30 i ett framtidsscenario fram till år2050. Energieffektivisering beräknaskunna minska utsläppen med merän 50 procent, säger Björn.Elanvändningen i lokaler ökadekraftigt under 1970- och 1980-ta-len. Från 1990 har ökningen nästanhelt planat ut och framöver räknarbland annat Energimyndigheten attdet finns en betydande besparings-potential för klimat- och belysnings-system.Energimyndigheten och Boverkethar i sitt projekt STIL-2 kommitfram till att totalt 2,0-2,2 TWh,motsvarande 30 procent av elan-vändningen i kontor, skolor ochvårdinrättningar, kan sparas genomeleffektivisering inom belysning ochventilation. Projektet STIL-2 syftartill att förbättra underlaget omenergianvändning och innemiljö ilokaler.− Inte minst energideklarationernakommer att peka ut åtgärdsförslagi varje enskild fastighet. Fastig-hetsägarna kommer att veta exaktvad som kan och borde göras. Denökande mängden datorer och andraapparater gör dock att en stor delav besparingen kan komma att ätasupp, förklarar Björn. Åtgärder inom industrinÄven inom industrin finns betydan-de möjligheter till energieffektivise-ring. Elkostnaderna svarar ofta för5-10 procent av förädlingsvärdet,där elkostnadernas andel inom elin-tensiva industrier såsom massa/pap-per och gruvor når upp till omkring16 procent.Programmet för energieffektivise-ring (PFE), ett ekonomiskt styrmedelsom riktar sig till svenska energi-intensiva industriföretag, innebäratt de för närvarande 117 anslutnaföretagen redan utlovat omkring900 åtgärder för en miljard kronor till och med 2009. Det motsvarar3,5 procent av deras elanvändning.− En studie av 300 mindre industriervisar att de i snitt kunde minska sinelanvändning med 48 procent medgod lönsamhet.De största potentialerna finnsinom ventilation, pumpar, tom-gångskörning, belysning och värme,säger Björn.− Det finns helt klart stora potentia-ler för energieffektivisering som ärviktigast i kampen mot klimatför-ändring. Tekniken och kunskapenfinns så det finns en hel del jobb sombehöver utföras.
