Arbete enligt god elsäkerhetsteknisk praxis har sedan mer än 15 år varit ett begrepp för den säkerhetsnivå som kan godtas för ett arbete där det finns elektriska riskkällor. Grunden för god elsäkerhetsteknisk praxis har utgjorts av föreskrifterna om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet samt erkänd standard. Svensk standard har ansetts medföra tillförlitlig säkerhet i arbetet.
Svensk standard finns dock fortfarande kvar, till exempel:
- SS-EN 50110-1 Skötsel av elanläggningar
Denna standard gäller för alla drift- och underhållsåtgärder och allt arbete på eller nära elektriska anläggningar och utrustningar med spänningsnivåer från och med klenspänning till och med högspänning. Standarden är tillämplig på alla slag av elarbeten och på andra arbeten där det finns elektrisk fara, som till exempel byggnadsverksamhet nära luftledningar eller nära jordkablar.
- SS-EN 50191 Uppställning och skötsel av elektrisk provningsutrustning
Denna standard är tillämplig på uppställning och skötsel av fasta eller tillfälliga installationer för elektrisk provning. Den vänder sig både till innehavare av installationer för elektrisk provning och arbetsgivare som har personal som deltar i elektrisk provning.
- SS-IEC 60092-509 Elinstallationer i fartyg – Del 509: Skötsel av elektriska installationer
Denna standard är tillämplig för skötsel av och arbete på generatorer, omformare, distributionskretsar och elektriska utrustningar på fartyg.
Men vilka legala och rättsligt bindande regler gäller nu efter den 1 november för arbete där det finns elektriska riskkällor? Ja, det korta svaret är att sådana arbeten omfattas av arbetsmiljölagstiftningens bestämmelser.
|
Utdrag ur 4 § … Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande. |
Vad är då betryggande skyddsåtgärder?
|
Utdrag ur 7 § … Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. |
Skriftliga instruktioner?
Av arbetsmiljölagen framgår att betryggande skyddsåtgärder ska vidtas mot bland annat elektrisk ström. Betryggande skyddsåtgärder kan som begrepp anses vara uppfyllt när fastställd svensk standard tillämpas som komplement till nationella föreskrifter, till exempel komplement till arbetsmiljölagstiftningen. Viktigt är att svensk standard endast är ett komplement till föreskrifterna där arbetsgivaren kan använda svensk standard som ett verktyg för att uppfylla delar av lagstiftningen.
Samtidigt kan arbetsmetoderna i svensk utgöra skriftliga instruktioner för arbete där det finns risk för elektrisk fara.
Många arbetsgivare kan i dag behöver anpassa sina styrande dokument så att dessa pekar på rätt lagstiftning. Ett exempel på en enkel anvisning skulle kunna se ut som nedan.
Riskbedömning
Grundläggande för elsäkerheten på en arbetsplats är att det gjorts en riskbedömning av arbetet. Riskerna med ett elektriskt arbete är sedan lång tid tillbaka kända och arbetsmiljölagstiftningen kräver att riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt.
|
Utdrag ur 8 § … Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. |
I detta avseende blir det ingen skillnad när Elsäkerhetsverkets föreskrifter nu har upphävts då arbetsmiljölagstiftningen sedan lång tid tillbaka är mer långtgående.
Elsäkerhetsplanering
Elsäkerhetsplanering har som begrepp används för att beskriva den planering som måste utföras inför arbeten där det finns elektrisk fara. I elsäkerhetsplaneringen ingår att fastställa hur arbetet ska utföras, vilka säkerhetsåtgärder som behöver vidtas för den valda metoden samt att utse vem eller vilka som ska säkerställa att de planerade säkerhetsåtgärderna vidtas, till exempel utse vem som ska vara elsäkerhetsledare för arbetet.
Kravet på elsäkerhetsplanering och dess innehåll har funnits i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Ett liknande men mer allmänt hållet krav på planering finns i Arbetsmiljölagen.
|
Utdrag ur 2 a § Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. |
Troligen kommer begreppet elsäkerhetsplanering att finnas kvar en längre tid även om arbetsmiljölagstiftningen endast allmänt talar om planering. Arbetsgivare bör klarlägga vad som ska ingå i den särskilda elsäkerhetsplaneringen. En elsäkerhetsplanering kan, förutom att utse elsäkerhetsledare, även behöva omfatta rutiner för att
– inhämta upplysningar om anläggningen och dess belägenhet,
– identifiera arbetsplatsen,
– identifiera riskkällorna,
– välja arbetssätt,
– planera nödvändiga driftåtgärder,
– planera säkerhetsåtgärder samt
– informera alla som deltar i arbetet om säkerhetsåtgärderna.
Personlig skyddsutrustning
I första hand ska arbetsgivaren begränsa riskerna genom exempelvis tekniska åtgärder. Elektriska ljusbågar uppträder sällan men kan orsaka omfattande personskador, särskilt om kläder fattar eld eller smälter fast på kroppen. Även om risken för personskada orsakad av ljusbåge bedöms som liten kan det inte uteslutas att ljusbåge uppstår, i synnerhet eftersom de kan orsakas av själva arbetet eller åtgärden. Felsökning och andra driftåtgärder som utförs i spänningssatta anläggningar är exempel på åtgärder där man inte alltid kan utesluta risk för ljusbågar. Då kan personlig skyddsutrustning som kläder, handskar och visir behövas för att minska konsekvenserna av en ljusbåge.
|
Utdrag ur 7 § Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg. |
Arbetstagarna behöver ha kunskaper om vilken personlig skyddsutrustning som kan behövas i arbetet, inte minst med hänsyn till skydd mot brännskador och elchock. Kläder utförda enligt SS-EN 61482-serien och som har en tillräcklig tålighet i förhållande till anläggningens egenskaper minskar konsekvenserna av en ljusbåge och handskar utföra enligt SS-EN 60903 minskar risken för elchock.
Tillträde till platser med elektriska riskkällor
Av arbetsmiljölagen framgår att arbetsgivaren ska se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. Det kan gälla utrymmen med elektriska riskkällor som till exempel elprovplatser och så kallade driftrum.
|
Utdrag ur 3 § … Arbetsgivaren skall se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. |
Men även innehavaren av elanläggningar har skyldigheter att reglera tillträdet. Innehavaren ska se till att endast fackkunniga personer och instruerade personer får tillträde till ett driftrum. Innehavaren kan utse en elanläggningsansvarig som svarar förtillträde till platser med elektriska riskkällor.
För att en person ska få tillträde till driftrum eller elprovplatser krävs följaktligen medgivande från både arbetsgivaren och elanläggningsansvarig.
Som avslutning kan jag konstatera att allt det som funnits i Elsäkerhetsverkets föreskrifter även finns inom arbetsmiljölagstiftningen men att det blir tydligare vem ska göra vad när Elsäkerhetsverkets föreskrifter numer är upphävda. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren även för arbeten där det finns elektriska riskkällor.
