På engelska equipotential bonding
Potentialutjämning
När potentialutjämning utförs för att ge skydd mot elchock så benämns detta i utgåva 2 av elinstallationsreglerna, SS 436 40 00 – 2009, som skyddsutjämning.
Varje byggnad ska ha ett skyddsutjämningssystem, benämnd skyddsutjämning, och vid behov ska även kompletterande skyddsutjämning användas. En tidigare benämning på skyddsutjämning var huvudpotentialutjämning och kompletterande skyddsutjämning benämndes kompletterande potentialutjämning.
Skyddsutjämning
Skyddsutjämningen ska förhindra att farliga potentialer som uppstått utanför byggnaden förs in i byggnaden via ledande delar, som vattenrör och andra ledande försörjningssystem, och där orsakar farliga potentialskillnader. Detta kan bli fallet vid fel i yttre nät, till exempel fel i matande högspänningsnät, jordfel i distrubutionsnätet för lågspänning samt vid PEN-ledarbrott i distributionsnätet.
Bild 1. Vid fel i yttre nät kan farliga potentialskillnader uppkomma inom byggnader. Ut är den förväntade (kalkylerade) beröringsspänningen som uppkommer vid ett fel.
Bild 2. I en byggnad utförd med skyddsutjämning uppkommer ingen farlig potentialskillnad vid fel i yttre nät.
I varje byggnad ska jordtagsledaren, huvudjordningsskenan och följande ledande delar anslutas till skyddsutjämningen:
- rörledningar av metall som förs in i byggnaden, till exempel gas- och vattenledningar
- främmande ledande delar som är del av byggnaden och som är åtkomliga under normala förhållanden, metalliska delar av centralvärmeanläggningen och luftkonditioneringssystemet
- armeringsjärn i betong, där armeringen är berörbar och tillförlitligt sammankopplad
Ledande delar, som utifrån kommer in i byggnaden, ska förbindas till skyddsutjämningen nära det ställe där de förs in i byggnaden. Skyddsutjämning kan även behöva omfatta metallmantlar på kablar för telekommunikation. Detta förutsätter dock samråd med kablarnas innehavare.
Skyddsutjämningssystemet förhindrar dock inte att det kan uppkomma farliga potentialskillnader när det inträffar ett fel inom byggnaden. En vanlig missuppfattning är att potentialutjämningssystemet kan utelämnas om fel i byggnaden snabbt frånkopplas. Detta är fel så till vida att skyddsutjämningen ska ge skydd vid fel i yttre nät.
Bild 3. Vid ett fel i elinstallationen i byggnaden kan farliga beröringsspänningar uppkomma även om det finns en skyddsutjämning. Den förväntade beröringsspänningen är spänningsfallet mellan den utsatta delen och den punkt där skyddsjordsledarens är ansluten till skyddsutjämningen.
Bild 4. Fel i elinstallationen ska snabbt och automatiskt frånkopplas.
Vid ett fel i en fasledare och en utsatt del eller skyddsledare i en strömkrets eller inom en apparat ska en skyddsapparat, överströmsskydd eller jordfelsbrytare, automatiskt frånkoppla matningen till fasledaren. Vid 230 V fasspänning ska felet frånkopplas inom högst 0,4 sekunder för gruppledningar upp till och med 32 A. För alla andra ledningar ska felet frånkopplas inom högst 5 sekunder.
Kompletterande skyddsutjämning
Om automatisk frånkoppling inte kan uppnås inom de tider som anges ovan ska tilläggsskydd genom kompletterande skyddsutjämning anordnas. Även i bad- och duschrum samt utrymmen för husdjur ska det finnas tilläggsskydd genom kompletterande skyddsutjämning. Det har ansetts att i dessa utrymmen kan fukt i kombination med god kontakt med jordpotential orsaka en strömgenomgång med så högt värde att automatisk frånkoppling inte ger tillräcklig skyddsverkan.
Bild 5. Kompletterande skyddsutjämning används som tilläggsskydd då frånkopplingstiderna inte kan innehållas eller då automatisk frånkoppling inte ger tillräcklig skyddsverkan.
I ett badrum ska en lokal kompletterande skyddsutjämning utföras. Denna kompletterande skyddsutjämning ska omfatta skyddsledare som är anslutna till utsatta delar och berörbara främmande ledande delar i badrummet. Den kompletterande skyddsutjämningen kan monteras utanför eller inne i badrummet, företrädesvis i närheten av den punkt där främmande ledande delar förs in i utrymmet.
Beröringsspänning
Vid ett fel i en del av en krets kan andra utsatta delar komma att anta farlig beröringsspänning. Detta beroende på det spänningsfall som felströmmen orsakar. Se bild 6.
Från och med andra utgåvan av Blå boken (2000) var man tvungen att kontrollera att ett fel där frånkopplingstiden fick vara längre än 0,4 sekunder (230 V) inte orsakade farlig beröringsspänning, högre än 50 V, på utsatta delar som omfattades av kravet på längsta frånkopplingstid 0,4 sekunder. Om spänningen översteg 50 V skulle antingen en lokal skyddsutjämning anordnas eller så skulle alla fel frånkopplas inom 0,4 sekunder.
Bestämmelsen har dock ansetts svår att tillämpa i praktiken och i utgåva 2 av Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00 – 2009, har kravet på att kontrollera beröringsspänningen ersatts med utökade krav vad gäller kort frånkopplingstid. I de nya reglerna är inte beröringsspänningen längre en förutsättning för frånkoppling.
Bild6. Vid fel i en del av en krets kan utsatta delar som är anslutna till samma central komma att anta farliga beröringsspänningar.
