Mats Jonsson
I dagens system är det elinstallatören som har det straffrättsliga ansvaret för att de yrkesmän som utför elinstallationsarbete under dennes överinseende har tillräckliga kunskaper och färdigheter. Företaget har i nuvarande behörighetsregler inget formellt ansvar för yrkesmännens kompetens.
I den kommande lagstiftningen ersätts elinstallatörens överinseende med ett egenkontrollprogram och en egenkontroll. Egenkontrollprogrammet ska bland annat säkerställa att elinstallationsarbete endast utförs av personer med nödvändig kompetens och det är elinstallationsföretaget som i slutändan är ytterst ansvarig för verksamheten. Elinstallatörens roll blir förändrad så till vida att denne nu ska bistå företaget med sin kompetens när det gäller egenkontrollprogrammet.
Ansvaret för att egenkontrollen fungerar och att det finns nödvändig kompetens för ett arbete delas i de nya systemet av många, i första hand av företagsledningen och arbetsledande personal. För tillsynsmyndigheten är det mindre viktigt vem som gjort vad eftersom företaget är ansvarigt för slutresultatet. Ett föreläggande kan enligt den nya lagen riktas direkt mot företaget och inte som i dag endast mot en person, elinstallatören.
Elinstallatören får en mer rådgivande roll i den nya lagstiftningen då uppgiften mer inriktar sig på egenkontrollprogrammet och rutiner. För företaget, som ansvarar för egenkontrollprogrammet, kan det vara i vissa fall vara av intresse att egenkontrollprogrammet belyses ur ett lite bredare perspektiv och inte bara är avhängigt på en person, inte minst i lite större organisationer. Med bara en elinstallatör kan programmets innehåll bli subjektivt.
Med flera aktiva elinstallatörer får företaget en stabilare grund för sitt egenkontrollprogram och en större kritisk massa för bedömning av programmet. Man bör även beakta att om någon slutar eller hastigt försvinner från verksamheten finns ändå kompetens och bakgrundskunskap kvar i organisationen om uppgiften att arbeta med egenkontrollprogrammet delas av flera personer.
Utbildningen till elinstallatör är i första hand en teknisk utbildning och har inte förberett elinstallatören för att arbeta med varken egenkontrollprogram eller ledningssystem. I de företag som har ett ledningssystem för verksamheten är det lämpligt att egenkontrollprogrammet inarbetas i företagets ledningssystem. I lite större organisationer blir det därför många gånger naturligt att elinstallatören och den som ansvarar för företagets ledningssystem samarbetar vad gäller egenkontrollprogrammets rutiner och struktur.
Egenkontrollprogrammet ska bland annat säkerställa kompetens. Därför kan det vara lämpligt att företagets HR-avdelning är med vid framtagandet av egenkontrollprogrammet.
I organisationer som arbetar efter ett ledningssystem kan man bilda ett råd som arbetar med egenkontrollprogrammet. Ett sådant råd bör då innehålla mer än en auktoriserad elinstallatör, personal från HR och någon som svarar för företagets ledningssystem. På så sätt får egenkontrollprogrammet en bredare förankring och en stabilare grund i företaget samtidigt som kvalitén tillförsäkras.
Det finns i dagens system ett problem i att elinstallatören ofta sitter ensam på sin kammare utan medansvar från företagets chefer och arbetsledande personal. I det nya systemet, med att arbeta enligt ett egenkontrollprogram som företaget ansvarar för, involveras de som leder och fördelar arbetet på ett naturligt sätt i elinstallationsverksamheten. De ”tvingas” sätta sig in i reglerna för att utföra elinstallationsarbete och blir därmed också medansvariga.
Men i samband med föredrag om kommande elsäkerhetslag har jag också sett en viss rädsla från några elchefer. Maktbalansen förskjuts och elavdelningens ”starke man” kanske inte längre kommer att vara lika stark i framtiden.
Mats Jonsson, Eltrygg Miljö
