I N F O R M AT I O N F R Å N E U R O PA S S T Ö R S TA E L P O RTA L magazine Vad vet duom kablar? LedarenFalsk och farlig Säkerhetskulturen Välj rätt ljusfärg Äldre anläggningar LED Jordfelsbrytaren Driftsäkert elnät Hur spar man energiByte av gamla belysnings-anläggningar Energislukande belysning Amalgam gör lysrör temperaturtåliga
Webbplats www.voltimum.se Ansvarig utgivare Lars Sandén Grafisk produktion Bri reklam, Upplands Väsby Upplaga 10 000 ex Registrera dig för gratis nyhetsbrev på www.voltinews.se Voltimum grundades år 2000. Ägare: ABB, Schneider Electric, Osram, Philips, Legrand, Hager, Nexans och Prysmian. I november 2008 har portalerna fler än • 540 000 produkter online • 164 kataloger • 585 000 bifogade dokument • 45 tillverkarpartners • 104 varumärken • 260 000 användare Portaler finns i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Portugal, Österrike, England, Irland, Sverige, Schweiz och Marocko. Fler länder står på tur. Denna tidning är producerad på miljömärkt papper och tryckt av Tryckeri AB Knappen/Sollentuna Grafiska som är miljöcertifierade enligt ISO 14001. 3 Falsk och farlig – sid 5 V i får många mail varje vecka med tips på områden ni vill att vi ska bevaka eller företeelser ni tycker vi ska skriva om. Ni som är registrerade användare på Voltimum-portalen ”ut- sätts” också då och då för att vi vill veta vad du tycker i olika frågor. Varje höst skickar vi ut en större undersökning till alla våra användare och även denna gång fick vi en fantastisk respons. Vad ska vi nu med all denna information till? Jo vi vill naturligtvis skapa information och innehåll på portalen som du är intresserad av. När man ser annonser i tidningar eller banners på internet så är de ofta på temat nya produkter och system, eller att företaget vill berätta om sitt miljöprogram eller om att företaget är en god arbetsgivare – inget fel i det. Det är teknisk utveckling i nya produkter och goda företag som får det hela att snurra i en positiv spiral. Men vi vill ju också göra ett media (eller flera media förresten) fyllt med information inom områden som du vill läsa om – så nu har vi gjort det! Vi har dragit ner på antalet annonser, vi har dragit ner på antalet bilder och vi har släppt våra experter fritt. Vi vet att du är intresserad av teknik, vi vet att du är mycket intresse-rad av normer och elsäkerhet (tack gode gud för det!) och du vill lära dig mer. Undersökningarna visar också att du är benägen att vidareut-bilda dig och att du vill läsa om smarta installationer. Så håll till godo och fortsätt att svara när vi skickar ut undersökning-ar – så skapar vi tidningar, seminarier, portalinnehåll och nyhetsbrev inom områden som intresserar dig! Nå´t annat vore ju korkat, eller hur? Trevlig läsning Lars Sandén VD Voltimum Tack för ditt bidrag – här kommer resultatet!
5 Falsk & farlig
I livsmedelsbutikens kaffehylla har du kanske lagt märke till en sak. Bredvid det gamla välkända kaffet i sin röda förpackning står butikens egna lite enklare kaffe i en lika röd förpackning som är förvir-rande lik märkeskaffets. Det kanske inte är hela världen om någon av misstag skulle få ett kaffe av annan kvalitet, men när detta kopierings-beteende nu börjar dyka upp bland elinstallationsmaterielen så finns det anledning att vara orolig. Normapparater från okända tillverkareI Sverige finns nu flera normapparater från okända tillverkare som har getts ett utseende som ska lura köparen att tro att apparaten kommer från någon av de välkända leverantörerna. Tanken är att kunden ska tro att han därmed får tillgång till ordentlig dokumentation och support. Betalar inte kostnadernaKopierare betalar inte kostnaderna för produktutveckling eller överens-stämmelse med säkerhet, korrekta löner, skatt eller mervärdesskatt, vilket leder till:• minskad vinst för lagliga företag, lägre löner, förlorade jobb och mindre tillväxt • försämring av statens intäkter, arbetslöshetskostnader och färre medel till andra sociala prioriteter eller utvecklingsprojekt. Fler riskerDet är enkelt att föreställa sig den inverkan som förfalskade produk-ter har på alla marknadsaktörer gällande trovärdighet, pålitlighet och image. Den största risken är dock utan tvekan kvalitet. Eftersom kopior inte följer internationella standarder eller förbigår kvalitets-hanteringskontroller, utsätter de oss alla för allvarliga hot:• hälso- och säkerhetsrisker• installationsskador eller förlust• ingen service, ingen garanti, ingen försäkring Dessutom kan alla företagsak-törer bli civilt och straffrättsligt ansvariga eftersom vi alla ansvarar för vad vi köper och säljer. Säkerhet kan inte imiteras Inom det elektriska området är kvalitet inte någon lyx. Varje elektrisk komponent har en vik-tig funktion i en installation. När en komponent måste fungera för skydd, kontroll eller övervakning, måste den fungera omedelbart och vara helt pålitlig. • kopior är i allmänhet till- verkade av billigt och osäkert material (brännbar plast, dålig plätering)• kopierare minskar sina produktionskostnader genom att inte respektera kvalitets- och säkerhetsstandardernas restrik- tioner• kopierare imiterar främst den externa aspekten men har inte tillräckligt stor kunskap om teknologin. Du kan lätt anammaen ansvarsfull attitydgenom att tillämpanågra enkla metoder som till exempel: • Undvika produkter utan varu- märke• Köpa från godkända distri- butörer eller tillverkare • Hålla ögonen öppna för produk- ter med ovanliga varumärken • Endast köpa produkter med deras orginalförpackning/se upp för förpackningar med otydliga märkningar • Endast köpa certifierade elektriska produkter• Se upp med priser som är ”för bra för att vara sant”. 6 Jämförelse mellan original och kopia KopiaKopian har strömbanor av billigt material, huvudkontakt med liten kontaktyta och lågt silverinnehåll. Original Magnetisk inställning Spole Släckkammare Skärmning
7 At the core of performance SÅ MYCKET VERKSAMHET BEROR PÅ KABLAR G l o b a l e x p e r t p å k a b l a r o c h k a b e l s y s t e m w w w . n e x a n s . s e Nexans kablar finns i alla människorsliv - i infrastruktur, byggnader ochindustriella produkter. Dom banarvägen för problemfri funktion, hög säkerhet och hållbar verksamhet. Dutänker bara inte på det - eftersom dominte syns. core_of_performance_svensk.qxd 2008-05-26 14:04 Sida 1
8 A v Elsäkerhetsverkets sta-tistik kan man utläsa att över 100 olyckor per år är relaterade till yrkesmässigt arbete på elektriska anläggningar. Men statis-tiken har ett stort mörkertal. Vid en undersökning 2005 visade det sig att av 400 tillfrågade elektriker hade 75 av dessa råkat ut för en ljusbågs- olycka eller fått ström genom krop-pen, det vill säga 19 procent hade råkat ut för en elolycka under det senaste året! Endast tolv elektriker hade anmält olyckshändelsen till arbetsgivaren. Det finns således ett stort mörkertal, såväl i myndighe-tens statistik som hos arbetsgivarna vilket medför en stor osäkerhet om slutsatserna och eventuella åtgärder. Säkerhetskulturen är en viktig orsak till elolyckorSäkerhetskultur är ett begrepp som beskriver hur en grupp individer tänker och agerar med avseende på risker och säkerhet i det dagliga arbetet. Vid 80 procent av de olyckor som drabbar elyrkesmän anges arbetsfel som den direkta utlösande orsaken. Arbetsfel kan definieras som ett fel i arbetsmetoden eller organisationen och som hade förhindrats om reg-lerna för elsäkerhet vid arbete hade följts. Lista på direkt orsak tillelolyckan vid arbetsfel, med mer än 0 sjukdagar. Felaktig eller ej frånkoppling, ingen spänningslöshetskontroll och ingen arbetsjordning om så krävts 69 Användning av felaktiga hjälpmedel 14 Ej vidtagen avskärmning 16 Annat 25 Summa 124 Något förenklat kan man säga att nära hälften av olyckorna bland elektriker hade förhindrats om man systematiskt kontrollerade spän-ningslöshet. Om vi utgår från att alla elektriker känner till att man ska kontrollera spänningslöshet innan arbete, vad kan vi då göra för att minska elolyckorna? Det vill säga kunskapen finns men vi gör inte som vi lärt. De arbetsfel som orsakar olyckor är naturligtvis bara toppen på ett is-berg. Om frånskiljning och blocke-ring har lyckats så kommer det ändå att gå bra utan spänningslöshets-kontroll. Man kan se ett medvetet risktagande, eller medvetet åsidosät-tande av de föreskrivna reglerna, ett beteende som bygger på felaktiga normer. Många gånger får den som har ett felaktigt beteende en tyst ac-ceptans av såväl företagsledning och arbetsledning som arbetskamrater. En tyst acceptans av felaktiga be-teenden leder många gånger till att dessa sprids och blir ”normerande” för en viss organisation. Man kan då tala om att organisationen har en bristande säkerhetskultur. Vid utred-ning av elolyckor kan man många gånger se att bristande säkerhetskul-tur varit en delorsak till olyckan. Men när en olycka eller tillbud utreds av företagets egen personal kan det vara svårt för utredaren att se företagets säkerhetskultur som viktig delorsak. Många olyckor inträffar vid arbete eller åtgärder nära spännings-satta delar. Frågan uppkommer då hur företag och elektriker i prakti-ken förhåller sig till de olika arbets-metoderna. Det är få elektriker som har tillgång till isolerande handskar och än färre använder dessa. Denna Arbetsfel 80 procent Tekniskt fel 20 procent Samma typ av elolyckor återkommer år efter år. Efter mer än 100 års elanvändning är riskerna inom elbranschen väl kända. Men vad gör branschen för att minska elolyckorna? Attityder som leder till felaktiga beteenden beivras inte. Undermåliga tillbuds- och olycks-fallsutredningar som varken visar på åtgärder eller främjar framtida rapportering. Erkända och moderna säkerhetsåtgärder tillämpas inte. Riskbedömningar utan riskreducering. Har elbranschen verkligen noll elolyckor som mål? Säkerhetskulturen är en viktig orsak till elolyckor
9 enkla skyddsbarriär skulle förhindra många elolyckor. Överhuvudtaget kan man se att arbetsmetoden arbete nära spänning behandlas synnerligen styvmoderligt. Hur många elektri-ker har utbildning och tillgång till skyddsutrustning för arbete nära spänning? När man tar upp frågan om att arbeta nära spänning får man ofta svaret att man tillämpar endast arbete utan spänning. I de allra flesta fall är detta inte sant, man har helt enkelt valt att blunda för problemställningen. Utredning av tillbudEfter en olycka är det ofta gan-ska enkelt att peka på den direkt utlösande orsaken. Exempel på direkt utlösande orsak kan vara ej vidtagen avskärmning. Det ligger i sakens natur att den direkt utlösan-de orsaken finns i montörens eller montörernas omedelbara närhet och därför känner de ofta en stor skuld i händelsen. Vid en djupare analys av orsakerna visar det sig ofta att flera viktiga delorsaker till olyckan legat utanför montörernas direkta kontroll och där organisatoriska och tekniska faktorer och andras mänskliga handlanden hade kunnat påverka konsekvenserna. En organisation kan aldrig lära av misstag som aldrig rapporterasDet är väsentligt att ta till vara all den erfarenhet och kunskap man får av inträffade händelser, tillbud och olyckor. Det är i första hand arbetsgivaren som ska utreda or-sakerna i syfte att förebygga risker och olyckor. För detta krävs att alla arbetstagare systematiskt rapporte-rar alla risker och riskfyllda händel-ser som finns i det dagliga arbetet. Men endast var sjätte elolycka anmäls till arbetsgivaren och be-tydligt färre får den utredning som Arbetsmiljöverkets regler kräver. I många fall avslutas utredningen när man funnit den direkt utlösande orsaken och montören får sten på börda när rapporten avslutas med ”slarv” eller ”glömska”. Denna typ av utredningar höjer inte elsäker-heten och främjar inte på något vis en olycksdrabbad att anmäla händelsen. Arbetsgivarens orsaksanalys är en mycket viktig del av ett företags olycksfallsbekämpning. Utredningen måste därför, så långt det är prak-tiskt möjligt, ta reda på samtliga bakomliggande orsaker till det inträffade men får inte uppehålla sig vid skuldfrågan. Det måste också vara enkelt att rapportera och den som rapporterar ska inte behöva känna skuld till det inträffade. Det finns i dag flera erkända me-toder för utredning av olycksfall men många arbetsgivare saknar kunskap om både metodik och analys. Utredningen av ett tillbud el-ler olycka torde normalt följas av en eller flera åtgärder. Det kan till exempel vara fråga om utbildning, anskaffande av säkerhetsmateriel, eller personlig skyddsutrustning. Det kan också vara lämpligt att erfa-renheterna tas upp i samband med utbildning eller informationsträffar. Den som inte rapporterar ett tillbud har stort ansvarEtt skolexempel på rapportering och åtgärder till följd av tillbud är ett installationsföretag i Östergötland. Här hade man fått in flera rap-porter om driftstörningar, tillbud och även en olycka där flacktång med metallkäftar varit den direkt utlösande faktorn. Här ersatte man den traditionella flacktången med en tång som är utförd helt i komposit-material. Den som inte rapporterar ett till-bud eller olycka, har ett stort ansvar om en liknande framtida händelse leder till olycka, om än endast ett moraliskt ansvar. Aktiv elolycksfalls-bekämpningI en organisation som bedriver aktiv olycksfallsbekämpning förekommer ingen tyst acceptans av felaktiga beteenden. Personer som medvetet tar risker, som inte konsekvent till-lämpar de säkerhetsåtgärder vi är överens om, ska omgående infor-meras om sin skyldighet att följa föreskrivna regler. Man kan säga att en organisa-tion har en god säkerhetskultur när medarbetare inte i något fall accepterar felaktiga beteenden och där tillbud och olyckor rapporteras och utreds systematiskt. I dessa or-ganisationer kan man påstå att det förekommer en aktiv olycksfallsbe-kämpning. Det är allas ansvar att se till att felaktiga beteenden inte blir normerande inom den egna organi-sationen. InlärningsprocessenÅldersgruppen 18–29 år står för nära en tredjedel av alla olyckor bland yrkesmän. Som orsaksför-klaring till dessa olyckor anges ofta bristande kunskaper och erfaren-het. Men man kan i många fall också se felaktiga rutiner som san-nolikt hämtats från äldre kollegor. För att förebygga felaktiga normer är det väsentligt att inlärningspro-cessen följer överenskomna rutiner och att den som är mentor har tid för arbetsuppgiften, arbetar enligt förskrivna regler, är ansvarskän-nande och har rätt attityd till uppgiften. Attityder När hälften av alla elolyckor bland yrkesmän kunde förhindrats genom systematisk spänningslöshetskon-troll så tyder det på en respektlöshet inför riskerna med elektricitet och de föreskrivna reglerna. Om el-branschen verkligen har en ”noll-vision” som mål så måste attityder och värderingar som styr våra beteenden ändras. Om ett företag har noll elolyckor som målsättning är det väsentligt att tydliggöra detta, avsätta resurser och i handling visa hur man ska nå målet.
Skarp överblick Compact NSX Banbrytande effektbrytare På frontpanalen finns tre LED signallampor som gör jobbet mycket lättare. När den gröna lampan blinkar vet du att allt är okej. Vårt nya utbud av Compact NSX effektbrytare är redo för morgondagens krav och kombinerar flexibel intelligens med stabila skyddsfunktioner. Självklart har vi behållit alla egenskaper som gjort tidigare Compact NS effektbrytare till en succé – kompaktheten, selek-tiviteten och modulariteten. Raka spåret till energieffektivitet Annonce NSX simple page - JENS.indd 1 08-10-02 09.07.52
V år uppfattning om vackert ljus grundar sig i naturen. Vid gryning och solnedgång är ljuset varmare och belysningsstyr-kan lägre. När belysningsstyrkan ökar vill vi instinktivt att färgtemperaturen ska vara högre det vill säga kallare ljus.För att kunna välja rätt ljusfärg finns det en metod som gör det möjligt för ljuskälletillverkare att fastställa och publicera en färg-temperatur även för lysrör, ur-laddningslampor med mera. Det man beräknar är den så kallade korrelerade färgtemperaturen som anges kelvin (K). För lampor med glödtråd är det enklare för där är färgtemperaturen den faktiska temperaturen på glödtråden fast angivet i kelvin (K). Ljus påverkar människor både emotionellt och biologiskt. För varje verksamhet är det viktigt att tänka på att ljuset ska attrahera dem, skänka dem ett öppet och positivt sinnelag samt få dem att må bra. Elektriker får ofta uppdraget att belysa de mest skilda miljöer som kontor, butiker, industrier och kanske även utomhusplatser. Det gäller då att välja en ljuskälla med rätt ljusfärg för den miljön. Här försöker vi att ge några tips som du kan ha nytta av. Välj rätt ljusfärg 11
12 Generellt gör vi följande indelning när det gäller färgtemperatur:Varmton 3300K /830 eller /930Vit ~4000K /840 eller /940 Dagsljus 5300K /865 eller /950 Om man även vill uppnå biologiska effekter med sin belysning finns idag lysrör med färgtemperaturer ända upp till 17 000K. Färgtemperaturer är bara en fak-tor att beakta vid val av ljuskälla. En annan är en ljuskällas förmåga att återge färger. För detta finns en metod att fastställa en ljuskällas så kallade. färgåtergivningsindex – Ra. Ra anges i en skala från 100 och nedåt där Ra 100 betyder perfekt färgåtergivning. Idag finns en svensk belysnings-standard SS-EN 12464-1 Belysning av arbetsplatser inomhus, som föreskriver Ra 80. Det betyder en god färgåtergivning, alltså san-ningsenliga färger och därmed god färgkontrast. För arbetsuppgifter som helt bygger på färgseende, som exempelvis grafisk eller konstnärlig verksamhet rekommenderas lysrör ”fullfärg special” med ett Ra-index 90 och ända upp till fantastiska Ra98. En viktig sak att komma ihåg i sammanhanget är att ljusfärg och färgåtergivningsförmåga är obero-ende av varandra. Som allmänbelysning i ett kontor fungerar lysrör allde-les utmärktFärgtemperaturen ska väljas utifrån behov och vald belysningsstyrka. Om lokalen har stora fönster som släpper in relativt högtemperat dagsljus och belysningsstyrkan är hög behövs en något kallare ljusfärg (840). I miljöer med något mer spar-samt lysrörsljus passar en varmare ljusfärg (830), som vi upplever som mer ombonat. I kontorsmiljöernas mer ”avslappnande” rum, som fika-rum och matsalar kan man välja en ljuskälla med en lägre färgtempera-tur på 2700K (lysrör och kompakt-lysrör med beteckningen 827). För skolor och andra utbildningslokaler gäller samma premisser. Tillskott av accentbelysningFör butiker blir det genast lite svårare att ge ett generellt tips då försäljning av olika produkter behöver olika ljus. Utöver lysrörsbe-lysning krävs det ofta ett tillskott av accentbelysning där halogenlampor eller allra helst kompakta urladd-ningslampor är alternativen. En livsmedelsbutik ställer till exempel helt andra krav på ljuset än en ur- och smyckesbutik. Mobiltelefoner, datorer och kameror bör presenteras i annan belysning än modekläder. Parfymerier ska ha andra ljuskällor än möbel- och inredningsbutiker. Dessutom bör man definiera vilka delar av butiken som behöver vilket ljus. Vilken funktion fyller belys-ningen i entrén, i skyltfönstret, på fasaden och interiört? Vilket ljus gör sig bäst i ett provrum respektive en grönsaksdisk? Hur belyser man en informationspunkt eller en möbelut-ställning? För att nämna några ex-empel. I butikslokaler med ”hårda” varor (elektronik, ur och smyckesbu-tiker) bör man välja en ljuskälla med en högre färgtemperatur (840) och i lokaler med ”mjuka” varor (klä-des- och möbelbutiker) en varmare färgtemperatur (830). I provrummet i en klädbutik där kunden skall be-döma färg, material och modell bör man använda en ljuskälla med högre Ra 90 (930). I livsmedelsbutiker finns idag massor av olika produkter men som allmänbelysning passar en ljuskälla med färgtemperatur 3000K (830) eller (840) beroende på om lokalen har en dämpad eller stark belysning utmärkt. För att framhäva det fräscha i frukt och grönsaksav-delningen bör man där använda en ljuskälla med Ra 90 (930). I meje-riavdelningen kan en kallare ljusfärg (840) skapa en sval och fräsch miljö. Högre färgtemperaturInom industrin där människor vistas under längre tid och utför kvalitets-kritiska eller riskabla arbetsuppgif-ter bör man välja en ljuskälla med högre färgtemperatur och bra Ra-index (840). Inom grafisk indu-stri där det gäller att bedöma färger på rätt sätt ska en ljuskälla med Ra 90 och färgtemperatur 5000K (950) användas. Ljus har inte längre som enda uppgift att hjälpa vårt synsinne att uppfatta verkligheten omkring oss. Belysning utomhus används också för att skapa en modern infrastruk-tur, upprätthålla en trygg och säker miljö, ge förskönande effekter eller för att roa oss. En rekommendation är därför att använda vitt ljus med bra färgåtergivning (ljusfärg 830, 840) som gör att omgivningen inte bleknar i dåligt ljus. I Sverige använder vi framför allt varmvitt ljus med 3000K. Använd vitt ljus 4000K för att få distink-tare färger och varmtonat ljus 2700 K för att göra miljön mer ombo-nad. Välj alltid ljuskällor med Ra 80 (till exempel fullfärgs-lysrör) och vid extra höga krav ljuskällor med Ra 90.
www.osram.se Som elinstallatör har man många faktorer att ta hänsyn till när man installerar ljus. Belysningen ska inte bara ge en trevlig atmosfär, den ska också vara kostnadseffektiv i både inköp och drift och dessutom vara snäll mot miljön. Moderna ljuskällor från OSRAM gör valet lätt. Se själv på www.osram.se, där hittar du massor med användbara tips och smarta belysningslösningar.Spara på energin, slösa med ljuset! Spara eller slösa? Spara eller slösa?
D et är Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1 om utförande av elinstallationer som reglerar om nu gällande föreskrifter ska tillämpas vid installationsarbete eller om äldre bestämmelser får användas. Det finns några grundläggande bestämmelser om vad som ska gälla vid installationsarbete i befintliga anläggningar. En sådan bestämmelse anger att elektriska anläggningar som har tagits i bruk före nu gäl-lande föreskrifters ikraftträdande får vara utförda enligt äldre bestäm-melser. Det vill säga de nya före-skrifterna för utförande gäller inte retroaktivt och en befintlig installa-tion behöver därför inte uppdateras mot de nya reglerna. Men om användningen eller förutsättningarna för en befintlig installation ändras på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäker-heten ska nu gällande föreskrifter tillämpas. Detta kan vara aktuellt om miljön förändras kring installa-tionen, till exempel om ett utrymme som tidigare betraktats som torrt utrymme, nu med ny verksamhet tidvis blir fuktigt eller om träbe-arbetning förekommer i sådan omfattning att det medför en ökad brandrisk. Det kan även vara fråga om vem eller vilka som ska kunna komma i kontakt med anläggningen, exempelvis då en lokal görs om till daghem. I dessa fall kan hela eller delar av installationen behöva göras om för att motsvara dagens krav. Nu gällande föreskrifter ska även tillämpas vid ombyggnad eller 14 Många gånger uppkommer frågor om vilka regler som ska tillämpas vid elinstallationsarbete i befintliga anläggningar. Begrepp som används i föreskrifter kan vara ombyggnad, utvidgning och ändringar som har väsentlig betydelse för elsäkerheten. Men vad innebär dessa begrepp i praktiken? Äldre anläggningar
15 utvidgning av en befintlig installa-tion, detta oavsett när anläggningen ursprungligen togs i bruk. Kravet gäller dock bara själva ombyggna-den eller utvidgningen. De delar av installationen som inte påverkas av ombyggnaden eller utvidgningen får även fortsättningsvis vara utförda enligt tidigare bestämmelser. Kontroll av påverkan på befintlig anläggningEn utvidgning eller ombyggnad får dock inte minska elsäkerheten i den befintliga installationen. Det är därför väsentligt att kontrollera att så inte blir fallet. Elsäkerheten i den befint-liga installationen kan minska genom till exempel ökad kortslutningsström eller genom ändrade potentialförhål-lande vid fel i den nya installationen. Vad avses då med ombyggnad eller utvidgning?Med ombyggnad kan avses så väl ombyggnad av elanläggningen som ombyggnad av lokaler och rum. Nu gällande installationsregler ska till-lämpas vid• ombyggnad av lokalerna om detta leder till minskad elsäkerhet. Detta kan vara aktuellt om till exempel ombyggnaden innebär införande av jordförbundna föremål i utrymmen som tidigare betraktats som isolerad miljö,• genomgripande omändring av de elektriska installationerna utan att det för den skull har samband med den övriga byggnadens renovering.Med utvidgning avses utökning av elanläggning, antingen inom befint-liga rum eller i samband med utvidg-ning av lokaler. Nu gällande instal-lationsregler ska tillämpas på de nyinstallerade delarna som ansluts till den befintliga installationen. När det gäller utvidgning av lågspänningsinstallationer finns i de nya föreskrifterna två särskilda be-stämmelser, i praktiken två undan-tag från grundkraven. Det första undantaget gäller kravet på skyddsjordning.I Sverige tillåter vi normalt inte skyddsåtgärden isolerad miljö. Konsekvensen av detta blir att utsatta delar ska vara anslutna till skyddsjord. I föreskrifterna finns dock följande undantag från kravet på skyddsjordning. Kravet på skyddsjordning vid utvidgning av en lågspänningsan-läggning inom ett befintligt bostads-rum eller ett därmed jämförligt torrt rum med isolerande golv. – I sådana rum behöver de utsatta delarna inte skyddsjordas, om de redan befintliga utsatta delarna inte är skyddsjorda-de och anläggningen är utförd före den 1 januari 1994. Det andra undantaget gäller jordfelsbrytareKravet på jordfelsbrytare vid utvidg-ning av en lågspänningsanläggning inom ett befintligt torrt rum i bo-städer, grundskolor, fritidshem och förskolor/daghem. – I dessa rum får en starkströmsanläggning utvidgas utan att jordfelsbrytare installeras, om den befintliga anläggningen är utförd enligt ELSÄK-FS 1994:7 eller motsvarande äldre bestämmelser. Det finns dock installationsarbe-ten som har karaktären av under-håll, till exempel utbyte av ledningar på grund av skada eller förslitning. I dessa fall får man vid behov till-lämpa de föreskrifter som instal-lationen utfördes efter. Det kan gälla utbyte av ledningar, uttag och apparater. Men även byte av exem-pelvis en gängsäkringscentral mot en central med dvärgbrytare torde kunna betraktas som underhåll i denna mening. En fråga som då och då åter-kommer är om man vid utbyte av huvudledningar och gruppcentraler samtidigt måste byta gruppledningar och uttag? Svaret är nej. En sådan reglering skulle sannolikt ha fått motsatt verkan. Om kostnaden upp-fattas som allt för stor, så är risken att man helt avstår från underhållet med följd att ingen del av installa-tionen byts ut. Av praktiska skäl kan det dock i många fall vara nödvän-digt att byta gruppledningarna i samband med utbyte av en central, särskilt om ledningarnas isolations-resistans riskerar att försämras av arbetet. Men något absolut krav på att hela installationen ska bytas ut vid byte av huvudledning eller gruppcentral finns inte. Jorfelsbrytare skall installerasI tidigare föreskrifter fanns en bestämmelse med innebörden att vid utbyte av befintlig gruppcentral i bostäder, grundskolor, fritidshem och daghem skulle jordfelsbrytare högst 30 mA märkutlösningsström installeras för skydd av utgående gruppledningar. Denna föreskrift är sedan några år borttagen. Många äldre anläggningar saknar skydd av jordfelsbrytare och i samband med utbyte av befintlig central kan det vara lämpligt att föreslå att i vart fall uttagsgrupper skyddas av jordfelsbrytare med högst 30 mA märkutlösnings-ström, även om det i dag inte är ett krav att installera jordfelsbrytare i samband med underhåll av en elanläggning. Det är anläggningens innehavare som har ansvaret för att en befint-lig anläggning uppfyller gällande bestämmelser. Om en sådan an-läggning befinns ha fel eller brister som kan utgöra en fara, är det således anläggningens innehavare som ska se till att dessa åtgärdas. En elinstallatör som får i uppdrag att endast delvis åtgärda en anlägg-ning som har flera brister har en-ligt ellagstiftningen inget formellt ansvar för eventuella kvarstående brister. Elinstallatörens skyldighet sträcker sig till att se till att den del av elanläggningen eller anord-ningen som arbetet omfattar har kontrollerats i betryggande omfatt-ning. Äldre anläggningar
MontageLysdioder alstrar ljus utan värme-strålning (IR), däremot skapar den tillförda elenergin en överskottsvär-me som måste reduceras ordentligt liksom hos all elektronik. Kyl-ningsbehovet hos armaturen skiftar beroende på om lysdioderna skall användas för signal/visuelleffekter (lågeffektsdioder, vanligen upp till ca 1W) eller för belysningsändamål (högeffektsdioder, vanligen över ca 1W). Om kylningen av armaturen inte är tillräcklig kan ljusflödet från dioderna halveras samtidigt som deras livslängd starkt reduceras. Kontrollera kylningsbehov med hjälp av datablad och leverantör. InkopplingLED drivs med likström och alla lysdioder behöver ett driftdon för att fungera. Detta driftdon (kallas även driver, konverter, transformer eller power supply) kan vara inbyggt i armaturen och 230V växelström (AC) ansluts direkt till armaturen. Driftdonet kan även monteras externt och då för drift av en eller flera armaturer. Det finns i dag två typer av likströmsmatning till LED, konstantspänning och konstant-ström. Dessa kräver olika typer av inkoppling, parallellkoppling eller seriekoppling. KonstantspänningsdriftDenna metod används för låg-/medi-umeffekts LED. Dessa armaturer eller LED-moduler parallellkopplas från driftdonet. Vanliga spänningar är 8/10/12/24V likström (DC). Dimensionering av driftdon styrs av effekten i LED- installationen. I dessa installationer måste man ta hänsyn till spänningsfallet i kablarna mellan driftdonet och LED modulen/arma-turen. Spänningsfallet beräknas på samma sätt som för övrig lågvolts-installation (klenspänning). Projek-tering och installation av LED. KonstantströmsdriftDenna metod används för högef-fekts- LED. Dessa LED-moduler/armaturer seriekopplas från drift- donet. Vanliga strömstyrkor är 350 mA och 700 mA DC. Dimensione-ring av driftdon styrs av effekten i LEDinstallationen och spännings-fallet över LED-modulen/armaturen. Båda dessa parametrar måste ligga inom driftdonets kapacitet. I dessa installationer är spänningsfallet i kablarna sällan något problem. LjusregleringLED går utmärkt att ljusreglera. För att kunna ljusreglera LED krävs att driftdonet är av reglerbar typ på samma sätt som lysrör kräver dimmbara HF-don. De dimmbara driftdonen till LED använder en teknik kallad PWM (pulse width modulation) vilket är en teknik där en fyrkantsvåg med varierande frek-vens driver LED. Detta är den enda tekniken att professionellt ljusreg-lera LED. StyrsignalerDe tekniksystem som vanligtvis an-vänds för att styra PWM dimmern är DALI, DSI, 1-10V och DMX512. Den snabba utvecklingen av lysdioder för belysning kräver nya kunskaper och förståelse för en ny och helt annorlunda ljuskälla. Jonas Annell på Annell Ljus + Form ger dig en kortfattad översikt av montage, inkoppling och ljusreglering. 16 LED Projektering och installation av
Utökning i Wiski familjen Wiski-Plain PRYSMIAN KABLAR OCH SYSTEM AB Turebergs Allé 2, 19162 Sollentuna Tel: (08) -260 416 nilserik.ottosson@prysmian.com www.prysmian.fi Stark multifunktionell kabel för olika applikationer och miljöer. Lång erfarenhet av WISKI ™ TT-teknik. AHXAMKPJ-W ( SJÖ-WISKI™ TT ) 24 kV AHXAMK-WM ( MULTI-WISKI™ TT ) 3-ledare, 12 och 24 kV AHXAMK-W ( WISKI™ TT ) 3-ledare, 12 och 24 kV AHXAMK-WP (WISKI PLAIN™ TT) 3-ledare, 12 och 24 kV N Y H E T BESTÄLL! Vår nyauppdateradekabelguidei fickformat. BESTÄLL Vår kabelguide i fickformat
S törningar och driftavbrott vill vi alla undvika i den mån det är möjligt. Problemen upp- står ofta i samband med lysrörs-armaturer och frekvensomriktare. Moderna lysrör är försedda med elektroniska driftdon, så kallade HF-don, som förser lysrören med högfrekvent spänning och ström. Med HF-don blir belysningen tyst, energisnål och fri från flimmer. Men HF-donen innehåller även kom-ponenter som vid frånslag laddar ur till jord under ett mycket kort ögonblick. En armatur av den mo-dernare typen får avge max 1 mA läckström till jord, därför bör man inte överskrida 14 armaturer på en 30 mA jordfelsbrytare. Det tillåtna toleransområdet för en 30 mA jordfelsbrytare är 15–30 mA. Precis som i poker är det alltså säkrast att inte satsa allt på ett kort. Inte alltid ett kravJordfelsbrytare används generellt idag, men är inte alltid ett krav. I flera sammanhang kan andra alternativ vara lämpliga, som till exempel isolationsövervakning. Undantag är bland andra skolor och daghemsmiljöer där jordfelsbrytare är ett krav. Samtidigt finns i dessa miljöer ofta fläktsystem installerade med frekvensomformare för att få en steglös reglering av motordriften. För att frekvensomformarna ska uppfylla EMC-direktivet krävs i sin tur filter. Kombinationen kan leda till oönskade avbrott. Läckström ett problemDet är när man kombinerar exempel-vis ett EMC-filter med en jordfelsbry-tare som det kan bli problem. Många tror att det är övertonerna i sig som gör att jordfelsbrytaren löser ut, men det är först när övertonerna går via filtret ner till jord och genererar en läckström, som problemen skapas. Endast en frekvens-omformareÄven här är Voltimums expert-panels råd att dela upp anläggningen. Anslut endast en frekvensomformare per jordfelsskydd, så undviker duonödiga avbrott. Ofta kan även jordfelsbrytare av B-klass eller så kallade immuna jordfelsbrytarebehövas för att undvika problem. Avhåll dig även, om det går, från att installera jordfelsskydd ianläggningsdelar med kända stör-källor, exempelvis frekvens-omriktare. Och tänk på att allaapparater och kablar har en natur-lig läckström till jord, därför kan du behöva dela upp anläggningen på flera jordfelsskydd. Klockan fem tystnar kontoret. Fläktarna går ner på lågvarv och det är dags att släcka lysrörsarmaturen för att gå för dagen. I det ögonblicket löser jordfelsbrytaren ut. Varför? Finns det något sätt att undvika driftavbrotten? 18 18 När jordfels- brytaren löser ut
19 Vi genomför ett 100-tal kurser per år inom el- och energiområdet. Välkomna in på Vår hemsida och hitta en kurs som passar dig. www.stf.se/el telefon 08-586 386 00 fax 08-23 55 00 e-post el.info@stf.se EL & ENERGI Ett affärsområde inom STF Voltimum tipsarRekommendationer vid installation av jordfelsskydd och frekvensomformare:• Ta reda på om ett jordfelsskydd är nödvändigt• Anslut endast en frekvensomformare per 30 mA jordfelsskydd • Använd immuna jordfelsskydd (klass A eller B)• Ta reda på om ett extra EMC-filer är nödvändigt• Sänk PWM-frekvensen• Använd så korta kablar som möjligt När jordfels- brytaren löser ut
20 Efter stormen ”Gudrun” har branschen kommit till klarhetöver att ledningar byggda med BLL/BLX inte klarar orkanvindar utan omfattande skador och därmed långa driftavbrott. Driftsäkert elnät 12–24kV
21 D e långa avbrotten har medfört att myndigheter och kunder ställt krav på kablifiering av landsbygdsnäten. Pådrivande faktorer är också att kunderna har rätt till ersättning efter 12 timmars avbrott och att det efter 2011 inte får vara längre avbrott än 24 timmar. Kablifiering minskar risken för vä-derberoende stor-skaliga störningar, samt ger låga kostnader för drift och underhåll. Vid reinvestering ska man beakta att en övergång från luftled-ning till markkabel gör att lednings-längden oftast blir längre på grund av att markkabeln normalt följer vägar eller andra lämpliga sträck-ningar. Alternativen till markförläggning är installation i luft och/eller vat-ten. Hängkabel är ett bra alternativ när markförhållanden är svåra till exempel berg och kraftigt stenbun-den mark. Förläggning i vatten kan vara nödvändig när man exempelvis behöver korsa en sjö eller nå ut till en ö. Vid tuffa förhållanden rekom-menderas armerad sjökabel. FörläggningssättMark – Kabel förlagd i mark kan vara uppbyggd på olika sätt. Grund-läggande är att den enligt stark-strömsföreskrifterna ska vara avsedd för denna typ av förläggning samt skyddad mot mekanisk åverkan. Det är viktigt att välja en lämplig kabel då den utsätts för olika påfrest-ningar beroende på markförhål-landen, förläggningsmetoder och förläggningssätt. Mantel av polyeten är att föredra då det är ett hårdare material och klarar påfrestningarna vid markförläggning bättre än PVC. Mellanspänningskablar finns som LT – längsvattentät ledare och TT – totaltät kabel. TT-kablar är kon-struerade med polyetenmantel med en underliggande limmad alumini- umfolie samt innehåller svällande band och garn. Denna konstruktion skyddar effektivt mot inträngning och spridning av fukt. Kabeln be-räknas ha en längre livslängd än en kabel som inte är totaltät. Förläggning kan ske i öppna schakt eller genom plöjning. Schakt-förläggning är en mer skonsam metod för kabeln jämfört med plöjning. Vid plöjning utsätts kabeln för tuffare påfrestning och omild behandlig i form av böjning, stötar och vibrationer dessutom har man inte full kontroll på fyllnadsmas-sorna som omger kabeln. Luft – En större del av kundav-brottstimmarna beror på störningar i de oisolerade distributionsnäten. För att snabbt och kostnadseffektivt minska antalet störningar i dessa nät kan man överväga att utnyttja befintliga ledningssträckningar och montera hängkabel. Hängkabel är det bästa alternativet när markför-lagd kabel kräver långa omvägar eller där berg och stenbunden mark är dominerande. Denna typ av bygg-nation är ett bra alternativ med låga drift- och underhållskostnader. Vatten – En grundläggande förut-sättning för en lång livslängd på ett kabelförband vid sjöförläggning är att kabeln håller sig stilla på botten och skyddas vid landfästen. Betong-vikter, cementsäckar eller motsva-rande kan användas som tyngder på jämnt fördelat avstånd för att hålla kabeln på plats. Vid strömmande vatten måste kabeln förankras på ett sätt som ser till att den inte dras med av vattenströmmarna. En bot-tenundersökning rekommenderas för att klargöra vilka förutsättningar som råder före förläggning. När det gäller förläggningsdjup för mellanspänningskablar, kan man ge-nerellt säga att djupet i våra normala svenska sjöar inte innebär några problem. Vid förläggning vid kuster, strömmande vattendrag, besvärliga bottenförhållanden eller där frek-vent ankring från båtar förekommer rekommenderas armerad sjökabel. Vi rekommenderar att en dykare kontrollerar förläggningen för att se att kabeln ligger väl på botten. Prov efter förläggningFör att en kabelanläggning ska få den långa livslängd man kan förvänta, är det en förutsättning att kabelns mantel inte är skadad. För att kontrollera att manteln är oska-dad ska kabeln mantelprovas efter förläggning. För att kontrollera manteln spän-ningssätts kabelns skärm med en likspänning med normalt 5 kV (polyeten mantel), sedan mäts läckströmmen till jord. Genom att jämföra med förväntad läckström för mantelmaterialet kan man av-göra om kabelns mantel är skadad eller inte. Innan spänningssättning av kabeln skall respektive ledare isolationsprovas för att kontrollera att kabeln inte är skadad, samt att ändavslut och eventuella skarvar är utförda på ett korrekt sätt. Om kabeln ingår i ett sammanhängande kabelnät ska skärm- och jordförbin-delse kontrolleras. DriftsäkerhetKablar tillverkade enligt svensk standard ger en bra grund för att bygga ett driftsäkert elnät. Yttre faktorer som till exempel hantering vid förläggning, installation och förläggningsmiljö är väldigt viktiga i sammanhanget då dessa påverkar kabelns livslängd och funktion. För att minska risken för störningar på grund av yttre faktorer är det viktigt med välutbildad personal och rätt utrustning. Föreskrifter och regler som styr förläggning i mark, luft och vatten finns i Starkströmsföreskrif-terna, Svensk Standard och EBR.
Inventera Mäta Analysera Optimera Följa upp 22
23 E nergieffektiviseringen är en trend som är här för att stanna och framtidens sätt att göra affärer. Nu finns bara ett recept för att rädda miljön och företagens image och konkurrenskraft. Lagstift-ning, sunt förnuft och ökade priser för olja och råmaterial – allt pekar åt samma håll. Konkurrensmässiga fördelarTiden är inne för innovativa företag att dra nytta av konkurrensmässiga fördelar genom att anta de nya ut-maningarna och vara bland de för-sta att spara energi. En grön image är en god affär och i elbranschen är det vår uppgift att hjälpa våra kunder hela vägen. Steg 1 – inventeraGår ut på att göra en grundläggande inventering av företagets energian-läggningar, enlinjesscheman, avtal för olika energiformer, etcetera. Vi kan hjälpa kunderna att se över energiavtalet. Är det optimerat? Betalar man straffavgifter? Har man en miljövänlig kraftförsörjning? Steg 2 – mätaSyftar till att få en bättre inblick i den exakta fördelningen av företa- gets energiförbrukning. Noggranna mätningar ger ansvariga utgivare relevant statistik och en bra över-sikt. ”Det man inte mäter kan man heller inte förbättra.” Målsättningen är att gå från de mer begränsade mätningarna av den inkommande serviskabeln till mer finfördelade observationer. På så sätt samlar man också på sig en stor mängd mät-värden från installerade mätutrust-ningar. Normalt loggas dessa under en relevant tremånadersperiod och ligger sedan till grund för analys av potentiella förbättringsåtgärder. Steg 3 – analyseraAnalysera energiförbrukningen och dess komponenter för att avgöra om och hur företagen kan spara energi och resurser. Vilka investeringar är lönsamma på kort sikt? Hur kan före-tagen dra ner på energikostnader och samtidigt minska på skattetrycket? Steg 4 – optimeraOptimering genom energiförbätt-rande åtgärder. Se nedan exempel på sådana åtgärder. Steg 5 – följa uppKontinuerlig uppföljning av utförda åtgärder. Det är viktigt att elbranschen kan assistera kunderna genom hela för-loppet. Från den första mätningen till den slutliga optimeringen av energiflödet ska vi ha skickliga ex-perter och rätt komponenter för att råda kunden till en lyckad lösning. Peka ut exakta områdenSvenska industrier, fastighetsbolag, med flera har stora förväntningar på tjänster avseende energieffektivise-ring. Vi ska peka ut de exakta områ-den där de kan förbättra sin effekti-vitet och konkurrenskraft med hjälp av energibesparingar. Vi ska leverera produkterna och systemen som kan användas för att göra dessa möjlig-heter verkliga. Först och främst ska vi fokusera på följande områden:• Frekvensomvandlare för elektriska motorer, pumpar och fläktar• Justering av effektfaktor (fas- kompensering) och minskning av total harmonisk distorsion (THD)• Mätutrustning (utrustning för övervakning av energiförbruk- ning). Installera ett permanent mätsystem och skapa åtkomst av mätdata på företagets intranät via web-browser.• Belysningsstyrningar Hur sparar man energi? Att spara energi är en bra affär för samtliga inblandade. När förbruk-ningen går ner, minskar både miljöbelastningen och kostnaderna.Nu ska vi i elbranschen bli bättre på att erbjuda tjänster och produkter för att hjälpa våra kunder att nå sina miljö- och omkostnadsmål.
Energibesparing 1 dag Nyhet! Starkströmsteknik Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter Box 545, 611 10 NyköpingTel utb avd 0155-29 29 29. Fax 0155-21 77 72 Välkommen till www.euu.se Dina kunder kan göra stora besparingarEnergipriserna kommer att öka vilket gör att kunderna får allt större behov av att energieffektivisera. Som elinstallatör har vi en nyckelroll som rådgivare och utförare. För att kunna bidra i dessa viktiga frågor måste vi skaffa oss kompetens. Har vi den kan vi vara med och verka på den stora marknad som står framför oss. Vi är också med och ger en positiv inverkan på vår miljö. Med vår endagskurs i energibesparing får du rätt förutsättningar. Bra för alla – kunden, ditt företag och miljön. Energi- effektivisera!
25 A tt investera i ny belysning är även ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen. Att se över gamla belysningsan-läggningar blir därmed inte enbart en företagsekonomisk besparing utan innebär även stora vinster för miljön då moderna belysningssystem är avsevärt mer energieffektiva än äldre. Tack vare den ökade effekti-viteten behövs ofta färre ljuskällor och armaturer i och med att de nya ljuskällorna ger mer ljus per watt. Gamla teknikerI Sveriges vårdlokaler står över 80 procent av belysning av ineffektiva T8-armaturer och vanliga glödlam-por. Ett energieffektivt alternativ till T8-armaturerna är att byta till T5-lysrör. Genom att använda dessa till-sammans med ljusstyrning uppnås hög energieffektivitet samtidigt som det även förbättrar ljusmiljö och arbetsmiljö. Moderna lysrör inne-håller dessutom mindre kvicksilver och har även längre livslängd vilket innebär mindre avfall som måste tas om hand. Glödlampor kan bytas ut mot halogenlampor eller lågenergilampor och därmed öka effektiviteten och minska koldioxidutsläppen. LED-belysningLED är en annan energieffektiv teknik som idag framförallt an-vänds för punktbelysning i hem-inredning och butiker eller som fasadbelysning. Däremot är tekni-ken varken energimässigt eller eko-nomiskt sett ett konkurrenskraftigt alternativ för allmänbelysning. Däremot kan LED fungera mycket bra som natt- eller ledljus. Anting-en kan LED användas för att till exempel belysa ett trappsteg men det finns även kombinationslampor som kan användas i takarmaturer. Dessa fungerar som vanliga låg-energilampor dagtid och ger svagt ledljus nattetid. Byts en gammal glödlampa mot en sådan kombi-nationslampa blir energivinsterna mycket stora. Stor potentialI Sveriges vårdlokaler kan man spara 252 miljoner kronor. Tänk då att besparing för skolor, kontor, hushåll och industri tillkommer. Alternativa ljuskällor finns. Energi- och kostnadsbesparingarna är stora. Koldioxidutsläppen kan minskas. Ändå är utbytestakten för belysning i snitt 33 år. Varje år använder vi i Sverige cirka 14 TWh el till belysning. Den allra största delen används av företag och offentlig sektor. Energimyndigheten har utfört mätningar hos Sveriges vårdlokaler som visat att det finns besparingsmöjligheter mot- svarande 252 miljoner kronor – bara genom att byta ut gammal belysning. Byte av gamla belysnings- anläggningar
26 På svenska marknaden installeras främst kablar tillverkade enligt svensk och europeisk standard. EKK, EKRK, FKKJ är exempel på typis-ka kablar tillverkade enligt svensk standard och N1XV samt H07RN-F är kablar tillverkade enligt europeisk standard. Det förekommer även kablar som är tillverkade enligt specifika kundkrav. Kabel som är till-verkad enligt svensk standard ger förutsättningar för att uppfylla gällande svenska elsäkerhetsföreskrifter. Vad vet du om kablar? Bokstav Första bokstaven Andra bokstaven Tredje bokstaven Fjärde bokstaven Femte bokstaven Ledare Isolering Mantel eller annan Konstruktionsdetalj Konstruktionsdetalj konstruktionsdetalj eller användning eller användning A Aluminium Skärm av aluminiumfolie B Aluminiumlegering Halogenfri polyolefin Mantel av halogenfri Förbindningstråd polyolefin alt. Fordonskabel D Gummi med yttre gummimantel E Koppar, entrådig Etenpropengummi Förstärkt utförande Förstärkt utförande (klass 1) F Koppar, fåtrådig Fläta av koppartråd Fläta av koppar- (klass 2) eller ståltråd J Ståltråd Armering av stålband Förläggning i mark K PVC Mantel av PVC Mantel av PVC Mantel av PVC L Polyeten (PE) Skärm av plastbelagt Mantel av PE aluminiumband Q Halogenfri Mantel av halogenfri Mantel av halogenfri polyolefin polyolefin polyolefin R Koppar, fintrådig Armering av plastbelagt Styrkabel (klass 5) aluminiumband S Koppar, fintrådig Självbärande (klass 6) X Tvärbunden Mantel av PVC polyeten (PEX) ovalt tvärsnitt Sammanställning svensk standard
S vensk standard (SS) får en allt större betydelse när Elsäker-hetsverket överlåter detaljreg- lerna till marknaden. Arbetet med att ta fram en standard sker oftast i internationellt och europeiskt sam-arbete där SEK (SEK Svensk Elstan-dard) är en svensk nationalkommitté av IEC och CENELEC. De svenska produkterna är utfor-made för att bland annat tillmötesgå krav på hanterbarhet och arbets-miljö enligt svenska förhållanden. Exempel på egenskaper är skalbar-het, flexibilitet och brandspridning. En annan faktor som påverkar kablarna är det nordiska klimatet, där kyla och UV-strålning är yttre förhållanden som behöver beaktas. Eftersom yttre påverkan, installa-tionsmiljö och användning påverkar en kabels livslängd är valet av kabel viktigt. Rätt kabelval och installa-tion ger goda förutsättningar för en mycket lång livslängd. För att uppfylla standarder, mark-nadens krav, utveckling och önske-mål är kontinuerlig förbättring av kablarna ständigt aktuellt. Egenska-perna styrs av konstruktion, materi-alval och produktionsmetoder. Som elektriker kommer man dagligen i kontakt med olika typer av kablar med varierande konstruktioner och material. LedareLedarmaterialet består av koppar eller aluminium. Koppar används främst för klena areor, där ledaren kan ha olika typ av uppbyggnad. För fast installation används en- eller fåtrådig ledare (klass 1 resp. klass 2). Vid rörlig installation an-vänds flertrådig ledare (klass 5–6). Aluminium används för grövre areor och ledaren är fåtrådig samt sektor-formad för lågspänning. För högre spänningar används runda längs-vattentäta ledare. För att ledaren ska bli mjuk och hanterbar glödgas den. Isolering De vanligast förekommande iso-lationsmaterialen är PVC, PEX, halogenfria varianter samt gummi. PVC är det material som är mest förekommande för lågspänning och har använts i över 50 år. PEX som isolationsmaterial används såväl för lågspänning som för högspänning. För kablar med högre spänning (över cirka 3 kV) används inre och yttre ledande skikt för att utjämna spänningen mellan ledare, PEX-iso-lering och skärm. PEX är halogen-fritt och det mest förekommande alternativet som isolering i halogen-fria kablar. Gummi är det material som i hu-vudsak används för flexibla kablar. Det finns ett flertal gummimaterial som lämpar sig för isolering. För att få en hanterbar kabel krävs det att de isolerade ledarna tvinnas ihop. En hårt tvinnad kabel (kort stigning) ger mindre störning och ökad flexibilitet. Tvinnad FK är ett exempel på hur man kan reducera det magnetiska fältet. SkärmEn stor del av de svenska lågspän-ningskablarna är skärmade. Me-tallskärmen har två huvudändamål – säkerhet för person, husdjur och egendom samt att begränsa de elektriska störningarna. Med metall-skärm avses en koncentrisk skärm som kan bestå av koppartråd, alumi-niumfolie, kopparband eller fintrå-diga kopparflätor. Allmänt anses att en flätad metallskärm med minimum 80 procent eller folie/band med 100 procent optisk täckning (den procen-tuella ytan av underliggande skikt som täcks av metallskärmen) är till-räckligt för att kabeln skall fungera i en anläggning med EMC-krav. MantelManteln är kabelns mekaniska skydd, det vill säga det som skyd-dar kabeln under förläggning och drift. Vanliga mantelmaterial är PVC, PE (polyeten), gummi och halogenfria flamskyddade alter-nativ. För installationer inomhus krävs flamskyddade kablar för att begränsa brandspridningen. Kablar med halogenfri flamskyddad mantel samt PVC-mantel uppfyller dessa krav. De halogenfria flamskyddade kablarna har fördelarna att de inte avger korrosiva gaser samt har låg rökutveckling vid brand. PE an-vänds huvudsakligen vid förläggning i mark på grund av bra mekaniska egenskaper och täthet mot vatten. Gummi har egenskaper som gör manteln slitstark, tålig mot kemika-lier och olja samt flexibel vid låga temperaturer. 27 Vad vet du om kablar? Isolationsmaterial Drifttemperatur Kortslutningstemperatur Halogenfritt PVC 70 ˚C 160 ˚C Nej PEX 90 ˚C 250 ˚C Ja Halogenfri 70 ˚C 160 ˚C Ja Gummi 60–90 ˚C 200–250 ˚C Nej (går att få) Typiska egenskaper för isolationsmaterialen:
Defem ® trådstegar Vår kollektion AB WIBE Box 401 792 27 Mora Tel 0250 -280 00 e-mail info@wibe.se www .wibe.se Hos oss går våra nyheter som vanligt i rostfritt. Och förutom sju nya tillbehör handlar det om fem nya trådstegar. Vilken blir din nya favorit? På wibe.se kan du syna hela kollektionen i sömmarna. Läs mer om årets nyheter på wibe.se! Säker inkapsling för industriautomation och IT/data & telekom www.rittal.se Rittal Scandinavian ab 28
E kodesignkommittén röstade igenom EU-förordningar som anger krav på gatu- och kontorsbelysning och digitalboxar. Förslagen innebär att bara de mest energisnåla lysrören och lamporna får användas samt att enkla digital-boxar inte får dra mer än fem watt. De aktuella ekodesignkraven på väg- och kontorsbelysning innehål-ler krav på lampor, driftdon och armaturer. Kraven gäller energief-fektivitet, kvicksilverhalter samt ljusegenskaper. Förordningsförslaget innebär bland annat att vissa lysrör (halofosfat), kvicksilverlampor i vägbelysning samt metallhalogen-lampor med hög effekt förbjuds på sikt. Ekodesignförordningen för gatu- och kontorsbelysning förväntas spara cirka 38 TWh el årligen år 2020 inom EU, och minska kvicksil-verinnehållet i lampinstallationerna med 14 ton. Förordningsförslagen ska nu gran-skas av parlamentet och kan antas i början på nästa år. De krav som är formulerade i förordningarna börjar gälla ett respektive tre år efter anta-gandet. – Det är viktigt att företag upp-märksammar kraven snarast, så att de hinner ställa om produktionen. Även importörer påverkas, eftersom bara de produkter som uppfyller kraven kommer att få säljas inom EU. De företag som redan nu, eller med små justeringar, kan uppfylla ekodesignkraven har en konkurrens-fördel på den europeiska markna-den, säger Peter Bennich på Energi-myndigheten. Om ekodesigndirektivet:Direktivet (2005/32/EC) om ekode-sign antogs av EU i juli 2005. Direk-tivet har införts i svensk lagstiftning genom lagen om ekodesign av energi-användande produkter som började gälla i Sverige den 1 maj 2008. Lagen innebär att tillverkarna måste ta hän-syn till energianvändning och andra miljöfaktorer redan när produkten designas och tillverkas. Direktivet är ett så kallat ram-direktiv som inte innehåller några bindande krav för specifika produk-ter. Därför pågår nu arbetet med att införa produktkrav i form av EU-förordningar, som blir direkt gällande i varje medlemsland. En produktgrupp måste ha en mark-nad på minst 200 000 enheter per år inom EU för att omfattas. Detta gäller hela produktgruppen och inte enskilda produkter eller modeller. Kommissionen går igenom varje produktgrupp och sänder förslag till energikrav på remiss till alla med-lemsländer. Energimyndigheten an-svarar för ekodesignarbetet i Sverige och sammanställer synpunkter från företag, myndigheter och organisa-tioner. Förutom krav på belysning för vägar och kontor samt digitalboxar, har ekodesignkommittén tidigare i år röstat igenom en förordning som reglerar förbrukningen i standby/off mode och innebär att hushållspro-dukter inte får dra mer än 1 W i standbyläge ett år efter antagandet och 0,5 W efter fyra år. De före-slagna ekodesignkraven uppskattas minska energianvändningen inom EU med 35 TWh per år 2020. Nu förbjuds energislukande belysning – Kraven innebär bland annat att Vägverket respektive kommunerna snart måste komma igång med att börja byta ut kvicksilverlampor mot andra typer av ur-laddningslampor, säger Kalle Hashmi på Energimyndigheten. I ekodesignförord-ningen finns också information om prestanda hos bästa möjliga teknik som finns idag. Riktlinjerna kan användas som utgångspunkt för miljöanpassad offentlig upphandling, vilket är ett viktigt verktyg för att driva på efterfrågan av bra be-lysning, fortsätter Kalle.
30 D en nya tekniken öppnar nya möjligheter för lys-rörsapplikationer i kalla miljöer som parkeringshus och tunnlar. Eftersom amalgamtekniken också ger ett högt ljusflöde i höga temperaturer, uppemot 70-80°C, kan de framgångsrikt användas även i varma miljöer och täta armaturer. Amalgamlysrören är kompatibla med vanliga T5-lysrör vilket möj-liggör enkla direktbyten. I instal-lationer med ljusreglering finns dock vissa begränsningar och minsta nivån är idag kring 20 procent. Ishall i nytt ljusNär Växjö Ishall skulle byta hal-lens 388 lysrör, hade man snappat upp nyheten om lysrör med den nya amalgamtekniken och de passade i hallens T5-armaturer med befint-liga don. Amalgamtekniken ger ett betydligt högre ljusutbyte och bättre ljusflöde vid de 5°C som normalt omger armaturerna och bytet till temperaturtåliga lysrör ökade belys-ningsstyrkan från cirka 300 lux till 550 lux på isen. Både värme och kylaDet är inte bara i kyliga miljöer som amalgamtekniken gör stor skillnad. Även vid riktigt varma applikatio-ner, som till exempel ”slimmat” designade armaturer, ger lysrör med amalgamteknik ett överlägset resul-tat. Det kan dock istället finnas vissa begränsningar för vad elektroniken klarar av. Se upp när du jämförNär ett lysrörs ljusflöde anges i ka-taloger används värdet vid omgiv-ningstemperaturen 25°C för röret. Eftersom ett vanligt T5-lysrör ger mest ljus vid omgivningstemperatu-ren 35°C, ser det ut som att amal-gamlysrören ger ett högre ljusflöde än motsvarande vanliga T5-lysrör eftersom dessa ger cirka 10 pro-cent mindre ljus vid 25°C. Denna skillnad ska regleras i den doku-mentation som armaturtillverkarna tillhandahåller. Det är därför noga att man använder rätt armaturdata. Olika typer och fabrikat av amalgamlysrör och T5-don kan ha olika upptändningstid. Med amal-gamtekniken kan det ta två till tre minuter innan lysrören når fullt ljus. De kan också ha olika förutsätt-ningar för ljusreglering. I många fall går det att direkt byta till nya lysrör med amalgamteknik i befintliga installationer, men det är viktigt att rådgöra med sin armaturleverantör om förutsättningarna i den aktuella anläggningen. Lysrör är normalt inte särskilt väl lämpade för vare sig mycket kalla eller mycket varma omgivningar. Ljusflödet från vanliga lysrör mins-kar när temperaturen i armaturen ligger under 25 °C eller över 50 °C. Med nyutvecklad amalgamteknik kan man idag dock erbjuda lysrör med ett högt, nästan konstant ljusflöde i ett brett temperaturområde. Amalgam gör lysrör temperatur- tåliga Foto: Jonas Ljungdahl
Amalgam gör lysrör temperatur- tåliga Standarder får världen att fungera. SIS Förlag AB: Telefon: 08-555 523 10, Fax: 08-555 523 11, E-post: sis.sales@sis.se, Webbplats: www.sis.se/e-butiken Elinstallationer i byggnader - Utförande av elinstallationer för lågspänningSom elinstallatör bör du arbeta efter SS 4364000. SS 4364000 ersätter avdelning A Lågspänning i boken Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5. även kallad “Blå boken”.Pris: 575 kr Maskinsäkerhet - Maskiners elutrustning - Del 1: Allmänna fordringar Efterfrågad standard som behandlar användning av elektrisk, elektronisk och programmerbar elektronisk utrustning och system som tillhör maskiner. Den utrustning som standarden omfattar börjar när elförsörjningen ansluts till maskinens elutrustning.Pris: 765 kr Vi har de kompletta lösningarna för dig! Standardpaketet innehåller grundläg-gande standarder inom maskinsäkerhetPaketet är till för dig som arbetar med konstruk-tion eller ombyggnation av maskiner. Det ger för CE-märkningen ett bra komplement till maskin-direktivet.Pris: 2 995 kr (ord pris: 3 800 kr) Du sparar: 805 kr Att köpa nya och begagnade maskinerBoken underlättar för dig vid upphandling av maskiner och utrustning, så att så mycket som möjligt som måste ingå, finns med från början. Vid dessa tillfällen blir det inte sällan tidsbrist av olika anledningar vilket i sin tur lätt kan medföra att inte allt kommer med.Pris: 395 kr Elsäkerhetsverkets föreskrifter 2008:1, 2008:2, 2008:3, 2008:4, 2006:1, 2007:2 samt Elinstallatörsförordningen (1990:806) Paketpris: 995 kr (ord pris: 1 495 kr) Du sparar: 480 kr 5-pack!
1 – Oj! Här skulle det alltså ha suttit en dimmer? Läs mer på:www.schneider-electric.se/connect Trendbrytare. Ja, det kan man sannerligen kalla vårt radiostyrda sys-tem Connect. Förutom att det passar med Eljos designserier Trend och Trend Solid, samt Merten system M och system Design, så fungerar dessutom hela systemet! Både i teorin och i verkligheten. Till skillnad från andra fjärrstyrda installationer vidarebefordras nämli-gen Connects trådlösa överföring, från sändare till mottagare, via andra enheter i systemet. Det innebär att du med gott samvete numera kan använda den eleganta, sladdlösa och bekväma radiostyrda tekniken för alla möjliga och omöjliga placeringar. Och varför inte utnyttja Connects LPP-potential? Har kaklet satts innan du hunnit dra rör och sätta dosa, så löser du installationen på plats med Connect radiosystem. Ur Connectserien: radiotryckknapp i Eljo Trend-design.
