Nexans, en världsledande expert inom kabelindustrin, har tilldelats ett kontrakt värt 8 miljoner euro av Statoil för leverans av statiska umbilicalkablar till Gullfaks Rimfaksdalen-projektet i den norska delen av Nordsjön. Detta är det fjärde Statoil-projektet på kort tid som använder den nya standardiserade umbilicalkonstruktionen som Nexans utvecklat för snabb utbyggnad av olje- och gasfält. Denna konstruktion användes även under 2012 för Oseberg Delta-fältet (Nordsjön), gasfältet Snøhvit (Barents hav) och Smørbukk Sør (Norska havet).
Nexans specialanläggning i Halden, Norge, ska tillverka totalt 9 km statiska umbilicaler. Dessa ska installeras på cirka 137 meters djup för att förbinda gasfyndigheterna på Rutil- och Opalfälten med den befintliga Gullfaks A-plattformen. Statoils nya standardiserade umbilicalkonstruktion, som kombinerar hydraulik-, data- och fiberoptiktjänster, är idealisk för detta projekt. Umbilicalen har utvecklats av Nexans för att kunna erbjuda en enhetlig och kostnadseffektiv lösning för snabbutbyggnadsprojekt, till exempel förbindelser till befintlig infrastruktur, men också till andra typer av havsbaserade olje- och gasprojekt.
– För Nexans är denna fjärde Statoil-beställning av standardiserade umbilicaler en bekräftelse på att vi lyckats med konstruktionen, både vad gäller att minska projektkostnaderna och ledtiderna, och vad gäller att öka repeterbarheten i utveckling, inköp och produktion, säger Krister Granlie, chef för Hybrid Underwater Cables Division i Nexans Norway.
– Detta är ett utmärkt exempel på Nexans flexibla och omfattande utbud av sjökabellösningar, med allt från standardkonstruktioner till skräddarsydda umbilicaler för specifika krav.
Gullfaks-fältet
Huvuddelen av Gullfaks-fältet ligger i norra delen av norska Nordsjön. Fältet har byggts ut med tre stora produktionsplattformar i betong: På Gullfaks A-plattformen inleddes produktionen 1986, följt av Gullfaks B och Gullfaks C 1988 respektive 1989. Producerad olja lastas direkt på tankfartyg på fältet medan den producerade gasen leds i rör till Kårstø gaskraftverk norr om Stavanger, och därefter vidare till den europeiska kontinenten.
