Listan med de behov av nya eller reviderade standarder man funnit ligger sedan till grund för förslag till nya projekt, i första hand inom IEC. De internationella standarderna från IEC antas ju normalt också som europeisk standard.
Gruppens arbete har sedan fortsatt och en ny redovisning ska ske till årsskiftet 2014/2015. Gruppen fokuserar nu på hur man ska kunna säkerställa interoperabilitet, i första hand genom att den tar fram en metod för provning på systemnivå och kartlägger behovet av att prova hur enskilda produkter uppfyller villkoren i standarderna.
IT-säkerhet är ett annat fokusområde. Här samarbetar man både med den europeiska ITsäkerhetsorganisationen ENISA och med den amerikanska myndigheten NIST, för att anpassa existerande internationella standarder till de krav som de framtida elnäten ställer.
Smarta elnät kräver standarder för gränssnitt, nivåer, informationsinnehåll, överföringsprotokoll och liknande och inom dessa områden har redan mycket gjorts, framförallt i IEC TC 57 och i många fall i samarbete med andra tekniska kommittéer.
Standardisering för komplexa system innebär i sig flera utmaningar, t ex behövs en metodik för att identifiera de behov och möjligheter som finns. Här verkar metoden med användningsfall ("use cases") vara lovande och riktlinjer för hur man tar fram och arbetar med sådana är nu på väg inom IEC TC 8. Genom att Kommissionen drivit på och att de elektrotekniska standardiseringsorganisationerna i de europeiska länderna, som SEK Svensk Elstandard, föredrar att arbeta globalt inom IEC istället för att skriva nationella eller specifikt europeiska standarder, har Europa tagit ett kliv framåt på området och IECs ställning som forum för tekniska överenskommelser på elområdet kommit att stärkas.
Källa: SEK-aktuellt, Thomas Borglin
