Uttrycken ”smarta hem” eller ”intelligenta hus” fick för ett antal år sedan ett löjets skimmer över sig efter alltför optimistiska framtidsscenarios med ”smarta” kylskåp som själva beställde mjölk. Men lite i skymundan har mer realistiska tekniker för fastighetsautomation utvecklats. Den idag förhärskande är KNX som ger näst intill oändliga möjligheter till ett smart utnyttjande av belysning, värme och ventilation.
ABB deltog redan i starten 1990 då tekniken, först med namnet EIB, började utvecklas på olika håll. KNX är idag en öppen standard för fastighetsautomation, det finns många tillverkare av produkter och allt fungerar tillsammans.
– ABB har ett komplett utbud av produkter för KNX-system, berättar Mats Karlberg.
En KNX-installation kan med programmerad automatik eller efter enkel knapptryckning styra belysning, klimat och värme genom reglering av el-försörjda enheter i huset. Det gäller exempelvis lampor med eller utan dimmer, ventilationsfläktar, markiser, elementventiler eller andra värmeinstallationer.
Systemet baseras på sensorer av skilda slag som läser av omgivningen, till exempel människors närvaro, luftens temperatur, ljusstyrka på en viss yta eller vindstyrka utomhus. Varje sensor har inbyggd intelligens, agerar i enlighet med sin förprogrammerade funktion och skickar signal om vad som händer via systemets busskabel. De mottagande enheterna, exempelvis lampor, markiser och fläktar, är anslutna till bussen med aktorer, ett slags intelligenta reläer, som tar emot signalen från vissa förutbestämda sensorer och ser till att enheten gör sitt arbete – tänd, släck, fäll ut, dra upp, sätt igång, stäng av.
I fastigheten installeras el till alla enheter som drar ström på sedvanligt sätt, men utan att passera konventionella strömbrytare. Istället installeras KNX-nätets aktorer, sensorer och en busskabel som förenar sensorer och aktorer.
– På ABB:s kontor i Nyköping har vi en KNX-installation som utgår från den vanliga elcentralen där KNX får sin 24 V strömförsörjning, berättar Mats Karlberg. Här finns också ett uttag för PC-anslutning så att man enkelt kan programmera om och anpassa styrningen efter dem som verkar i lokalerna.
Programmeringsmöjligheterna i ett KNX-system är näst intill oändliga. På kontoret kan KNX styra markiserna efter sol, vind och regn. Det kan också anpassa värmesystemet efter om det finns någon i rummet eller om solen lyser in. Belysningen kan, som i Mats Karlbergs och hans kollegors rum, släckas när ingen är där. Det finns också möjlighet att reglera ner belysningen när solen ger tillräckligt med ljus på skrivbordet vilket spar både energi och lysrör.
I en villa är möjligheterna minst lika stora. En närvarosensor i källaren kan se till att belysningen bara är tänd när någon är där. Man kan ha en ”Borta”-knapp vid ytterdörren som ser till att all belysning släcks, värmen sänks fyra grader och spisen och strykjärnet säkert stängts av när man åker bort. En ”Arbetsdag”-knapp kan se till att värmen dras ner två grader när alla är borta på dagen.
– Att så noga kunna styra el, värme och ventilation ger stora möjligheter att spara el och energi. I en kommersiell fastighet står belysning för 20–30 procent av elanvändningen och där finns mycket att spara. Dessutom medför KNX högre flexibilitet och minskat underhåll vilket också spar kostnader. I en villa finns sannolikt den största besparingen att hämta i en mer exakt styrning av värmen.
– I praktiken går mycket av styrningen att göra manuellt men vi är nog lite lata… När det går att göra med en enkel knapptryckning blir det också gjort.
KNX-systemet fungerar i det tysta när det väl är programmerat men kan också ”prata” via röstmeddelanden, SMS eller e-post. Det kan kopplas till internet så att en villaägare på resa kan kontrollera vad som händer i huset, eller en fastighetsägare kan ha driftövervakning.
– Intresset för fastighetsautomation växer och KNX kommer att vara den förhärskande tekniken, säger Mats Karlberg. Det smarta huset är här på allvar.
