Elsakerhetsverkets kundtidning Aktuellt nummer 2 2014

AKTUELLT   # 2   |   2 0 1 4 Nya broschyrer om  innehavaransvaret för  campingplatser och  småbåtshamnar  » sid 8 BARN OCH  ”HEMMAFIXARE”  SKADAR SIG PÅ EL   » sid 3 Marknadskontroll av  växelriktare för solceller  » sid 5 Elbränder ökar i  privatbostäder  » sid 7

GD har ordet TEL 0550-851 00  |  [email protected]  |  WWW.ELSAKERHETSVERKET.SE A K T U E L LT   | E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S   N Y H E T S B R E V   #2 | 2014 REDAKTÖR | Sandra Hjelm | [email protected] UTGIVARE | Elisabet Falemo | [email protected] & PRODUKTION | Whiter Shade AB I vår rapport över elolycksfall finns i år helt nya uppgifter om hur många som söker vård efter elolyckor varje år. Redovisningen är ett resultat av ett samarbete mellan Elsäkerhetsverket och Centrum för Personsäkerhet vid Karlstads universitet.   GENOM ATT  komplettera de uppgifter  som  rapporteras  till  Elsäkerhetsverket med  de  uppgifter  som  forskarna  vid Karlstads universitet tagit fram, fram trä­der  en  mycket  tydligare  bild  över  vem som  drabbas  av  elolyckor  och  var  de sker. Kunskap om detta kan få stor be­tydelse för hur vi fortsätter arbetet med att  förebygga  elolyckor  framöver.  Läs mer om rapporten längre fram i Aktuellt. SEK  Svensk  Elstandard  är  en  annan  vik tig samarbetsarena för Elsäkerhets­ver  ket.  I  standardiseringsarbetet  deltar  våra  med arbetare,  med  sin  kunskap  om  el­sä kerhet  och  EMC,  tillsammans  med företrädare  från  industri,  bransch orga­nisationer med flera för att sätta ramarna för  olika  pro   dukter  och  verksamheter. Mycket  av  ar betet  sker  också  i  inter­nationella kom mittéer.  Vi lär av varandra och resultatet blir en win­win  situation  av  det  engagemang som  läggs  ner.  Det  är  positivt  att  stan­dar diseringen  diskuteras  och  upp märk­sammas genom den strategi för svensk standardisering som nu arbetats fram. EU-SAMARBETE   framställs  ibland  som  krångligt, och det är mer sällan de po­sitiva  exemplen  lyfts  fram.  När  Mikael Damberg  (s)  i  riksdagsdebatten  om  EU tog elsäkerhetskrav på nya TV­apparater som exempel på EU­krav som partierna är överens om, ser jag det som ett gott tecken  på  att  det  finns  starkt  stöd  för gemensamma krav på elsäkerhet. Genom att vi har samma regler i alla  EU­länder  kan  vi  underlätta  för  före­tagen  att  uppfylla  krav  men  även  sam­arbeta  inom  EU  för  att  få  bort  under­måliga  produkter  i  hela  Europa.  Även Näringsdepartementet arbetar aktivt för att  tillsammans  med  sina  myndigheter nå resultat i EU­frågor.  VARJE MYNDIGHET   har  sina  uppgifter  och sin instruktion, men vad många inte vet är att det idag finns gott om exempel på samarbete mellan myndigheter för att  motverka  stuprörstänkande  och  för  att hitta bra arbetssätt kring gemensamma frågor.  Elsäkerhetsverket  samarbetar  ex em   ­ pelvis med Arbetsmiljöverket i kon kre ta tillsynsärenden och med En er gi   myndig ­heten  kring  Ecodesign.  Vi  sam  arbetar också  med  Swedac  som  är  spin deln  i nätet  för  flera  myn dig heters  mark nads­kontroll och med Kon su ment ver ket och Kemi kalie inspek tionen om lek sakstillsyn. Myndighetssamarbete  är  mycket  vik­ tigt  för  att  underlätta  för  medborgare och företag, men också ett sätt att effek­tivisera  information,  regelgivning  och tillsyn. Självklart  är  också  samarbete  med  branschorganisationer,  fackliga  orga ni­sa  tioner  och  andra  intresse orga ni sa tio­ner viktigt. Broschyren  ”Vägledning  vid  elskada”  som tagits fram av EIO, Elektrikerna och Elsäkerhetsverket  förtjänar  att  spridas till alla som arbetar med el. Vi har olika roller  men  samma  intresse  av  att  före­bygga olycksfall och skador.Skön sommar! ELISABET FALEMO  |   GENERALDIREKTÖR Samarbete viktigt för elsäkerheten

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  3 Inga dödsolyckor inträffade under 2013 på grund av el, men  elolyckorna är många och mörkertalet stort, något som  Elsäkerhetsverket belyser i sin senaste rapport över elolyckor.  Två grupper som sticker ut bland de som skadas är små barn  och ”hemmafixare”.  Barn och ”hemmafixare”  skadar sig på el forts sid 4 Läs mer...  om elolyckor i vår elolycksfallsrapport 2013 som finns att ladda ned på www.elsakerhetsverket.se

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  4   – VARJE ÅR SKADAS  omkring  350  barn  i  elolyckor.  Oftast  är  det  barn under fem år som skadar sig. De petar in föremål  i  vägguttag,  exempelvis  i  sam­band  med  renovering  då  uttaget  suttit löst  eller  inte  satts  tillbaka  på  plats. Armaturer är också något barnen skadar sig på, om det saknas en lampa kan de komma  åt  strömförande  delar,  säger Lars Jansson vid Elsäkerhetsverket.  Män  i  20  till  50  årsåldern  som  utför  ”gör­det­själv­arbete”  i  hemmet  är  yt­ter    ligare en grupp i riskzonen visar rap ­por ten. En stor del skadar sig på ar ma­tu rer, vägguttag och lösa elkablar i sam­band med renoveringar hemma.  Varje  år  söker  cirka  1  500  personer   forts från sid 3 akut  vård  efter  att  ha  råkat  ut  för  en el olycka.  326  av  dessa  anmäldes  år 2013 till Elsäkerhetsverket varav 149 är relaterade  till  yrkesverksamma  inom  el­branschen. Bland dessa uppstår fyra av fem  elolyckor  i  samband  med  ett  fel­beteende vid arbete.  De  elolyckor  som  inträffat  på  ar bets­ platser rapporteras till Arbets miljöverket och  sedan  vidare  till  El säkerhetsverket. Men när det gäller elolyckor som drab­bar privatpersoner är det svårare att få in underlag då det inte finns något krav på att anmäla händelsen.  I syfte att få en bättre kartläggning över  elolyckor  har  myndigheten  samarbetat med Karlstads universitet som fått i upp­drag  att  sammanställa  statistik  över  el­olyckor  de  senaste  decennierna  utifrån sjukvårdens register.    TEKNIKEN GÅR FRAMÅT   och  nu  är  det  även  dags  för  vårt  nyhetsbrev  att  ta  ett steg in i den utvecklingen. Från och med nästa nummer i september kommer Aktuellt inte att skickas ut som pdf­fil utan kommer att kunna läsas direkt i din e­post. Fördelarna är många, bland annat kommer du lättare att kunna läsa vårt nyhetsbrev  i din smarta telefon eller på en läsplatta. Du får bättre översikt över innehållet och kan lätt klicka dig vidare till de artiklar du vill läsa.  – Vi ser fram emot att förnya vårt nyhetsbrev. Aktuellt har funnits med oss sedan  20  år  tillbaka  i  tiden  och  visst  har  det  gjorts  förändringar  under  resans  gång.  Då våra prenumeranter ökar stadigt vill vi möta de behov som våra läsare har. Allt fler väljer till exempel att läsa sin e­post i mobilen, säger Cia Edlund informationschef vid Elsäkerhetsverket. Du som redan är prenumerant redan behöver inte göra något förutom att vänta  på nästa utskick. Nyhetsbrevet kommer kännas igen i färg, form och innehåll. Tipsa gärna en kollega eller vän som kan tänkas vara intresserad av att läsa Aktuellt.  text  SANDRA HJELM  foto  ISTOCKPHOTO –  Vi  vet  att  mörkertalet  för  el olyc­ kor är stort och för att få en bättre bild över  situationen  har  vi  i  år  kom plet te­rat  vår  elolycksfallsrapport  med  sam­manställningen  från  Karlstads  uni ver si­tet.  Även  bland  elolyckor  som  inträffat under  arbetstid  finns  ett  mörkertal  i rap porteringen och det är något som vi stän digt arbetar med att förbättra, säger Lars Jansson.  text  SANDRA HJELM   foto  ISTOCKPHOTO &  ELSÄKERHETSVERKET Nyhetsbrevet Aktuellt ändrar form Du behöver inte ha ett konto för att följa oss.  På Facebook hittar du också nyheter och pressmeddelanden från Elsäkerhetsverket.  Följ oss även på Facebook Så många vänner på Facebook hade vi vid senaste mätningen den 2 juni. Cirka 150 fler sedan års skiftet. 655 Lars Jansson, elinspektör vid Elsäkerhets verket. TIPSA EN VÄN!Prenumerera på  Aktuellt genom att  klicka här »

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  5 För att du ska kunna ansluta en solcellspanel till elnätet behöver du en växelriktare. I år lägger EU fokus på bland annat just dessa och Elsäkerhetsverket deltar i projektet. Det som ska testas är om de avger störningar eller inte, det vill säga uppfyller de kraven i EMC­direktivet? Marknadskontroll av  växelriktare för  SOLCELLER   VARJE ÅR KONTROLLERAS  många produkter med avseende  på störningar. Om de stör andra produkter kan de riskera att få försäljningsförbud. Det gäller alla produkter som drivs med el.  För att få mer effekt på kontrollen samarbetar alla myn digheter  i EU och tittar på samma produktgrupp. I år är det växelriktare för solcellspaneler  som  kontrolleras  med  avseende  på  EMC­direk­tivet.  Projektet startade vid årsskiftet och tidsplanen är att det ska vara  klart till hösten. Under våren har växelriktare för solcellspaneler köpts in och testerna kommer att vara klara den 30 juni i år.  text  MARTIN GUSTAFSSON  foto  ISTOCKPHOTO

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  6   SMÅ OCH MEDELSTORA  företag som  köper  in,  säljer  eller  tillverkar  el pro­dukter  och  energirelaterade  pro duk ter kommer  vid  två  tillfällen  under  hös ten att  träffa  representanter  för  både  El­säker hetsverket  och  Energi myn dig he­ten.  –  Vi  har  känt  att  det  finns  ett  behov  framför allt för små och medelstora före­tag att få grundläggande kunskaper om deras  skyldigheter  gällande  elsäkerhet, ekodesign och energimärkning. Vad är en EG­deklaration, vad finns det för skyl  dig­heter utifrån CE­märkning och hur går en marknadskontroll till? Det är sådant som vi  tänker  ta  upp  på  det  här  seminariet, berättar  Emma  Hagman  Rang,  En ergi­myndigheten.  Nu gör Elsäkerhetsverket och Energi­ myndigheten  slag  i  saken  och  kallar  till träff  både  i  Eskilstuna  och  Borås  under hösten.  Förra året i april hade Swedac och Mark­nadskontrollrådet  ett  event  på  Na len  i Stockholm  kallat  ”Din  pro dukt,  ditt  an­svar” där företagare, bland annat i form av  importörer,  till verkare  och  för säl jare, fick  chans  att  träffa  bransch orga ni sa­tioner  och  17  myn dig heter  under  sam­ma tak. Det var en storsatsning som föll väl ut hos före tagarna.  – Det här är i ett annat format. Det blir  vi och Energimyndigheten som planerar ihop en agenda, en produktturné kallar  vi  det  internt.  Första  tillfället  kommer att vara i Eskilstuna den 17 september, berättar  Joca  Kos tic,  inspektör  på  El­säker hetsverket. –  Eftersom  Elsäkerhetsverkets  och  Energi myndighetens  marknads kontroll­ansvar  ofta  tangerar  varandra  så  ser  vi fördelarna  i  att  genomföra  denna  pro­dukt turné  tillsammans.  Vi  kommer  att av sluta mötet i Eskilstuna med lunch och då är det tillfälle att mingla med oss och ställa  frågorna  som  inte  redan  kommit upp, säger Emma Hagman Rang. Tillfälle  nummer  två  kommer  att  äga  rum i Borås den 1 oktober. Där kommer fokus  vara  något  mera  på  belysning. Tanken är att en inbjudan till båda dessa tillfällen  kommer  att  gå  ut  i  början  av sommaren.  text  PER HELLSTRÖM foto  OSKAR LÜRÉN/ ENERGIMYNDIGHETEN Nu satsar Elsäkerhetsverket och Energimyndigheten på seminarium för små och medelstora företag med information om CE-märkning, regler och vad man ska tänka på när man ska placera en produkt på den svenska marknaden.  Elsäkerhet för små och medelstora företag

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  7 Varje år sker cirka 5 000 bränder i bostäder och 1 000 är relaterade till elfel visar de senaste årens kartläggningar som Elektriska Nämnden gjort. Om regelbundna elbesiktningar i bostäder kunde göras skulle människoliv och pengar sparas. forts sid 8 Elbränder ökar  i privatbostäder   VID BRANDSKYDDSFÖRENINGENS   Elektriska  Nämnd  arbetar  Jan  Berggren.  Han  är  verksamhetschef  och  har  de senaste åren följt utvecklingen och sambanden mellan el och bränder.  Totalt  gör  den  kommunala  Räddningstjänsten  cirka  8  000  utryckningar  till  bränder  i  bostäder,  industrier  och  allmänna byggnader varje år. Av dem utreds bara cirka 1 000 bränder. Det är den stora anledningen till varför över 50 procent av alla bränder har okända brandorsaker. Skrämmande utveckling i privatbostäderJan  Berggren  följer  upp  150­160  elbränder  varje  år  i  så väl privatbostäder som inom industrier och allmänna byggnader. Prislappen  på  dessa  bränder  är  cirka  1  miljard  kronor  för samhället. Han konstaterar att elbränder inom industrisektorn minskar men när det gäller privatbostäder ser han en dyster utveckling.  För  att  få  en  bättre  bild  av  brandskadestatistiken  behövs  bättre  regelbundna  besiktningar  och  informationsprocesser mellan inblandade parter menar han.  –  Om  Sverige  skulle  ha  återkommande  besiktningar  av  el  i bostäder vid ägarbyten på samma sätt som vi har regelbundna kontroller av rökkanaler och ventilation, då skulle statistiken se helt annorlunda ut, säger Jan Berggren. I Danmark till exempel är det lag på att elbesiktiga bostäder i samband med ägarbyte. 

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  8  forts från sid 7 Minskning inom företagssektornFöretag  och  industrier  är  i  allmänhet  duktiga  på  att  göra brandskyddskontroller och revisionsbesiktningar. Där blir det för kostsamt att få avbrott i produktion och tillverkning, efter­som  industrin  idag  inte  har  lagervolymer  som  tidigare  utan stora delar av färdig produkt går direkt till leverans.  Vanligaste orsakenElbränder orsakar ofta svåra rökskador i byggnadsmaterial och lösöre  på  grund  av  att  plastkapslingarna  som  elapparater  är monterade i är lättantändliga. Och även om bostaden inte är helt brandskadad så blir det svårt att sanera och kostsamt att åtgärda.  Med hjälp av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och be­ red skaps statistik och genom att följa mediernas bevakning av bränder, där de kommunala Räddningstjänsterna varit in blan­dade, fångar Jan Berggren upp cirka 10 procent av el bränder  i byggnader och bostäder, vilket ger ett underlag för att få en bild av tillståndet i Sverige.  Elsäkerhetsverkets  föreskrifter  ELSÄK­FS  2008:3  beskriver  även  privatpersoners  ansvar  för  sin  elanläggning.  Men  i allmänhet är vi dåliga på att förstå vad det innebär. Under 2013 var 33 procent av alla elbränder relaterade till bostäder och det vanligaste är att det börjar brinna i bostadens elcentral.  –  Överhettning  orsakad  av  glappkontakt  i  elapparaters  anslutningar  är  i  allmänhet  den  främsta  orsaken,  säger  Jan Berggren.  Ett långsiktigt arbeteAnders  Bergqvist  är  Generalsekreterare  för  Brand skydds­föreningen  i  Sverige.  Han  berättar  om  ett  nytt  initiativ  som är på gång som ska hjälpa samhället att bättre förstå varför el bränder uppstår och vad man skulle kunna göra för att för­hindra det. – Planering pågår med att skapa ett nätverk som tydligare  jobbar  med  samordning  av  skadeuppgifter.  Tanken  är  att ”gifta ihop” uppgifter från olika inblandade aktörer så som till exempel  försäkringsbolag,  räddningstjänst,  MSB  och  andra som är involverade parter. På sikt hoppas jag att det kan leda till att vi får en bra process och struktur kring helhetsbilden av  orsaker  till  elbränder,  skadekonsekvenser  och  kostnader. Dessa uppgifter ska sedan kunna användas som underlag för bättre förståelse och för det förebyggande skadearbetet. text  CIA EDLUND foto  ELEKTRISKA NÄMNDEN På Brandskyddsföreningens webbplats finns mer att läsa om elbränder: www.brandskyddsforeningen.se Som innehavare av en starkströmsanläggning finns det många regler att förhålla sig till. Nu har Elsäkerhetsverket tagit fram två nya broschyrer som fungerar som en översikt kring ansvarsfrågan på campingplatser och i småbåtshamnar.   BROSCHYRERNA ÄR TÄNKTA ATT FUNGERA  som checklista för dig som  innehavare, en översikt kring de lagar och regler som gäller samt en del bra tips att tänka på. Broschyrerna  kommer  att  delas  ut  i  samband  med  tillsynsbesök  vid  små båtshamnar  eller  campingplaster.  De  kommer  också  att  finnas  i  vår publikationsshop på www.elsakerhetsverket.se. Två nya broschyrer om innehavaransvar Camping- platsen. Elsäkerhet på... Ditt ansvar som innehavar e Småbåts- hamnar. Elsäkerhet i ... Brandskadade automater.

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  9   REGERINGEN HAR BESLUTAT  om ändringen i elin stalla törs­ förordningen vilket har påverkat såväl betal ningsrutinerna som handläggningsprocessen på Elsäker hetsverket.  Ansökningsavgifter ska finansiera myndighetens handlägg­ning av ansökningsärenden. Tidigare  har  Elsäkerhetsverket  tagit  ut  en  avgift  i  efterskott men enbart av de som fått sin behörighetsansökan beviljad. De som inte fått sin ansökan beviljad, har inte betalat någon avgift alls för handläggningen av ansökan.  1 maj 2014 upphörde behörighetsavgiften och ersattes med  en  ansökningsavgift.  Den  nya  rutinen  med  ansökningsavgift gör att kostnaden minskar från 2 000 kronor till 1 350 kronor eftersom den fördelas lika på alla som ansöker.  – Avgiften är till för att finansiera själva handläggningen och  en  person  som  söker  behörighet  innebär  samma  hand lägg­ nings tid för oss oavsett om ansökan beviljas eller avslås, säger Charlotte Mogren, handläggare vid Elsäkerhetsverket. Det är den tiden som man betalar för.  Information om förändringarna finns på Elsäkerhetsverkets  webbplats.  Där  beskrivs  också  ansökningsprocessen  för  de som söker behörighet för första gången. På webbplatsen finns ock så frågor­ och svardokument där man själv kan läsa sig till det viktigaste gällande förändringen. –  Det  går  också  bra  att  ringa  eller  mejla  oss  om  man  har  frågor, säger Charlotte Mogren.  VID FRÅGOR, KONTAKTA:[email protected], 0550-851 71 text  CIA EDLUND foto  SHUTTERSTOCK Förändrad avgift vid  ansökan som elinstallatör Den 1 maj förändrade Elsäkerhetsverket sina betalningsrutiner i samband med att en ansökningsavgift tas ut när personer söker behörighet.  Detta leder till att alla som söker behörighet nu betalar samma avgift.

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  10 Lars-Anders  Johansson   elinstallatör/elektriker på Bravida i Falken berg. –  Just  nu  är  det  mycket montering av nya armaturer i trapphus, samt ny ytter be­lys  ning.  Människor  kanske vill se om sin be lysning i god tid  inför  mörkare  tider  som kom mer, vilket är bra. –  Vi  befinner  oss  mycket utomhus  och  använder  el på  sommaren.  Be  en  elek­tri  ker  kolla  över  sladdar som  an vänds  utomhus.  Det är viktigt att de inte är ska­dade.  Kom  också  ihåg  att  testa  jord fels brytaren  re gel bun­det. Om du inte har en så låt in stallera en! Rätt installerad och  rätt  använd  kan  den rädda liv. frågor  inför  sommaren Martin Petersson   serviceelektriker. Jobbar på Eldialog i Karlstad sedan 2010. –  Efterfrågan  ökar  när  det gäller  att  ljussätta  sin  träd­gård vilket är naturligt med tanke  på  att  vi  flyttar  ut  till altanen när våren övergår till sommar. Människor spenderar sto­ ra delar av semestern på att få fint i sina trädgårdar. Det är en del av yrket som våra elektriker tycker är extra kul att  jobba  med.  Det  skiljer sig  från  vin terns  elarbeten in omhus och som elektriker får man res pons direkt.  –  Jag  skulle  vilja  påminna våra  kunder  om  att  in­stallera  motorvärmare  och luft värme pumpar innan kyla och vinter kommer. Det blir billigare  att  göra  det  när det  är  sommar  och  sol  och inte är så stort tryck på den typen av upp drag.  För den som ska byta kök i  sommar är ett bra tips att in­volvera elektriker innan man river och planerar köket. Då undviker  man  kostsamma pro blem  som  blir  svåra  att lösa i efterhand.  Undvik ”permanenta” för   ­ längnings kab  lar i träd går  d en,be om hjälp att få per ma   nen­ta kraftuttag upp sat ta. Inge Sandström  elinstallatör/elektriker i Sundsvall. Driver tillsammans med en kompanjon elfirman EL­Fix. – Det som märks nu när det börjar  bli  sommar  är  jobb  i uterum,  fritidshus  och  även ytterbelysning. Vi  håller  på  med  ser vice­ jobb,  min dre  entre prenader och  uppdrag  där  kun der na får göra rot­avdrag.  – Det jag tycker är viktigt är att  se  över  skarvkablar  som ska  användas  utom hus  så att  de  inte  är  skadade.  Att det finns jordfelsbrytare i an­läggningen  vid  användning av  el  utomhus  är  ock så  vik­tigt. Om det inte finns det så är en portabel jordfelsbrytare av  stick propps modell  ett  al­ternativ.  Var  noga  med  att  skydda  elutrustning som används ut­om hus  från  fukt  och  vatten. Vid minsta tveksamhet om el kon takta en elinstallatör. Vilka elarbeten håller du som elek-triker på med mest nu inför sommaren?  Har du några bra tips som kon su menter ska tänka på gällande el och sommar? 2

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  11   UNDER HÖSTEN TOG ELSÄKERHETSVERKET  del  av  den  undersökning  som  EIO,  Elektriska  installatörsorganisationen, gjort  bland  60  företag  i  landet  som  säljer  elmateriel. Undersökningen pekade på att det finns brister i den informa­tion som ges vilket leder till felaktiga råd till konsumenterna.  I april träffade Elsäkerhetsverket representanter från några  stora butikskedjor för att diskutera frågan. K­Rauta, Bauhaus, Jula,  Hornbach,  Clas  Ohlsson,  Interpares,  Woody,  Elon  och Elkedjan  mötte  upp  för  att  diskutera  vad  som  behöver  för­bättras. –  Tillsammans  med  försäljningsorganisationerna  vill  vi  för­ bättra  informationen  och  skapa  en  större  medvetenhet hos  konsumenterna  kring  elsäkerhet,  sa  Elisabet  Falemo, generaldirektör vid Elsäkerhetsverket. Problemen i under sök­ningen visar på en kunskapsbrist som kräver åtgärder för att information ska nå ut till konsumenterna. Vanligt med frågor”Får  man  byta  belysningsarmatur  själv  utomhus  och  hur  ska man tolka reglerna för el i våtutrymmen?” Frågor kommer till butiker inte enbart från konsumenter utan också från den egna personalen som ibland har rollen som både butikssäljare och installatörer av el.  – Regelverket kring el och ansvar är inte alltid självklart, säger  Mikael Rönnbro, affärsutvecklingschef på Elon AB. Vi har viss skyltning på butikshyllorna om vad som är behörighetskrävan­de men visst kan vi bli tydligare. Vår personal behöver stöd i att skaffa sig rätt kompetens. I  genomsnitt  skadas  årligen  drygt  300  personer  vid  gör­ det­självarbete,  vilket  är  en  femtedel  av  alla  som  skadas  vid elolyckor. Den som bor eller vistas på en plats där en felaktig installation gjorts riskerar att drabbas av en elolycka. –  Det  finns  en  grundregel  som  är  bra  att  hålla  sig  till  och  det  är  att  utgå  ifrån  att  allt  elinstallationsarbete  är  be hö­righetsgrundande, betonade Anders Petersson som höll i delar av  dagen.  Undantagen  finns  reglerade  i  Elsäkerhetsverkets föreskrifter. När det råder oklarheter om vad som gäller upp­ manar vi att man kontaktar en elinstallatör. Om det fortfarande är otydligt så ska man kontakta Elsäkerhetsverket. Hur hjälper vi konsumenten att göra rätt?På  vilket  sätt  kan  butikskedjorna  och  Elsäkerhetsverket  till­sammans bidra till att kunskapen ökar ute i butikerna och hos konsumenterna?  Ett  förslag  var  att  tillhandahålla  vanliga  frågor  och  svar  inom  olika  produktgrupper  som  kan  finnas  lättillgängliga för  butikssäljarna.  Ett  annat  förslag  var  att  använda  El säker­hetsverkets skrift ”Elsäkerhetspocketen” på olika sätt.  Flera  tyckte  att  den  innehåller  bra  information  för  den  som  behöver  veta  vad  man  får  göra  själv  eller  när  man  bör anlita  en  elinstallatör.  Det  framkom  också  önskemål  om  att få  stöd  och  tips  inom  elområdet  i  samband  med  utbildning av butikspersonal. Det kan handla om exempelvis bidrag till nätbaserad  utbildning  och/eller  informationsmöten.  Några tyckte också att skyltmaterial i butikerna tydligare kunde visa ett ramverk av regler. text  CIA EDLUND foto  ELSÄKERHETSVERKET Konsumentinformation  diskuterades med butiks- kedjor TV­program och tidningsreportage inspirerar oss konsumenter till ombyggnader och renoveringar där bland annat elarbeten ska utföras. Men el kan leda till stora risker om den hanteras felaktigt.  Karin Högsvik från Jula diskuterade med Fredrik Haglund från Clas Ohlson.

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  12   DET GÅR FRAMÅT   för  vindkrafts ut­ byggnaden i Sve rige enligt den senaste rapporten som gjordes 2012 av Energi­myndigheten. I slutet av 2012 fanns to­talt 2 385 vindkraftverk och den in stal le­rade effekten var 3 607 MW.  Produktionen av el från vindkraft öka­ de 18 procent jäm fört med 2011. Vind­kraft finns i alla 21 län i landet men det är Västra Götalands län som pro du cerar mest el från vindkraft.  Gemensam webbportalPå  webbplatsen  vindlov.se  har  Energi­myndigheten  samlat  information  om vind kraft. Elsäkerhetsverket är en av de aktörer som varit med från början när ar­betet med webbportalen startade 2009.  Idag  ingår  myndigheten  i  en  redak­ törs grupp som drivs av Energi myn dig he  ­ten.  Drygt  20  andra  myn digheter  med­    verkar  i  arbetet  och  grundidén  är  att varje  myndighet  upp daterar  vindlov.se med  regelbunden  information  utifrån sitt  specialområde.  Elsäkerhetsverket han  terar  frågor  gällande  fort lö pande och särskild kontroll och elek tro mag ne­tisk kompatibilitet (EMC) inom vind kraft­området. Flera målgrupperTvå  gånger  om  året  samlas  redak törs­gruppen för att diskutera gemensamma frågor kring information. Linn Marjamäki är  central  redaktör  för  Vindlov.  Hon hanterar redaktionella frågor, samordnar  Medvind för  webbplatsen Vindlov.se och ansvarar för kommunikationsinsatser som planeras för webbplatsen. För ett år sedan gjordes designen av webbplatsen om. Men vem har då nytta av att webb­platsen finns? – Vi har en ganska bred målgrupp in  om  vindkraft,  säger  Linn  Marjamäki.  Kom­muner, myndigheter och projektörer har till exempel stor användning av tjänsten Vindbrukskollen.  Det  är  ett  geo grafiskt verktyg  med  en  kartfunktion  där  man kan  hålla  koll  på  ärenden  och  följa  ut­byggnaden  av  vindkraftverk  över  hela landet. E-tjänst för ansökanVindbrukskollen  omfattar  även  en  e­ tjänst  där  det  är  enkelt  för  projektörer att skicka in rätt ansökningshandling till rätt instans. På så vis handläggs ärenden snabbare. Vindbrukskollen ger också in­formation  om  vindkraft  gällande  var  i landet  man  etablerar  och  om  de  lagar och regler som gäller. Behöver du få koll på var vindkraften planeras i landet? Då ska du göra som många andra besöka webbplatsen vindlov.se. Där finns allt du behöver veta om tillstånd och regler för vindkraft.  Antalet som hittar in växerDe  flesta  besöker  webbplatsen  mellan 10.00  och  13.00  på  vardagar  och  mer­parten  besök  kommer  via  Google eller  andra  webbplatser.  De  vanligaste sökorden är vindlov och vindbrukskollen. I snitt befinner sig en besökare cirka sex minuter  på  webbplatsen  och  de  mest besökta  sidorna  är  Nyheter  om  vind­kraft,  Vindbrukskollen  och  Lagar  och regler om vindkraft. –  Våra  mätningar  visar  att  besöken  ökar,  säger  Linn  Marjamäki.  Första  året hade  vi  flest  besök  i  veckodagarna men  nu  ser  vi  att  besöken  ökar  även på  helgdagar.  Under  mars  månad  i  år be söktes  vindlov.se  av  3  990  unika  be­sö kare  varav  3  100  var  inne  för  första gången. Nytt under åretUnder året kommer en kommuni ka tions­plan som tagits fram att underlätta kom­munikationsarbetet. Det ska också göras en uppföljning via en webb enkät där alla kan svara på vad man tycker om webb­platsen.  En  engelsk  version  av  vindlov.se  ska  vara  klar  och  i  sommar  och  om  ett  år kommer  webbplatsen  att  bli  responsiv. Med det menas att den blir anpassad för mobiltelefoner och surfplattor. text  CIA EDLUND foto  ENERGIMYNDIGHETEN

A K T U E L L T   # 2   J U N I   2 0 1 4   |  13 ELKABEL PÅ GRANNENS TOMT Vi bor i ett fristående hus. När vi köpte huset styckade tidigare ägare av en tomt som såldes separat. Denna tomt ska nu bebyggas.  Det visar sig då att vår inkommande strömkabel går över deras tomt där de ska placera sitt hus. Elskåpet står på deras tomt men elmätaren sitter inne i vår källare.  Det  finns  inget  servitut  gällande denna elkabel. Kan grannen ”klippa” vår elkabel så att vi blir strömlösa? SVAR:  Ni  behöver  inte  vara  oroliga  att  bli  utan  ström  till  ert  hus.  Elnätsägaren är skyldig att leverera el till er. Det är en­dast innehavaren av inkommande kabel, det vill säga elnätsägaren, som får göra något med den kabeln. Om ni är oroliga så kan ni ta kontakt med er elnätsägare. SAMMANHÄNGANDE PRAKTIK I Elsäkerhetsverkets föreskrifter 8 § 2 stycket ELSÄK-FS 2013:1 står:”... förvärvad praktik på låg spän nings-anläggningar, varav en samman  hän- gan de period om minst tre år.”  Vad innebär kravet på sam  man- hängande praktik? SVAR:  Byte av arbetsgivare samt ar bets­ löshet  har  ingen  inverkan  på  den  sam­man hängande  praktiken.  Men  har  man till  exempel  enbart  sommarjobbat,  så upp fyller  man  inte  kravet  på  sam man­hän gande praktik. TILL SIST... På   www.elsakerhetsverket.se  kan du ställa frågor direkt till någon  av våra experter i vår frågebank. I frågebanken kan du själv söka bland inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här kan du läsa några av de frågor som kommit in till myndigheten.  FRÅGOR & SVAR  prenumererar på våra försäljningsförbud. Gör det du också. »För elsäkerheten! 2593 Försäljnings- förbud? SÄLJARENS ANSVAR FÖR BEGAGNADE ELARTIKLAR Jag undrar om det är tillåtet att sälja elprodukter med trasiga elsladdar. När jag besökt loppmarknader har jag upptäckt att de säljer el pro-dukterna ”i befintligt skick” och där­med anser de sig uppfylla lagen. SVAR:   Begagnade  elprodukter  är  lite  svårt.  I  3 §  produktsäkerhetslagen (2004:451) står det:”Lagen  tillämpas  inte  i  fråga  om  be­ga gnade varor som tillhandahålls som antikviteter, och varor som skall re pa­reras eller renoveras innan de kan tas i  bruk,  om  näringsidkaren  tydligt  in­formerar  konsumenten  om  att  det  är fråga om en sådan vara.” Andra  punkten  är  intressant.  Om  slad den  är  så  trasig  att  det  är  tydligt att  produkten  måste  fixas  innan  pro­dukten  används  är  det  okej  att  sälja den.  Exempelvis  om  stickproppen  är avklippt. Om det inte är tydligt och nä rings­ idkaren  inte  informerar  om  att  pro­dukten  ska  repareras  innan  den  an­vänds så är näringsidkaren ansvarig för produkten. 5 734  PRENUMERERAR PÅ AKTUELLT Det är ökning med 130 st från förra numret och 1 000 fler än för ett år sedan. Prenumerera du också! Här fyller du i din prenumeration » Nästa nummer av  Aktuellt kommer i  september 2014 Ha en riktigt skön sommar önskar  vi på Elsäkerhetsverket!