Mats Jonsson
Läs Elsäkerhetsverkets promemoria här.
Regelverket om behörighet utgörs av:
- Regeringens föreskrifter om behörighet, elinstallatörsförordning (1990:806)
- Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer, ELSÄK-FS 2007:2
Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet vad gäller efterlevnaden av elinstallatörsförordningen. För en myndighet som förfogar över sanktioner är det viktigt att tillsynen är rättssäker och självklart ska det råda likhet inför lagen, oberoende av var verksamheten är belägen. Tillsyn ska ske mot efterlevnaden av bindande föreskrifter och om då sådana bestämmelser ger utrymme för tolkningar är det väsentlig att alla berörda parter får kännedom om hur myndigheten avser att utöva sin tillsyn. Promemorian ger svar på några av de frågor vi ställt oss under de 22 år som förordningen funnits men i många delar saknar vi fortfarande svar, svar som skulle medföra en ökad rättssäkerhet för den som utför elinstallationsarbete.
Elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 § lyder:
”6 § Elinstallationsarbete får utföras endast av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör hos vilken yrkesmannen är anställd eller som är anställd i samma företag som yrkesmannen.”
Några viktiga punkter ur promemorian
- Behörigheter är personliga och inte på något sätt knutna till det företag man för tillfället är anställd på.
- Yrkesmannens rätt att utföra elinstallationsarbete uppstår genom anställningsförhållandet och att någon med formell kompetens (elinstallatör) utövar överinseende över denne.
- En elinstallatör kan inte bli en yrkesman för de arbeten som den har behörighet för.
Man kan konstatera att yrkesman uppstår först när denne är anställd i en organisation där det finns en elinstallatör, finns det ingen elinstallatör kan det heller inte finnas någon yrkesman. Detta är ett viktigt klarläggande, inte minst om man ska låna in elektriker.
Det andra man kan konstatera är att många elektriker som har egen behörighet anser sig arbeta under överinseende av företagets elinstallatör. Så menar dock verket att man inte kan tolka bestämmelsen, har man en behörighet så är man elinstallatör upp till den nivå man har behörighet och är då själv skyldig att följa bestämmelserna i förordningen. Som exempel kan nämnas en elektriker med behörighet BB1 som ska installera en ny gruppledning och ansluta en tvättmaskin. BB1 gäller inte för installation av ny gruppledning. Elektrikern måste då utföra arbetet under överinseende av elinstallatör med minst ABL. När sedan tvättmaskinen ansluts är elektrikern själv elinstallatör. Personligen tycker jag att det vore oerhört intressant att lyssna på myndigheten när detta ska förklaras inför en domstol. ”När gruppledningen anslöts i dosan var han yrkesman men sedan blev han elinstallatör när kabeln till tvättmaskinen skulle anslutas i samma dosa.”
Huvudregeln är alltså att yrkesman uppstår först då denne är anställd i en organisation där det finns en elinstallatör. Bestämmelsen om anställningsförhållande tillkom redan 1939 och skulle förebygga bulvanverksamhet, det vill säga en elinstallatör skulle inte kunna svara för yrkesmän i flera olika organisationer. I dag kan bestämmelsen anses vara föråldrad och utgör hinder på arbetsmarknaden. Kanske bör regeringen fundera över att ändra bestämmelsen till att likna arbetsmiljölagstiftningens bestämmelser om inhyrd arbetskraft.
Emellertid har Elsäkerhetsverket ansett att det ska finnas vissa möjligheter till undantag från anställningsförhållandet och har i sina föreskrifter lämnat tre möjliga undantag. Dessa undantag återfinns i 13 §, 1 kap. ELSÄK-FS 2007:2. Gemensamt för dessa är att de ska ha en tillfällig karaktär och att arbetets omfattning ska vara dokumenterad.
Det första undantaget har ibland kallats för industriundantaget.
1. När en elinstallatör eller yrkesman inte är anställd i det företag hos vilket elinstallationsarbete tillfälligt skall utföras och arbetets omfattning är klarlagd innan det påbörjas.
I många fall vill industrin ha ett årsavtal med ett installationsföretag. Man vill hyra in ett antal yrkesmän som ska lyda under elavdelningens arbetsledning. Det kan då vara svårt för elinstallatören där yrkesmännen är anställda att utöva föreskriven tillsyn och man vill därför att industriföretagets elinstallatör har överinseende över de inlånade yrkesmännen. Men ryms ett sådant årsavtal inom verkets första undantag? Vad avses med tillfälligt? Och hur allmänt får omfattningen beskrivas?
Tyvärr ger promemorian inget svar på dessa frågor. Ett bemanningsföretag med anställd elinstallatör torde i vart fall kunna hyra ut yrkesman till en industri enligt första undantaget så länge det uppfyller kravet på tillfälligt och arbetets omfattning är dokumenterad.
Men vi har i alla fall genom promemorian fått veta att man inte kan hyra in en elektriker som saknar egen behörighet om denne är anställd i en organisation som saknar elinstallatör. Elektrikern kan i sådana fall inte betraktas som yrkesman.
Det andra undantaget gäller elinstallationsföretag.
2. När ett elinstallationsföretag tillfälligt eller för ett visst projekt anlitar en yrkesman från ett annat elinstallationsföretag,
Även här används begreppet tillfälligt utan att vi får någon indikation på vad som avses med tillfälligt. Men vad är då ett elinstallationsföretag? Här har jag fått två olika svar när frågan ställts till handläggare på Elsäkerhetsverket. I det ena fallet sa man att det var ett företag som i huvudsak utförde elinstallationsarbete. Men i ett brev svarar verket att det är ett företag där det finns en elinstallatör anställd. En betydande skillnad i svaren som kan får rättsliga följder för den enskilde. En fråga jag ställer mig är om ett bemanningsföretag kan betraktas som elinstallationsföretag?
Det tredje undantaget gäller nätföretag.
3. När en nätägare tillfälligt eller för jourtjänst anlitar en yrkesman från en annan nätägare.
Även här används ordet tillfälligt. Men vad avses med nätägare? Många tycker kanske att svaret är självklart. Men är det verkligen det? Det finns till exempel en förordning om undantag för interna elnät som får drivas utan stöd av nätkoncession. Omfattas dessa nätägare av undantaget? Jag tror att Elsäkerhetsverket menade ett företag som bedriver nätverksamhet enligt ellagen. Men varför skriver man inte det då? I vart fall gäller inte detta undantag när nätägare anlitar yrkesman från ett elinstallationsföretag.
Allmänt så anser jag att Elsäkerhetsverkets föreskrifter om undantag från anställningsförhållandet är rättosäkra. Hur agerar den enskilde elinspektören? Är vi lika inför lagen när vi tillämpar undantagen?
Elsäkerhetsverkets tre undantag avslutas med:
Omfattningen av arbete som sker med stöd av undantagen i första stycket 1-3 skall dokumenteras för att ansvarsförhållandet skall kunna klarläggas.
Jo, Elsäkerhetsverket borde ha tagit med sina undantag i promemorian och beskrivit hur undantagen kan tillämpas för att ansvarsförhållandet skall kunna klarläggas.
Och till sist med en paradox. I allmänhetens ögon är nog en yrkesman i ett elinstallationsföretag liktydligt med fackkunnig person. Men i ellagstiftningen är yrkesman en person som saknar egen formell kompetens och som endast får utföra installationsarbete under överinseende av elinstallatör till vilken det ska finnas ett anställningsförhållande.
Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB
