Det råder högtryck i den svenska installationsbranschen. Efterfrågan på bland annat kvalificerade eltekniktjänster växer och tillväxten 2016 väntas bli rekordhög. Samtidigt förbereder sig branschen för den nya elsäkerhetslag som börjar gälla den 1 juli nästa år.

Jan Siezing
En viktig pusselbit i ett fungerande regelverk är att det finns väl genomarbetade föreskrifter som hjälper utövarna att tolka lagstiftningen. Installatörsföretagen har alltsedan en ny elsäkerhetslag började utredas 2013 haft samma utgångspunkter: de nya reglerna ska vara lätta att förstå, oseriös konkurrens ska motverkas och administrationen för företagen får inte bli övermäktig.
Detta har vi burit med oss när vi under sommaren tagit ställning till Elsäkerhetsverkets förslag till nya föreskrifter. Installatörsföretagen välkomnar det samlade förslaget, men ser också brister som behöver åtgärdas. En sammanställning av de svar som hade inkommit till verket när remisstiden löpte ut den 30 september visar att vi inte är ensamma om våra synpunkter.
Gör definitionen av elinstallationsarbete tvingande
Installatörsföretagen har varit tydliga med att elinstallationsarbete bör definieras i en tvingande föreskrift. Att som Elsäkerhetsverket föreslår låta detta vara ett allmänt råd är olyckligt och öppnar upp för skilda tolkningar, skev konkurrens och i förlängningen en sämre elsäkerhet i samhället. En övervägande del av remissinstanserna delar vår mening i detta, däribland Energiföretagen och Sveriges Byggindustrier.
Låt inte den begränsade auktorisationen blir alltför omfattande
Det är även viktigt att den begränsade auktorisationen inte tillåts bli alltför omfattande. Installatörsföretagen har under flera års tid argumenterat för att antalet auktorisationsnivåer är för många och att en begränsad auktorisation egentligen bara bör omfatta anslutning och losskoppling. Även detta är en ståndpunkt som vinner brett stöd, bland annat från en viktig aktör som Föreningen för Industriell Elteknik.
Otydligheter kring dokumentationskravet skapar osäkerhet
Remissammanställningen visar dessutom att många i likhet med Installatörsföretagen pekade på riskerna med att låta dokumentationskravet med anledning av egenkontrollen blir alltför omfattande. Arbetsinsatsen, och därmed kostnaderna för företagen, varierar givetvis beroende på vad som ska dokumenteras och hur detta ska ske. 42 procent av remissinstanserna var eniga om att enbart metoder och rutiner ska behöva dokumenteras.
När Elsäkerhetsverket nu går igenom de inkomna svaren litar jag på att man lyssnar på branschens oro och tar till sig av kritiken. Den nya elsäkerhetslagen är en unik möjlighet att stärka elsäkerheten och skapa ett regelverk som bättre stämmer överens med hur branschen fungerar idag, men ingen är förtjänt av regler som lämnar öppet för fria tolkningar och som gör det administrativt svårare att driva företag. Föreskrifter ska hjälpa, inte stjälpa.
Bästa hälsningar
Jan Siezing, vd Installatörsföretagen