De traditionella glödlamporna har egenskaper som inte varierar så mycket. De tänder snabbt, har varmt sken och förhållandevis kort livslängd. Tidigare räckte det därför med att välja vilken elektrisk effekt som behövdes och om den skulle vara matt eller klar.
Alternativen till glödlampan har egenskaper som varierar desto mera. Några exempel är hur mycket ljus de ger, hur varmt eller kallt sken de ger, hur länge de håller, hur snabbt de tänder, och om de är dimbara eller inte. Den elektriska effekten räcker därför inte längre som enda jämförelse, och för att underlätta för konsumenternas ska nu lampförpackningarna innehålla mer information.
– Olika lampor har olika egenskaper, vilket är bra eftersom det ger nya möjligheter för konsumenterna att välja en lampa som ger det ljus man önskar för olika miljöer, säger Peter Bennich som är projektledare för belysning på Energimyndigheten. En lampa med kall färgton är oftast bättre som läslampa än en varmtonad lampa, eftersom den ger bättre kontrast. Å andra sidan föredrar de flesta en varmtonad lampa för mysbelysning i vardagsrummet.
Belysning är det mest kända exemplet på produkter där det ställs baskrav på energieffektivitet inom ramen för direktivet om ekodesign. Andra är laddare (externa nätaggregat) och TV-apparater. Direktivet om ekodesign är ett av flera viktiga styrmedel som EU använder för att uppnå sina mål om bland annat minskning av växthusgasutsläpp till år 2020.
– I takt med att fler energieffektiva produkter kommer fram på marknaden, minskar belastningen på klimat och miljö, säger Anita Aspegren som är chef på Energimyndighetens testlab. Dessutom slipper enskilda konsumenter onödiga energikostnader, vilket belysning är ett särskilt tydligt exempel på.
Den 1 september tillåts inte längre klara 75 watts glödlampor att sättas på EU:s inre marknad. De lampor som finns i butik får fortfarande säljas och användas tills de tar slut. Förbudet är ett led i EU:s stegvisa utfasning av glödlamporna fram till år 2012.
