Nicholas Etherden
Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet om hur existerande elnät kan ta emot mer grön energi som Nicholas Etherden som är teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet, jobbat med under Smart Grid-projektets gång.
– Jag har utvecklat en metodik som objektivt kan kvantifiera mängden ny produktion som kan tas emot av ett nät, säger Nicholas.
I flera fallstudier på verkliga nät (VB Elnät) har han utvärderat möjliga vinster med energilagring, vad som är ett elnäts överföringsförmåga i realtid och hur kontroll av småskaliga energiresurser kan koordineras. Hans förslag till lösningar för lagring och kommunikation har testats och verifierats i FUD, en forsknings-, utvecklings- och demonstrationsanläggning i Ludvika.
Det finns en gräns för hur mycket energiproduktion som kan anslutas till ett konventionellt elnät, men med hjälp av bland annat modern kommunikationsteknologi kan gränsen utökas. Man utnyttjar helt enkelt existerande infrastruktur mer effektivt.
En annan pusselbit för att kunna göra den utökningen är att man investerar i storskalig energilagring. Det är en av flera alternativ i den verktygslåda av tekniker som man kallar för smarta elnät.
Elnätets förmåga att integrera ny förbrukning eller produktion kan bestämmas av ett objektivt mått som kallas acceptansgräns. I sin avhandling har Nicholas utvecklat begreppet ytterligare.
– Min forskning visar hur varierbarheten hos olika förnyelsebara energikällor samverkar med förbrukningen och påverkar nätets acceptansgräns, säger han.
Projektet är ett samarbete där High Voltage Valley, STRI, Vinnova, ABB, VB Elnät, AB Samarkand2015, Uppsala Universitet, KTH och Luleå Tekniska Högskola ingår. Målet är att projektet ska utveckla ny kunskap och teknik som bidrar både till att utveckla svensk kompetens för grön energi och energieffektivisering med SmartGrid-lösningar. Vinnova finansierar projektet.
