– Visst är det svårt att se hur många av eleverna kämpar stenhårt för att få godkända betyg. Sen kommer de ut med papperna i handen och upptäcker att branschen inte vill ha dem, fortsätter svensk som är lärare på EC-programmet eltekniska grenen på Bromangymnasiet i Hudiksvall.
Men enligt honom är bristen på lärlingsplatser även ett problem för branschen. När behovet av elektriker väl växer så finns arbetskraften inte längre tillgänglig.
– De elever som inte får sin lärlingsanställning och därigenom inte full behörighet som elektriker faller ur och försvinner från arbetsmarknaden. De som däremot lyckas skaffa sig lärlingsplats stannar ofta i branschen.
Enligt Svensk borde gymnasieskolan och företagen samarbeta. På vissa håll i landet förekommer det att lärlingstiden inkluderas i utbildningen som därmed förlängs från tre till fyra år. Det finns exempel då företag tillsammans har skapat en företagspool där de kan ta med eleverna på olika typer av arbete.
