Frank Johansson
Frank, du är en av dem inom SEK TK 64 som varit med och tagit fram den nya uppdaterade utgåvan av Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, och tillhörande SEK Handbok 444, Elinstallationsreglerna, med kommentarer. Vad har det här arbetet inneburit?
– Stämmer. Jag är en av TK 64s 37 medlemmar. Att få delta i standardiseringen på detta vis känns som ett privilegium. Det är fantastiskt roligt att få vara med och bidra till regelverket som behandlar elsäkerheten både internationellt och nationellt. Diskussionerna inom TK 64 kan många gånger bli ganska djupa och det inspirerar mig. Vi är ett gäng tekniknördar inom elsäkerhet och att få diskutera och utveckla detta ämne med likasinnade är fantastiskt roligt.
Arbetet med utgåva 3 har letts av vår mycket duktiga ordförande, Joakim Grafström. Han har en imponerade kunskap inom elsäkerhet, standardiseringsregler och inte minst det engelska språket. Alla medlemmar i TK 64 har inte deltagit aktivt med arbetet men vid varje möte har vi varit cirka 20 deltagare. Efter tidigare genomförda röstningar inom CENELEC och IEC har vi nu i utgåva 3 översatt den engelska utgåvan till svenska. Med det följer ett flertal nyheter.
Samtidigt kommer SEK Handbok 444 att publiceras. Denna handbok innehåller Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 med kommentarer. I "gröna rutor" kommenterar vi innehållet i vissa avsnitt från standarden. I dessa gröna rutor har vi mer fria händer att uttrycka oss som vi vill. Arbetet med utgåva 3 har till stor del bestått av att i dessa gröna rutor ge tydlig information om vad standardtexten avser. Avsnitt i utgåva 2 där vi vet att det har varit missuppfattningar har vi i utgåva 3 förklarat ytterligare i gröna rutor.
Vilken är de största utmaningarna ni har stött på under arbetets gång?
– Systemjordning (TN- respektive IT-system) inom medicinska utrymmen föranledde mycket diskussion. Vi bjöd bland annat in erfarna representanter från regionsjukhus och landsting för att ta del av deras synpunkter och erfarenheter. I detta avseende ska man komma ihåg att Elinstallationsreglerna är en standard som behandlar elsäkerhet och inte drift- och funktionssäkerhet. Därav summerades diskussionerna till slut med att val av medicinskt IT-system skulle kunna betraktas som frivilligt från elsäkerhetssynpunkt, men fördelaktigt med avseende på driftsäkerhet och patientsäkerhet eftersom ett första fel inte medför en automatisk frånkoppling. Detta presenteras i en grön ruta i utgåva 2 av SEK Handbok 444.
Vad skulle du säga är de viktigaste nyheterna i Elinstallationsreglerna?
– Avsnittet som behandlar medicinska utrymmen (del 710) är nytt för Elinstallationsreglerna. Avsnittet har tidigare funnits i en separat standard men är nu införlivat i Elinstallationsreglerna och i handboken har vi förklarat vissa avsnitt med hjälp av gröna rutor.
Avsnittet om solceller (del 712) bestod i utgåva 2 av fem sidor. I utgåva 3 har detta avsnitt 20 sidor och här finns självklart därmed en mängd nyheter.
Del 722 är helt nytt och behandlar matning till elfordon.
I de allmänna delarna 1-5 finns en rad med nyheter som till exempel:
- 411.3.1.2 Förtydligande om skyddsutjämning
- 411.3.3 Utökat krav på jordfelsbrytare för uttag avsedda för allmänbruk
- 421.7 Rekommendationer kring skydd mot ljusbågar i gruppledningar
- 422.6 Utrymmen med oersättliga föremål
- 443.4-5 Installation av överspänningsskydd
- 560.8 Ledningssystem för säkerhetssytem
- 560.9 Nödutgångsbelysnining
- 560.10 Brandskyddssystem
Något jag särskilt vurmar för är nyheten i 421.7. Det är förvisso en rekommendation men jag ser en framtid där vi kan förhindra ett flertal bränder genom installation av ljusbågsdetektorn. Det gäller nu att tillverkarna hänger med och tar fram denna produkt i trefasigt utförande.
Vidare uppskattar jag även 443.4 som behandlar överspänningsskydd. Med denna text kommer överspänningsskydd att installeras på många fler anläggningar där det finns behov. Det kommer minska antalet bränder som orsakats av åska.
Sedan har vi avsnittet om skyddsutjämning i 411.3.1.2. Här justerar vi texten och den harmoniserar nu bra med SEK Handbok 413 som handlar om skyddsutjämning i byggnader.
Vad innebär standardiseringsarbetet för dig i din roll som ordförande i Elektriska Nämndens tekniska utskott?
– Med deltagandet i TK 64 upprättar och förmedlar jag rapporter om vad som beslutas inom kommittén till Elektriska Nämndens 220 besiktningsingenjörer. Med det sprids budskapet ut på marknaden effektivt. Elektriska Nämndens besiktningsingenjörer är många gånger den besiktningspliktiga försäkringstagarens rådgivare och sprider på så sätt information till anläggningsinnehavare. Besiktningsingenjörerna är dessutom fristående opartiska konsulter och arbetar oftast även med andra uppdrag såsom projektering, utbildare, kontrollanter, entreprenadbesiktningar och så vidare. De kan i sin tur förmedla informationen till sina medarbetare i det företag de är anställda.
Genom deltagandet i standardiseringsarbetet får vi med rapporterna massivt och snabbt ut information från kommittén ut i vår organisation. Elektriska Nämnden finns även representerad i andra tekniska kommittéer inom SEK Svensk Elstandard.
Vad är planerat inom kommitténs arbete framöver?
– I höst ser jag fram emot arbetet med revidering, uppdatering och anpassning av den av marknaden så kallade "Installationsstandarden" SS 437 01 02 vilket är nästkommande projekt inom TK 64. Denna sammanslagna standard, som utkom 2014, har nu varit på marknaden några år.
Ingenjörer och elinstallatörer har uttryckt önskan om att standarden blir mer användarvänlig i till exempel entreprenader. Vi ska nu i arbetet med nästkommande utgåva av installationsstandarden försöka tillmötesgå denna önskan inom ramen för vad vi får göra utan att gå emot det regelverk som styr en standards utformning.
Jag säger som min granne och tillika Ikeas grundare, Ingvar Kamprad: Underbara framtid. Det mesta är ännu ogjort!
Källa: Jeanette Johem, SEK-aktuellt
