträdandet och övergångsbe-stämmelser). Texten i högspänningsstandarden (SS-EN 61936-1 pkt 6.1) öppnar en möjlighet att vid ombyggnad eller utvidgning tillämpa de regler som gällde vid den ursprungliga uppbyggnaden, under förutsättning att god elsäkerhetsteknisk praxis är säkerställd. Detta bör i det längsta undvikas, och de bedömningar som ligger till grund för det valda utfö-randet ska vara väl motiverade och dokumenterade. Vad är det då som har hänt?Som tidigare nämnts, SS 421 01 01 baserades på HD 637 S1, vilket i sin tur till både struktur och innehåll till stora delar svarade mot den tidigare utgåva 1 av IEC 61936-1. Läsaren känner igen sig vid tolkning av SS-EN 61936-1.SS-EN 50522 är en helt ny standard. SS-EN 61936-1 tar upp de grund-krav som gäller för en högspän-ningsanläggning:• Elektriska fordringar• Mekaniska fordringar• Klimat- och omgivningsför- hållanden• Särskilda fordringar I standard SS-EN 61936-1 beskrivs hur anläggningarna ska vara skyddade av anordningar för automatisk frånkoppling av kort- slutningar mellan faser samt hur de skall vara skyddade av automatiskt verkande reläskydd för antingen frånkoppling vid farliga jordfel el-ler i en del fall indikera för jordfel. Valet av detta är beroende av hur systemet är neutralpunktsjordat. Vidare i standarden upptas de krafter som påverkar våra utrust-ningar och bärande konstruktioner, innefattande stativ och fundament på kraftanläggningar som ska mot-stå förväntade mekaniska påkän-ningar. I det normala belastningsfallet skall följande laster tas hänsyn till; egenvikt, dragpåkänning, monta-gelast (100 kg x 9,81 = 1 000 N), islast, vindlast. Egenvikt och dragpåkänning som uppträder samtidigt med den största av de följande tillfälliga lasternas reaktionskrafter, kortslutningskraf-ter förlust av ledares dragkraft etc. SS-EN 50522 ”Jordnings-system av högspännings-anläggningar”I denna nyskrivna standard, SS-EN 50522 är det sagt att ett jordnings-system ska: ”fungera under alla förhållanden och garantera säkerhe-ten för mänskligt liv på en plats som personer har legitim tillgång till. Det ges också kriterier för att säkerställa att integriteten av ansluten utrust-ning och i närheten av jordnings-system bibehålls” Vilket i klartext betyder att det ställs stora krav på jordningssystemets design, installa-tion, provning och underhåll av ett jordningssystem. Vid utformning av ett jordnings-system så är det tre viktiga parame-trar som på berör jordningssyste-mets dimensionering:• Storleken på felströmmen• Felets varaktighet • Markens egenskaper. De två första punktsatserna beror huvudsakligen på hur högspännings-systemets neutralpunkt är systemjor-dad. Den tredje och sista punkt- satsen kanske man som läsare inte reagerar så mycket över men den säger att vi måste ta hänsyn till mar-kens egenskaper. Dessa egenskaper varierar var vi befinner oss i Europa, ja Till och med mellan olika platser i landet. Därav är det oerhört viktig när vi dimensionerar vårt jordnings-system att vi tar hänsyn till markens egenskaper (till exempel jordens av-ledningsförmåga) för att inte erhålla för höga beröringsspänningar. För att verifiera att tillåtna be- röringsspänningar uppfyller lagstift-ningens krav ska enligt Elsäkerhets-verkets föreskrifter om hur elektris-ka starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1) och Elsäkerhetsverkets föreskrifter om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar (ELSÄK-FS 2008:3) ske genom kontrollmätning. I standarden anges enligt ett dia-gram för tillåten beröringsspänning som funktion av frånkopplingstiden. Kurvan för tillåten beröringsspän-ning är baserad på normalt före-kommande situationer, och beaktar både gynnsamma och ogynnsamma situationer inom ramen för det all-männa fallet. Resultatet motsvarar ett värde som av erfarenhet visat sig ge en acceptabel risk för normala förhållanden. Det är viktigt att de förutsättningar som ligger till grund för en sådan bedömning vidmakt-hålles under alla driftförhållanden. Risker som kan förbises är till exem-pel situationer vid underhållsarbeten eller driftstörningar. I praktiken betyder detta att de riktlinjer som angavs i SS 4210101 för utformning av kraftanläggningar ersätts nu av SS-EN 61936-1 ”Stark-strömsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kV AC” samt SS-EN 50522 ”Jordningssys-tem av högspänningsanläggningar” Under hösten och vintern kommer STF Ingenjörsutbildning genomföra kurser på ett antal platser runt om Sverige. På www.stf.se hittar du mer information.
21 E-nummer Produktnamn Effekt/ Ersätter (W) Sockel Livslängd (timmar) Ljusflöde (lm) Spridnings- vinkel (°) Dim bar Färg Spänning (V) 83 489 07 MASTER LEDbulb Glow 8W = 40W E27 25 000 470 250D ja 827 230V 83 489 15 MASTER LEDbulb 12W = 60W E27 25 000 806 310D ja 827 230V Uppgradera med energisnåla MASTER LEDMASTER LEDbulbs är oerhört energisnåla och minimerar underhållskostnaderna utan att kompromissa med ljuskvaliteten. De kan användas med de fl esta glödljusdimrarna på marknaden, vilket ytterligare ökar besparingarna och gör det möjligt att skapa den rätta atmosfären. 1 September förbjöds 60W glödlampan! MASTER LEDbulb Glow MASTER LEDbulb 60W SÄLJFÖ RB U D S E P T E M BE R 20 11 www.philips.se/lighting NYHET Jordfelsbrytare typ B kompatibel Snabb looptest. På halva ordinarie tiden! Robust Klarar ett fallfrån 1 m Lätt Väger mindre än 1.3kg Fluke 1654B Installationstestare Den kompletta testaren för profesionella användare Fluke 1650B serien bygger ifrån 1650-serien och uppgraderad till att effektivisera ditt arbete med provning ytterligare. • Tydlig vridomkopplare med direkta funktioner – inga komplicerade undermenyer. • Snabbt test av strömloopar till höga styrkor. • Variabel RCD (jordfelsbrytare) ström för egendefinierade nivåer • PASS/FAIL visning vid RCD prov. • Nollställningsplugg för enkel nollning av testkablar. • Sling & Linje resistans-mΩ • Testar glättade dc känsliga jordfelsbrytare (Type B) • Utökat minne Specialerbjundande Köp en Fluke 1654B installationstestare och en Fluke 411D laseravståndsmätare på samma order och välj ett av nedanstående paket utan extra kostnad. Kit 1: Fluke 365, 2AC, TL175, FVF-mjukvara eller Kit 2: Fluke 117, 2AC, TL175, FVF-mjukvara Mer information om Fluke-produkter och specialkampanjer fi nns på www.fl uke.se/actions Erbjudandet gäller t.o.m. 31.12.2011 www.fluke.se/1650B 08-566 37 400 Nolladapter Fluke. Keeping your world up and running. ®
22 R estauranger är en lokaltyp med hög elanvändning – den är lika hög nu som år 1990. Ändå har el till köksutrustning minskat i och med att exempelvis kyl, frys och diskma-skiner har blivit eleffektivare. Köksutrustning inklusive diskma-skiner och kökskyla står för hälften av den totala elanvändningen. Att totalanvändningen inte minskat be-ror på att i hotell och i restauranger är belysningen tänd 70 procent fler timmar än år 1990. Även i hotell är köksutrustning tillsammans med fläktar och belys-ning de dominerande användarna av el, närmare 60 procent av totala elanvändningen. – De största elanvändarna, venti-lation och belysning, är även de som kan minska sin användning mest, säger Helen Magnusson som är pro-jektledare på Energimyndigheten. Om alla glödlampor, konventio-nella lysrör och ventilationsaggregat skulle bytas ut skulle elanvändning-en kunna minska med 20 procent eller 190 GWh under ett år. Det motsvarar el till 7 600 eluppvärmda villor. I samlingslokaler är belysningen tänd nästan 25 procent längre tid än 1990. Samlingslokaler, som är den kategori inom Energimyndighetens projekt STIL2 som har lägst elan-vändning är en grupp där använd- ningen varierar kraftigt. Där ingår såväl kyrkor och bibliotek som museum och konferenscentrum. Energiinventeringarna är gjorda inom Energimyndighetens projekt STIL2. Projektet undersöker en-ergianvändningen i olika typer av lokaler, med speciellt fokus på elan- vändningen. Från 2005 och framåt har bland annat kontor, skolor och förskolor, vårdlokaler, handelsloka-ler, samt nu hotell, restaurang och samlingslokaler undersökts. Lokalerna är statistiskt utvalda och sekretesskyddade i undersök-ningen. Om glödlampor, konventionella lysrör och ventilationsaggregat skul-le bytas ut mot energieffektiva produkter, kan hotell och restaurang-er spara 190 gigawattimmar el varje år. Det motsvarar en femtedel av elanvändningen inom hotell- och restaurangsektorn. Så energieffektiviserar du hotell och restauranger Helen Magnusson
23 Nya kursstarter i Allmän Behörighet Vägen framåt för konkurrenskraftiga företag! Lernia Techs behörighetsutbildning garanterar att du får den teoretiska kompetens du behöver för att förstå och kunna tillämpa gällande författningar för såväl nyinstallation som skötsel och underhåll av befi ntliga elanläggningar. • Malmö: Startar den 3 oktober• Göteborg: Startar den 17 oktober• Kalmar: Startar i december Ansök via www.lernia.se eller telefon 0200-256 256. Lernia Tech är vägen framåt för konkurrenskraftiga företag. Vi erbjuder värdeskapande teknikutbildningar för företag inom el, bygg, fordon och produktion. Vi ingår i Lernia, ett av Sveriges ledande kunskapsföretag inom utbildning och bemanning. Varje år gör Lernia det möjligt för mer än 70 000 människor och 5 000 företag att stärka sin konkurrenskraft genom rätt kompetens. Vi vet att kompetens gör skillnad. Besök gärna www.lernia.se Vår nya Elkonstruktörsutbildning är till för dig som nyligen börjat eller ska börja arbeta som konsult eller konstruktör med elprojektering för fastigheter. Elkonstruktörsutbild-ningen är en bra grund att stå på och ger dig kunskaperna du behöver inom regelverk och normer för projektering av kraft, belysning, fastighetsnät, inbrottslarm, brandlarm och passerkontrollsystem. Efter kursen kan du göra behovsanalyser, skapa ritningar och tekniska beskrivningar. Kursen genomförs till största delen på distans så du kan med fördel läsa parallellt medan du jobbar. Läs mer på euu.se Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter. Telefon: 0155-29 29 29. E-post: euu@euu.se En riktig utbildare. För riktiga elektriker. euu .se Är du intresserad av att utvecklas till Elkonstruktör? Ny kurs!
24 VILKA REGLER GÄLLER? SEKs experter finns på plats för att besvara dinafrågor och ger dig den senaste uppdateringen avgällande elstandard och aktuella SEK Handböcker. Den 6 oktober håller SEK i det kostnadsfria seminariet Elinstallationer i badrum och skyddsutjämning - vad gäller? VÄLKOMMEN TILL SEK! Besök oss i monter C 20:35på Elmässan den 5-6 okt w w w .elstandar d.se shop .elstandar d.se MÄSS- ERBJUDANDE! GÅVA! SEK Svensk Elstandar d Box 1284, 164 29 K ista Besöksadr ess: Kistagången 19 Tel: 08-444 14 00, Fax: 08-444 14 30 E-post: sek@elstandar d.se , Int ernet: www .elstandar d.se SEK H and bok 4 49, U tgåv a 1 Pote ntia lutjä mni ng i i ndu strie lla e lanl ägg ning ar Föreningen för Industr iell E ltek nik Box 17537, 118 91 S tock holm Tel: 08-762 75 00 E-post: info@fie .se, In ternet: www fie.se SEK och FIE h ar ti llsam man s äve n gi vit u t: SEK H and bok 4 39, u tgå va 1 Do kum ent atio n a v in dus trie lla elan läg gni nga r Kop plin gsu trus tnin gar för i ndu strie lla elan lägg ning ar SEK Han dbo k 44 8 Utgå va 1 SEK H and bok 4 48, u tgå va 1 Kop plin gsu trus tnin gar f ör ind ust riel la e lan läg gni nga r Pote ntia lutjä mn ing i ind ustr iella elan lägg ning ar SEK Han dbo k 44 9 Utgå va 1 Po ten tia lutj äm nin g SEK Svensk Elstandar d Box 1284, 164 29 Kista Besöksadress: Kistagången 19 Tel: 08-444 14 00, F ax: 08-444 14 30 E-post: sek@elstandar d.se, Internet: www .elstandard.se SEK Handbok 4 43, utgåva 1 Hängkablar f ör mellanspä nning – Prov ning av kabe l, upphängni ngsdon och s ystem Hängkabla r för mellanspän ning Provning a v kabel, up phängning sdon och system SEK Handbok 443 Utgåva 1 SEK Handbok 426 , utgåva 4 Klassning av explo sionsfarliga områ den – Områden m ed explosiv gasat mosfär SEK Svensk Elstandar d Box 1284, 164 29 Kista Besöksadress: Kistagången 19 Tel: 08-444 14 00, F ax: 08-444 14 30 E-post: sek@elstandar d.se Internet: w ww.elstandar d.se Klassning av explosionsfarlig a områden Områden m ed explosiv g asatmosfär SEK Handbok 426 Utgåva 4 Elinst allatio nsreg lerna SS 4 36 4 0 0 0, u tg 2 , med k omm entare r Elb ase n Vägledning f ör elinstalla tioner Utgå va 2 Energi är inte gratis, men att lära sig spara är det! Skriv in dig på Energy University och lär dig spara energi Energy university™ är namnet på våra kostnadsfria online-utbildningar för alla som är intresserade av energieffektiva lösningar. Kurserna är breda och harbåde teknisk och finansiell inriktning. Detta för att du ska kunna dra så stor nytta av kurserna som möjligt. Kurser finns bland annat inom: Smart Grid, energy audit, belysningsteknik, datahallar, industri, eldistribution och byggnader. Med hjälp av Energy University kan du få tillgång till information närsomhelst, varsomhelst. Vinn en peskärms- PC! Vinn en pekskärms-PC! Slutför fem kostnadsfria kurser vid Energy University senast den 31 december 2011 och var med i utlottningen av en pekskärms-PC, värde ca 4000 kr. 1. Gå till www.SEreply.com2. Ange koden 96347T3. Klicka på ”Energy University” Fullständiga villkor för kampanjen finns online.
25 25 – en av Behörighetskravet elsäkerhetsarbetets hörnstenar William Persäter
26 Att dåligt utförda elinstallationer kunde vålla bekymmer redan under elanvändningens barndom kan man lätt se av gamla skrifter. Man såg dock inte till att börja med aukto-risation av installatörerna, det vill säga dagens behörighetssystem, som en lösning på problemet. Det man först tänkte sig var i stället en efter-handskontroll av elanläggningarna. I tidskriften Gjallarhornet publi-cerades 1891 en artikel som följande är ett utdrag av. Språket är kanske inte helt lättillgängligt: Hotar den elektriska belysningen att urarta?Och kan något göras däremot?Våra efterföljande reflexioner hafva närmast föranledts av de uttalanden, som skedde inom Svenska Tekno-logföreningens fackafdelnings för mekanik sammanträde sistlidne onsdag. Sedan den ene efter den andra av våra städer – f.n. 20 till antalet – börjat anlägga elektriska central-stationer för levererandet af ström, hvarvid resp. husegare sjelfva hafva att ombesörja inledningen inom sin egendom, är vårt spörjsmål utan tvifvel ett ord i sinom tid. Låtom oss närmare se, huru härmed sig förhåller. En husvärd, uppmanad af sina hyresgäster att införa tidsenlig belysning, infordrar anbud från ett par tre elektriska firmor. Kostnadsförslagen visa vä-sentlig skiljaktighet – icke i afseende å materialier, i dessa afseenden äro de alla hvar för sig af utmärktaste beskaffenhet och bättre än andras – n.b. enligt firmornas eget påstående – utan i priset, det som för veder-börande, som ju ej rimligtvis kan bedöma arrangemanget, är hufvudo-likheten. I lyckligaste fall har han kan-ske ryktesvis försport, att arten af materiel under tidernas längd spelar en viss roll och att beskaffenheten således inte kan anses likgiltig äfven om densamma vid anläggningens utförande motsvarar de fordringar strömleverantören och assurans-bolaget uppställt som villkor. Men till hvem skall då den som inte är sakkunnig vända sig? Det är just frå-gan. De verkliga förståsigpåarne äro med få undantag konkurrenter. Han känner sig således ganska osäker, ty ej ens genom antagandet af ett dyrare anbud finnes någon garanti. Från denna synpunkt sedt är således en profningsanstalt, för den händelse den äfven komme att omfatta undersökning af elektriska belysningsmaterialier, af behovet påkallat. Så följer en redovisning för den ”provning” av elanläggningar som görs i ett antal andra länder – Ame-rika, Tyskland, Frankrike, Finland och Danmark – och man menar att något motsvarande borde införas i Sverige. Det framgår att man med ”provning” menar inte bara mate-rielkontroll, utan mer vad vi i dag skulle kalla anläggningsbesiktning. De anläggningar det gällde var i första hand belysningsinstallationer. De allvarligaste bekymren handlade uppenbarligen om att man konkur-rerade om lägsta pris på bekostnad av kvalitén. Så var det tydligen redan då … De enda allmänna installations-regler som fanns när ovanstående skrevs var Villkor N:o 1 för elek-trisk belysning i 1883 års Brandför-säkringstariff. 1892 kom sedan Svenska Tekno-logföreningen ut med sina Föreskrif-ter rörande anläggningar för belys-ning och arbetsöfverföring medelst elektrisk ström, och inte förrän 1904 kom Kungliga kommerskollegium ut med de första statliga föreskrifterna, ”Kungl. Maj:ts och Rikets Kom-merskollegii kungörelse angående säkerhetsföreskrifter vid utförande
27 af elektriska anläggningar för belys-ning eller arbetsöfverföring”. Det Teknologföreningen nu alltså efterlyste var en opartisk kontroll av anläggningarna mot fastställda regler för att uppnå bättre elsäker-het. Regler är ju en sak – hur man efterlever dem en helt annan. Flera länder ställde inga formella krav på den som utförde en elinstalla-tion, utan man accepterade tydligen att den som själv tyckte sig kunna installera fick göra det. I gengäld måste den som installerade i ef-terhand kontrollera anläggningen enligt ett visst schema och visa ett protokoll över sin kontroll. En del länder krävde i stället att en statlig myndighet skulle utföra kontrollen. De nordiska länderna valde en annan väg, den vi ännu är inne påDen som skulle få utföra installatio-ner måste kunna uppvisa en viss, av myndigheten fastställd kompetens ifråga om teoretisk utbildning samt praktisk erfarenhet. Elsäkerhetsmyn-digheten skulle sedan efter ansökan och kontroll av handlingar som styrkte kompetensen utfärda ett be-hörighetsbevis. Den behörige instal-latören gavs förtroendet att i kraft av sin kompetens på eget ansvar kontrollera det utförda arbetet och svara för att det uppfyllde gällande säkerhetskrav. Den 5 december 1919 utfärdades den första behörighetsförordningen i Sverige. Där stadgades att elektriska installationer får utföras endast av en av Kommerskollegium godkänd ”behörig installatör”. Förordningen kom i första hand till för att skydda enskilda som ju inte själva hade möjlighet att bedöma kompetensen hos anlitade elektriker. Under första världskriget (1914–1918) som just avslutats var det nämligen svårt att få tag på såväl installationsmateriel som installatörer av acceptabel kva-litet, och man var då tvungen att ta vad som fanns. Många av de instal- latörer som hade bra kompetens var inkallade, och materiel kunde inte importeras. Resultatet blev därefter, och många installationer blev både otillförlitliga och brandfarliga. 1939 kom nya elbehörighetsfö-reskrifter där man införde olika behörighetsgrader:• A-behörighet avsåg alla slag av elinstallationer i hela landet.• B-behörighet kunde avse alla slag av elinstallationer inom ett visst område. Behörigheten kunde också vara begränsad till installa- tioner för högst 600 V.• C-behörighet gällde för lands- bygdsmontörer. Den var begrän- sad till ett visst mindre område, till exempel 50 km radie från järn- vägsknutpunkten X. Skälet till att man begränsade behörigheten till ett visst område var att varje elverk kunde utfärda egna installationsbestämmelser. Elverket ville ha kontroll över vilka instal-latörer som arbetade inom dess distributionsområde och se till att de arbetade enligt de lokala bestämmel-serna. De hade också viss skyldighet att kontrollera en anläggning innan de fick ansluta den till sitt nät. Ett exempel på den oreda som uppstod genom de lokala bestäm-melserna – och som delvis finns kvar i äldre anläggningar – är skyddsle-darens färg. I Halmstad till exempel krävde elverket att skyddsledaren skulle vara svart. I Sandviken skulle den vara vit. 1960 års föreskrifter krävde röd skyddsledare och 1968 infördes den gul-och-gröna skydds-ledaren. Således finns i dag anlägg-ningar i Sandvikenområdet med vit, röd eller gul-och-grön skyddsledare. Områdesindelningen togs bort i och med 1975 års behörighetskun-görelse. Då tog Statens industriverk (dåvarande elsäkerhetsmyndigheten) bort möjligheten för de lokala elver-ken att på egen hand utge instal-lationsbestämmelser, utan de skulle godkännas av myndigheten. Bran-schen enades nu också om gemen- samma installationsbestämmelser för lågspänningsanläggningar, IBL, som utgavs av Svenska Elverksföre-ningen. På 1990-talet överfördes så IBL till Svensk Standard med beteck-ningen SS 437 01 40. 1975 ändrades beteckningarna och innehållet i de olika behörig-hetsgraderna, och man införde i stället s.k. allmän behörighet, som kunde gälla alla spänningar eller be-gränsas till enbart spänningar över eller under 1000 V, samt begränsad behörighet. Nu gällande regler för behörighetNu gällande regler för behörighet (som ju för närvarande håller på att omarbetas) gavs ut 1990:AB = alla installationsarbeten ABL = alla installationsarbetenBB1, BB2 och BB3 = begränsade behörigheter Ett omfattande arbete gjordes på 1990-talet för att åstadkomma en gemensam nordisk behörighet. Genom vårt inträde i EU avbröts det arbetet, och nya regler infördes inom EU-området. Installatörer från medlemsländerna beviljas nu möjlig-het att under vissa villkor bedriva installationsverksamhet i annat EU-land. Hur de nya behörighetsreglerna i detalj kommer att se ut vet vi inte än. Tanken är att alla som utför elinstallationsarbete ska ha elinstal-latörsbehörighet – nu räcker det ju med att en person i företaget har det, och övriga får jobba under den-nes överinseende. För att få behörig-het ska man enligt förslaget avlägga ett godkänt elinstallatörsprov. För arbete på högspänningsanläggning ställs särskilda praktikkrav. Jag ska inte här kommentera pågående arbete med de nya före-skrifterna – bara uttala en förhopp-ning om att man kommer fram med något för branschen positivt och användbart. William Persäter
blue mode ESYLUX Sverige AB Annavägen 12 B · 352 46 Växjö Tel.: 0470 - 853 00 · Fax: 0470 - 853 53 info@esylux.se · www.esylux.se IR Sensordel Effektdel IP 65 IP 55 Ø 6 mØ 8 m Ø 12 m Mini-detektorerna från ESYLUX – ojämförligt diskreta och kompakta tack vare inbyggd sensor- och effektdel som ”All-in-One“-lösning. Den minsta lösningen när du vill till- och frånkoppla, dimma el ler KNX-styra ljus på ett bekvämt och energisnålt sätt. Hemligheten: Sensor- och effektdelen har integrerats i ett och samma hölje. Tack vare den senaste blue mode -teknologin är mini-detektorerna dessutom senkla och snabba att installera. Typiskt ESYLUX: helt enkelt bättre. B L I C K F Å N G ! AZ_Eyecatcher_Voltimum_SE.indd 1 08.09.11 12:59
”Våga välja bort glödlampan. Moderna ljuskällor är bättre, miljövänligare och billigare i längden än den glödlampa du har idag” säger René Lindholm på Osram. Var inte LEDsen för att glödlampan försvinner… 29
G lödlampan försvinner mer och mer för varje år. Den 1 september i år var det dags för den så populära 60 W glödlampan och enligt EU-direktivet om glödlampans utfasning försvinner 40 W och 25 W glödlampor den 1 september nästa år. 2016 ska alla glödlampor vara borta från den europeiska markna-den. Men det finns ingen anledning att se mörkt på tillvaron för det. Moderna teknikerDet finns ett brett utbud av bra – för att inte säga bättre – ersättare till glödlampan. Halogenlampor är kan-ske den enklaste övergången, påmin-ner i både utseende och egenskaper i stort om glödlampan. Lågenergilam-pan är välkänd för de allra flesta, men den dras med ett svårbesegrat rykte om sig att vara långsam, stor och ge ett fult ljus. Så var det kanske i lågenergilampans barndom på åttiotalet, men idag finns snygga, snabba och vackra lågenergilampor som kan ersätta varenda glödlampa. Hetast på marknaden är väl ändå LED som förutom de välkända fördelarna lång livslängd och hög energieffektivitet också erbjuder nya egenskaper som färgskiftande ljus eller extremt små dimensioner. LED finns idag som direktersättare till 60 W glödlampan men även i många fler former och effekter. De når full ljusstyrka direkt har ofta en snygg, futuristisk design. En viktig egenskap att hålla ett extra öga på när det gäller LED är produktens binning, det vill säga sortering. Sät-ter man upp flera LED-lampor br-evid varandra kan de, om man har otur, skifta något i färg och dra åt till exempel blått eller grönt. Detta problem slipper du om du väljer en märkestillverkare som sorterar dioderna mer noggrant vilket ger ett enhetligt, vitt ljus. Dessa lampor kostar vanligen några kronor mer men det är garan-terat värt det för att få ett snyggt, vitt ljus i hela installationen. Belysningstips från proffsetRené Lindholm är belysningsexpert på Osram och har arbetat med belysning länge och vet att många tycker att det har blivit svårt med belysning. Lite krångligare har det kanske blivit att välja ljuskälla, men de nya produkterna möjliggör en mycket mer spännande belysnings-miljö både i våra hem och i offent-liga miljöer. René har sett några typiska misstag som är speciellt vanliga. Det mesta är dock ganska enkelt att förbättra. Här ger René några tips: I badrum är det populärt med infällda spotlights. Dessa placeras tyvärr ofta mitt i rummet. Effekten blir då att rummet upplevs mindre och mörkt eftersom ljuset endast belyser golvet och lite, eller inget ljus träffar väggen. Det bästa är att istället placera spotarna nära väggen så att ljuset reflekteras och rum-met känns mer rymligt och ger rätt belysning. I badrum är halogenlam-por att föredra eftersom dessa kan återge färg på bästa sätt. I köket har man också ofta spotar. René Lindholm Vanligen har dessa monterats efter köket vilket innebär att de ofta belyser fel saker. Ljuset ska lysa på luckorna och reflekteras ut i rum-met. Det är också viktigt att tänka på vad som händer när skåpsluck-orna öppnas. I köket kan man med fördel blanda olika tekniker. Till exempel halogen i taket, lysrör som belyser arbetsbänken och LED-lister som tar fram häftiga effekter på köksbänkar och golvlister. Sovrummet är kanske, tvärtemot vad många tror, det mest komplexa rummet. Här vill vi skapa många olika sorters ljus. Ett vanligt misstag i sovrummet är att man har alldeles för få ljuspunkter. När du klär på dig vill du ha ett ljus med bra färgå-tergivning (halogen), när du ska läsa är det bra med en lampa som inte blir så varm, för brandriskens skull (LED), när du ska se på TV vill man kanske ha lite stämningsljus (lågen-ergi) och dessutom kanske du även vill ha en lampa tänd kvällstid även när du inte är i rummet, bara för trivselfaktorn (LED eller lågenergi). 30
Nästan oavsett var du befinner dig i världen – i Varberg, Venedig eller Vancouver – hittar du kablar från Draka. Numera är vi dessutom en del av Prysmian Group, tillsammans med den italienska kabeltillverkaren Prysmian. Våra kablar är fortfarande desamma och du kommer att mötas av samma människor när du kontaktar oss. Den stora skillnaden är att vi kommer att erbjuda ett större sortiment. Och att vi kommer att finnas över nästan hela världen. Hör gärna av dig till oss om du vill veta mer. Alla kontaktuppgifter och mer information finns på www.draka.se. Draka blir världsledande.Bokstavligt talat. LINKING THE FUTURE 11-0641 Profilannons Prysmian group Voltimum.indd 1 2011-09-02 08.43
Nobelt utseende. Med Impressivo-serien kan detaljer antingen framhävas eller harmo-niskt smälta in i helheten. Modellserien är lämplig i lokaler som kräver installationer av högsta klass. Färgerna kan kombineras fritt eftersom produkterna levereras i delar. www.abb.se/lagspanning ABB ABCewe-Control Telefon: 021-32 50 00Telefax: 0155-28 81 10E-post: kundservice.cewe-control@se.abb.com Har ABB designade strömställarserier? Självklart. ABB ABCewe-ControlTelefon: 021-32 50 00Telefax: 0155-28 81 10E-post: kundservice.cewe-control@se.abb.com Har ABB strömställare för alla utrymmen? Självklart. Impressivo serien låter dig välja mellan att framhäva detaljer eller att skapa en harmonisk helhet utseendemässigt. Serien är baserad på stilfylld design med ett urval av eleganta färger. Du kan kombinera färgerna efter eget önskemål. www.abb.se/lagspanning Nobelt utseende. Med Impressivo-serien kan detaljer antingen framhävas eller harmo-niskt smälta in i helheten. Modellserien är lämplig i lokaler som kräver installationer av högsta klass. Färgerna kan kombineras fritt eftersom produkterna levereras i delar. www.abb.se/lagspanning ABB ABCewe-Control Telefon: 021-32 50 00Telefax: 0155-28 81 10E-post: kundservice.cewe-control@se.abb.com Har ABB designade strömställarserier? Självklart. Ipressivo_volt.indd 1 2010-09-14 09.00
