En internationell standard för stickproppar och uttag för laddning av elfordon, IEC 62196, är under arbete i kommittén IEC SC 23H.
Tre delar är planerade, en första del med allmänna fordringar, en andra med måttblad och en tredje om don för laddning med likström upp till 400 A. Det förslag till del två, måttbladsdelen, som finns idag innehåller tre olika kontaktdon, inte oväntat betecknade typ 1, 2 och 3. För laddning av elfordon finns fyra olika moder eller typer av laddning definierade i IEC 61851-1, alla med överströmsskydd och jordfelsbrytare.
Enkelt beskrivet är mod 1 laddning från ett ”vanligt” uttag utan kommunikation mellan fordon och vägguttag.
Vid mod 3 kommunicerar fordon och laddstolpe, om sådant som att kabelns jordledare är hel, att kabelns kontakter är ordentligt inkopplade och att fordonet kan ta emot ström. Kommunikationen kan också användas för debitering och laddningsstyrning. Mod 3 kräver därför en speciell kontakt med kommunikationsmöjlighet.
Mod 2 har samma funktion som mod 3 men med de extra funktionerna i en burk på kabeln nära eluttaget, vilket innebär att vanliga stickproppar och uttag kan
användas.
Mod 4 handlar om snabbladdning med likeller växelspänning och med mycket höga effekter som ska överföras och en kabel som är fast monterad i laddstationen. För mod 4 finns en japansk kontakt, kallad CHAdeMO.
CHAdeMO
I Europa handlar diskussionen – och medieintresset – huvudsakligen om vilken kontakt som är lämpligast för mod 3, det vill säga i praktiken och för överskådlig tid för laddning av bilar på allmän plats, i parkeringshus och på andra liknande ställen.
Bilderna visar de tre typer som ingår i förslaget till IEC 62196-2. Typ 1 är en amerikansk-japansk kontakt (Yazaki, SAE J1772) för enfas.
Yazaki
Den är inte aktuell i Europa. Här diskuteras de båda andra: typ 2 (Mennekes) som är en tysk kontakt för en- eller trefas och typ 3, en fransk-italiensk kontakt (SCAME) för en- eller trefas. Båda dessa finns med 32 A och 63 A märkström.
Mennekes
SCAME
För laddning av elmopeder och andra lätta fordon är det knappast aktuellt med mod 3 och för de begränsade strömmar det kan bli fråga om kan vanliga vägguttag räcka. En svensk ståndpunkt är, att vi vill kunna utnyttja motorvärmaruttag för laddning och då är det fråga om mod 1 och en möjlighet att kanske ladda med en mils körning per timme.
Man kan tänka sig att fordon har möjlighet att laddas både långsamt hemma (mod 1) och snabbare på stan (mod 3). Man kan på sikt tänka sig andra kombinationer, till exempel en särskild kombokontakt i bilen, som medger både AC- och DC-anslutning, den senare för verklig snabbladdning med mod 4.
Mera om laddning av elbilar finns att läsa i SEK Aktuellt nr 3/2010 som också kan laddas hem från www.elstandard.se
Källa: Thomas Borglin, SEK-aktuellt
