Drivkrafterna i energipolitiken Världen EU Sverige VärldenSettövervärldenistortsåärstigan-deenergipriser,sinandeenergikällorochbegynnandesamsynomklimat-förändringendetyngstafaktorernabakomenergipolitiken.Sermanpåoljasåärdetänsålängeintetillgångensomdriverupppriserna,utandenständigtökandeefterfråganikombinationmedattdagenspro-duktionskapacitetiprinciputnyttjasfulltut.UnderlångaperioderdesistaårenhardetrentavvaritsåattoljeprisetsrörelseharsammanfallitmedKinasvariationeriimport.EUEUharpåtagitsigambitionenattdraloketidetinternationellatågetmotminskadklimatpåverkan.DetbottnarnogintebaraigodviljautanäveniattEUärstarktimportbero-ende.50procentavdenanvändaenerginidagkommerfrånomvärldenochomingetdrastisktgörsärsiffran70procentom20-30år.FörutomattminskasårbarhetendetinnebärsåvillEUävenökakonkurrensenpåelmarknaden,vilketsammantagetgöratthandelnövergränsernamedelinomEUkommerattökaavsevärtinomnågradecennier.Idetsam-manhangetärdetvärtattnoteraattSverigeharblanddelägstaelprisernaiEUidag.SverigeI Sverige har energipolitiken sendecennier framförallt syftat till atttrygga industrins tillgång till el fören rimlig kostnad. Eftersom vi hargott om vattenkraft och kärnkraftså har det fungerat väl utan ytter-ligare allvarliga ingrepp i miljön.Men det sista decenniet har prisernagått uppåt. Det hänger sammanmed att vi fått en nordisk marknaddär priset sätts utifrån det dyrastekraftverket som för tillfället är igångi systemet. Internationella beslutFN träffades senast i augusti i Wienför att flytta fram positionerna inför klimatmötet på Bali i december, därefterföljaren till Kyoto-protokollet(går ut 2012) förhoppningsvis skakunna förhandlas fram. Man enadesom ambitioner i i-länderna på mel-lan 25 och 40 procents minskningav utsläppen av växthusgaser. EU åsin sida har under 2007 beslutat sigför att till 2020 minska utsläppenav växthusgaser med 20 procent,minska energianvändningen medlika mycket och att 20 procent avenergin då ska komma från förny-bara energikällor. KonsekvenserDe politiska besluten leder i slutän-den till att styrmedel – piskor ellermorötter från samhället – införs el-ler skärps. Några exempel i dag är:•Dyrare el genom–Elskatt–Handel med utsläppsrätter(beräknas öka elpriset med13-18 öre/kWh från och medårsskiftet genom ökadekostnader för vissa kraftverk)–Avgift för elcertifikat, som gårtill att få in mer förnybar eli systemet–Ökad internationell handel påsikt•Bidrag för effektivisering i offent-liga byggnader–Kan bland annat gå till kart-läggning av energianvändningoch besparingspotentialer,investering med mera •Energideklaration av byggnader–Besiktning och åtgärdsförslagom hur energianvändningenkan minskas utan att inne-miljön försämras. Avses drivapå effektiviseringen genom attpåverka marknadsvärdet.•PFE, Program för energieffektivi-sering i energiintensiv industri.Alla energiintensiva bolag somvill få uppskov från elskatt om0,5 öre måste delta i program-met. Det pågår i fem år, varav detvå första går ut på att införaenergiledningssystem och göra enkartläggning av all energianvänd-ning. Under de sista tre åren, somde flesta företag är inne i nu, skaidentifierade och utlovade åtgär-der genomföras. Hittills utlovadeinvesteringar omfattar en miljardkronor närmaste tre åren och skaspara cirka 1 TWh el. Det är runt0,8 procent av Sveriges elanvänd-ning. 5 Elmotorer står för cirkahälften av SverigeselanvändningElmotorer finns i princip överalltoch utgör därför ett angelägetområde för effektiviseringsin-satser. Men hur mycket går attspara? Amerikanska energimyn-digheten (DOE) har gett följandefingervisningar: •Bättre systemdesign: 5–60procent–Till exempel grova och rakafläktkanaler •Varvtalsreglering istället förstrypning: 20–80 procent–Frekvensomriktare •Uppgradering av komponentverkningsgrad: 2–10 procent–Väljprodukterutifrånlivs-cykelkostnaden •Rätt motorstorlek:5–30 procent–Överdimensionering onödigtmed bra motor. Björn Norberg
