Den tidigare användningen av asbest framför allt inom byggbranschen leder alltså fortfarande till nya sjukdomsfall och utgör en hälsorisk vid ombyggnad, reparations- och rivningsarbete.
Trots att användning av asbest är förbjuden – den farligaste sorten sedan 1976, följt av ett totalförbud 1982 – är asbest fortfarande en allvarlig hälsorisk inom byggbranschen.
Det är arbetsmiljömyndigheterna inom EU som står bakom initiativet att kontrollera hur reglerna följs. Syftet är också att öka kunskaperna om riskerna hos dem som kan komma att exponeras för de hälsoskadliga fibrerna. Uppmärksamheten kring asbest är liten numera i Sverige. Därmed finns skäl att tro att medvetenheten om farorna också minskat, speciellt bland yngre i arbetslivet.
Med de nya asbestreglerna skärps kraven på utbildning och omfattar även arbetsledare. Krav ställs på kompletterande utbildning vart femte år för rivningsarbete. Andra som hanterar asbest ska uppdatera sina kunskaper. Tydligare krav ställs på inventering av eventuellt asbesthaltigt material. För rivning utan tillstånd införs en sanktionsavgift på 50 000 kr.
Allvarig sjukdom på grund av asbestarbete utvecklas långsamt. Sjukdomssymtomen visar sig ofta först 20-40 år efter det att man inandats asbesthaltigt damm. Under åren 1996-2005 anmäldes årligen fortfarande 70–100 fall av asbestrelaterad arbetssjukdom. Enligt socialstyrelsens cancerregister avlider cirka 115 personer per år i mesotheliom, en sällsynt men elakartad form av cancer orsakad av asbest. Ännu syns inga tecken på en minskning.
Ca 400 företag hade ifjol tillstånd att arbeta med asbest. Ytterligare ett 50-tal fick avslag. Totalt rörde det sig om närmare 7 000 arbeten.
