8 I sammanhanget bör nämnas, attden första hjälp man kan ge en per-son som drabbats av hjärtkammar-flimmer är hjärt-lung-räddning, föratt upprätthålla viss syresättning. Såsnart det är möjligt måste emellertidhjärtkammarflimret hävas, vilketkan göras med en så kallad defibril-lator eller hjärtstartare. Sådanaapparater finns numera på mångavård¬inrättningar och företag. Defungerar så, att patienten får en välavvägd elektrisk puls via ett parelektroder som fästs på bröstkorgen,och detta kan få hjärtat att återgåtill sin normala rytm. Varför har man valt 50 V förklenspänning och 0,4 s sommax frånkopplingstid?Först bör vi konstatera att det inteär spänningen i sig som är farlig,utan den ström man utsätts för. Vidarbetsmetoden ”arbete med spän-ning” kan arbetaren utan problembefinna sig på en potential av flerahundratusen volt, så länge han inte har förbindelse med något elektrisktledande föremål med annan poten-tial.Strömmens storlek bestäms enligtOhms lag dels av spänningen, delsav impedansen i strömbanan. Ut-sätts en människa för strömgenom-gång, blir impedansen beroende avbland annat strömmens väg genomkroppen, kroppens inre impedansoch övergångsmotståndet (dvs.hudens impedans). Övergångsmot-ståndet bestäms främst av kontakty-tans storlek och hudens fuktighetoch karaktär. Hudens impedans kan variera mycket mellan barn, kvin-nor och arbetare med grov hy ochså vidare. Kroppens inre impedansär relativt konstant och lika mellanolika individer.Ett viktigt förhållande vidströmgenomgång är att framför allthudens impedans är spännings- ochströmberoende. Med ökad spänningminskar impedansen, och strömmenökar därför mer än proportionelltmot spänningsökningen. Nedanstå-ende tabell visar kroppens impedansvid strömgenomgång hand–handsom medianvärde för befolkningen. Beröringsspänning Kroppsimpedans Ström V Z 50% Ω mA 25 3250 8 50 2625 19 75 2200 34 115 1725 67 230 1325 175 700 1100 640 1000 1050 950
