Beskrivning: När tekniker var på väg att beträda tågtak upptäckte man plötsligt att ett lok hade kört in på spåret och att strömförande uteliggare därmed var aktiverad på tågets tak. Teknikerna hade blivit lovade att spåret skulle vara helt strömlöst under arbetet, risken hade dessutom behandlats i riskanalys.
Det första man ska göra inför ett arbete på eller invid en elektrisk anläggning är att klarlägga om arbetet ska utföras inom de så kallade risk- eller närområdena. Detta för att kunna besluta om vilken eller vilka arbetsmetoder som ska tillämpas.
För mig råder det nog inget tvivel om att beträda ett tågtak sannolikt innebär att man kommer in i närområdet och möjligen även in i riskområdet från kontaktledningen. Det innebär att arbetet kan behöva utföras enligt metoderna arbete nära spänning eller med spänning såvida man inte väljer att frånkoppla anläggningen och arbeta enligt metoden arbete utan spänning.
Man har i beskrivningen ovan använt ordet strömlös, inte spänningslös. Från elsäkerhetssynpunkt är det en väsentlig skillnad. Utan att veta så vill jag nog tro att man nog avser spänningslös. Men varför slarvar vi så med terminologin? Att byta en säkring i strömlöst tillstånd är en väsentlig skillnad mot att byta den i spänningslöst tillstånd, det blir en helt annan riskbedömning när den är spänningslös.
Strömlös i beskrivningen ovan skulle kunna antyda att man faktiskt skulle utföra ett arbete med spänning, till exempel lossa en slack. Då är det viktigt att den är strömlös så att man inte drar ut en ljusbåge. Men jag är övertygad om att detta inte var ett AMS-arbete utan var ett arbete som skulle utföras med en frånkopplad anläggning. I så fall ska metoden arbete utan spänning tillämpas. I planeringen ingår då att utse eldriftledare och elsäkerhetsledare.
Elsäkerhetsledarens uppgift är bland annat att inhämta medgivande från eldriftledaren, kanske då i form av ett så kallat arbetsbevis. Här ska det ju framgå vilken anläggningsdel som är frånkopplad. Denna uppgift är viktigt för att elsäkerhetsledaren ska kunna identifiera arbetsplatsen.
Elsäkerhetsledaren ska även se till att säkerhetsåtgärderna för vald arbetsmetod är vidtagna innan något arbete påbörjas. Det omfattar i detta fall såväl kontroll av att driftspänningen är frånkopplad som att det finns en jordning och kortslutning, det vill säga; jordning av kontaktledningen och kortslutning av rälsen. Jordningen ska vara synlig från arbetsplatsen eller i vart fall nära arbetsplatsen. Detta just för att elsäkerhetsledaren ska kunna säkerställa spänningslösheten. Man undrar ju hur det var i händelsen ovan med kontroll av driftspänningen var frånkopplad samt jordning och kortslutning?
Teknikerna hade blivit lovade att spåret skulle vara helt strömlöst …
Är det så vi jobbar? Ett medgivande eller arbetsbevis ska inte innehålla information om att anläggningen är spänningslös. Eller för den delen att det är klart för arbete. Medgivandet ska innehålla information om vad som frånkopplats och uppgifter om arbetsplatsen. Men det är elsäkerhetsledaren, som på arbetsplatsen, ska kontrollera att driftspänningen har frånkopplats. Detta bland annat för att säkerställa att elsäkerhetsledaren inte är på fel plats. Elsäkerhetsledaren kan på arbetsplatsen behöva vidta kompletterande skyddsåtgärder och därmed ska inte eldriftledaren sända en signal om att det är klart för arbete.
Riskanalys? Varför använder man det ordet? Det är väl mer än 10 år sedan vi släppte detta ord då det i detta sammanhang torde vara fel ord. Om det stämmer att man bara gjorde en riskanalys så har man nog brutit mot arbetsmiljölagstiftningen. I dag talar vi om att man ska göra en riskbedömning av arbete. Det inkluderar att identifiera riskkällorna, analysera riskera samt att värdera riskerna. Hade man verkligen bara analyserat riskerna?
Jag tror att man här använde ordet riskanalys för att det låter bra. Men om man verkligen gjort en riskbedömning efter givna kriterier, en förutsägbar och objektiv riskbedömning, med utgångspunkt från risk- och närområde så hade man kunnat bifoga denna till arbetsordern. Med utgångspunkt från att risken inte var godtagbar hade man kunnat förändra risken genom att använda en metod, till exempel metoden arbete utan spänning. Och hade man tillämpat den metoden så hade denna händelse inte inträffat.
Jag tog detta tillbud som ett exempel men hade lika gärna kunnat ta ett exempel från industrin. Allt för många följer inte givna regler, tillämpar inte erkända metoder, använder fel terminologi och använder hörsägen som sanning. 77 % av elolyckorna bland elyrkespersoner under 2000-talet har varit så kallade arbetsfel.
Mats Jonsson, Eltrygg Miljö
