Rena kopior av välkända fabrikat figurerar på marknaden. Pirater kommer seglande från Asien med löften om låga tillverkningskostnader. Priskonkurrensen är stark och svår att bortse ifrån. Som installatör kan det vara lockande att köpa en billig produkt och lätt att blunda för riskerna. Det vet Leif Lundberg och Magnus Engström, medlemmar i Voltimums expertpanel för fördelningsteknik. De har båda ett gemensamt intresse i installatörernas och slutanvändarens bästa.
Vem står bakom varumärket?
Ett etablerat varumärke förväntas finnas kvar på marknaden. Den som handlar en dvärgbrytare på ett lågprisvaruhus bör fundera över vem som står bakom varumärket. Det är uppenbart att varuhuset inte står som tillverkare, men vem är leverantör? Och vilken risk finns det att varuhuset i en nära framtid byter leverantör?
En CE-märkt produkt uppfyller baskriterierna på att få installeras, men märkningen säger ingenting om kvalitén på längre sikt, eller hur länge produkten kommer att finnas på marknaden. Därför är det tryggare att handla direkt av den leverantör som även står som ansvarig för forskning, utveckling, konstruktion och produktion, menar expertpanelen. Ett väletablerat företag som har kontroll över hela processen.
Leif Lundberg
– De kända varumärkena står för stabilitet, de har funnits länge och ger ett tryggt produktansvar. Installatören har 10 års ansvar för det jobb han utfört, och vi som tillverkare har 10 års ansvar för våra produkter, säger Leif Lundberg.
Finns det någon att stötta sig på om det skulle bli problem?
Det finns kopior av allt från dvärgbrytare och större effektbrytare till kontaktorer och andra lågspänningsapparater. Fenomenet är på väg att bli utbrett och konsekvenserna kan bli stora. Att använda piratkopior kan leda till problem för installatören.
Magnus Engström
Magnus Engström tecknar ett scenario:
– Låt säga att en apparat havererar inom ett par år och att det börjar brinna. Det är ju trots allt elektricitet vi arbetar med. Då står installatören med ansvar för det inträffade. Först måste han då hitta importören som i sin tur måste finna tillverkaren till produkten. En tillverkare som kanske befinner sig i en annan världsdel och utan vidare lust att inställa sig till en svensk domstol.
Elsäkerhetsverket gör visserligen fortlöpande kontroller av materielen och varnar även för vissa fabrikat. Men det är installatören som har krav på sig att kontrollera att dvärgbrytaren han valt bryter en kortslutningsström så snabbt och effektivt att kabeln inte blir överhettad och tar skada. Det står i elinstallationsreglerna.
– Blir det fel i dammsugaren hemma, får inte kabeln inne i väggen ta eld! Det är installatörens ansvar att se till att allt fungerar, konstaterar Leif.
Både kablar och brytare är standardiserade, men de har olika nivåer på prestanda ,exempelvis på dvärgbrytarna vad gäller genomsläppt energi. För att kunna kontrollera brytarens egenskaper behövs support i någon form. Installatören ska kunna ringa och ställa frågor eller läsa medföljande dokumentation, ett datablad eller en katalog med alla tekniska uppgifter.
– Om du köper en dvärgbrytare på ett byggvaruhus får du inte det underlag du behöver för att kunna göra rätt bedömningar. Du får en kartong med en produkt i, mer får du inte. Men alla seriösa tillverkare ger dig tekniska uppgifter, förklarar Magnus.
För att en brytare ska få säljas i Europa måste den vara CE-märkt, och utöver strömstyrka ska även energibegränsningsklass anges. Oavsett vilken brytare installatören köper, bör han eller hon välja en brytare med trygg märkning. Alla etablerade fabrikat uppfyller energibegränsningsklass 3 vilket ger ett mycket bra kabelskydd.
– Står det klass 1, kan brytaren släppa igenom hur mycket energi som helst. Det innebär en ren brandfara, om man inte beräknat kabelarean rätt varnar Leif.
Ibland är det lockande för elinstallatören att spara en slant. Men privatpersoner ska kunna lita på att de professionella yrkesmännen gör kloka val, menar Voltimums expertpanel. Och då är det betydligt tryggare att borda säkra skutor än piratskepp.
