30 år med jordade uttag

Jordade uttag – och ojordade

Med första ”Blå boken” ELSÄK-FS 1994:7 (juni 1994) kom också det allmänna kravet på jordade uttag även i torra rum med isolerade golv. Jag tänker på dagens generation unga som kanske köpt sin första bostad och inte kommit i kontakt med ojordade uttag tidigare i sitt liv (förlåt ordvitsen). Vet de personerna hur skyddsprincipen fungerar med dessa uttag? Det är lämpligt att elektriker och andra som vet och som träffar dessa personer i alla fall påpekar några få saker.

Uttaget är sannolikt säkert om det är fräscht, men, skyddsprincipen är att en person som eventuellt blir spänningssatt av ett fel, inte samtidigt kommer åt jord så att det kan blir en sluten krets.

Då är det viktigt att tänka på följande:

• Låt aldrig ett ojordat uttag mata något som är utomhus.
• Låt aldrig ett ojordat uttag mata något i badrum, tvättstuga eller vid en vask.
• Blanda inte apparater som är jordade och ojordade på samma ställe
• En jordfelsbrytare gör det ojordade uttaget säkert och det är vid använd ning av ojordade uttag som jordfelsbrytaren verkligen behövs. I det uttaget finns ju ingen jord som skyddar.

En enkel förklaring kan vara att jordfelsbrytarens enda funktion är att se till att all ström som går ut i ena hålet i väggut-taget också kommer tillbaka i det andra hålet. Så fort strömmarna är olika stora bryter jordfelsbrytaren all ström inom någon tiondels sekund.

Tänk också, som elektriker, på att apparater kan jordas av två skäl. Dels av skyddsskäl enligt ovan, men även av funktionsskäl. De ska inte störa omgivningen. Därför är det lämpligt att välja dubbelisolerad elmateriel om man byter ut elmateriel, exempelvis radiatorer i rum med ojordade uttag. De varken ska eller kan ju jordas.

Såklart är det bäst om man bygger om anläggningen så att den blir skyddsjordad i sin helhet.

Två år med krav på dokumenterad fortlöpande kontroll

Alla innehavare av elanläggningar innehar något som kan bli livsfarligt om det skulle ha säkerhetsbrister. Brister kan leda både till omedelbar död och brand. Lagstiftaren har dock inte tagit steget att kräva regelbunden besiktning av oberoende person såsom man kräver för fordon. Däremot kräver både Elsäkerhetslagen och Elsäkerhetsverket att alla anläggningsinnehavare själv har sådan koll på sin anläggning och sin utrustning så att man är förvissad om att den alltid är säker.

Med ELSÄK-FS 2022:3, som utgavs april 2022, infördes krav på att innehavare ska ha dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll. De enda innehavare som slipper detta krav är i princip den som äger sin egen villa, lägenhet eller sommarstuga.

Jag som utbildare stöter på väldigt många innehavare som inte har kommit igång med dessa dokumenterade rutiner. En trolig anledning kan vara att man inte riktigt vet var man ska börja.

HÄR KOMMER LITE TIPS OCH RÅD.

• Rutinerna är bland annat till för att upp­täcka eventuella brister direkt, innan det händer en olycka.
• Börja med att ange vilken eller vilka per­soner som ska representera företaget/organisationen i sin roll som innehavare. Vilka personer ska få arbetsuppgiften (ansvaret) att se till att anläggning och utrustning alltid är säker.
• Fastighetschef, förvaltare, underhålls­chef kan vara lämpliga personer att delegera till, men även en rektor kan ha ansvar för utrustning. Ge dessa personer tydliga arbetsuppgifter och befogenhet att vidaredelegera.
• Se till att det görs en inventering av elanläggningar och utrustning. En lista på vad som innehas, ålder, hur hårt det slits, om det är utsatt för värme, utsatt för slitage är lämplig att ha. Ta gärna hjälp av en, för arbetsuppgiften, lämplig elektriker eller besiktningsperson när du upprättar listan.
• Gör en lista på vilka kontroller som bör utföras och hur fortlöpande kontroll ska gå till. Allt från att hitta trasiga vägguttag eller övertäckta elradiatorer till termogra­fering av kraftfördelningar kan behöva göras.
• Dela ut arbetsuppgifter till teknisk perso­nal men även till exempelvis operatörer, kontorspersonal och lokalvårdare. Perso­nal som rör sig mycket i anläggningen är ju också de som har möjlighet att tidigt upptäcka fel och brister. Brister som de edan anmäler till elektriker eller någon annan lämplig som får bedöma allvaret i bristen och hur snabbt det behöver åtgärdas.
• Dokumentera hur anmälan ska ske. Ofta räcker ett telefonsamtal.
• Tänk på att allvarliga brister ska åtgärdas direkt eller frånkopplas och skyddas mot tillkoppling. Vid direkt och omedelbar fara behöver platsen vaktas tills repara­tör anländer.
• I väldigt många anläggningar finns äldre kablar, gamla huvudbrytare, gamla dvärgbrytare, gamla kraftfördelningar och annan elmateriel som borde varit utbytt för länge sedan. Gör gärna en prio­riteringslista på det som behöver bytas ut och byggas om.
• Inget blir perfekt första gången. Ibland måste man helt enkelt påbörja något (rutinerna) så att man kan arbeta med förbättringar efter hand.
• Ta gärna hjälp av en kunnig person, exempelvis en konsult inom besiktning av elanläggningar, för upprättande av kompletta rutiner och för vissa kontroller.
• Både ett exempel (utkast) på en rutin för fortlöpande kontroll samt ett exempel på en lista för att dokumentera elanläggningar och elektrisk ut­rustning finns att ladda ner här.